Vi som går och har gått på SH / St Göran / CvL del 10

Hej igen! Får återigen bli ett hastigt inlägg, har inte så mycket tid nuförtiden... Lillgrisen är nu nästan 11 veckor och den första tiden har varit rätt tuff. Han har mått alldeles utmärkt, men jag har varit rätt deppig och tyckt att det varit tufft. Tror det är en massa uppdämda känslor som kommit upp till ytan, alla sorger efter ivf, missfall osv. Men jag har fått en samtalskontakt, vilket känns bra. Tycker redan att jag mår bättre, delvis pga av att jag får sova lite mer nu när han blivit större. Första 6-7 veckorna sov jag aldrig mer än 2 tim i sträck mellan varje amning. Till sist blir man lite lätt galen... Jag hoppas att ingen tar illa upp att jag är inne och skriver detta. Jag är oerhört tacksam för min son och jag avgudar honom verkligen, men nån rosenskimrande start blev det inte. Men det går åt rätt håll!

Lycka; stort stort grattis till dig!! Jag hoppas att ni hunnit vila upp er nu. Du undrade varför jag inte berättade om min graviditet - tror det var nån sorts rädsla att om jag skrev om det här, så skulle det försvinna. Det kändes för bra för att vara sant. Tror du förstår känslan...

Massor av kramar till alla er andra fina tjejer! Jag hoppas så innerligt att ni har det bra och att alla får de barn de längtar efter snart.  

Sofia; hur har det gått? 

Lapinette; tänker på dig och önskar att jag kunde spola fram tiden... Kram!
 

Gazelle; vad händer på din front? 

Need - varför skulle du inte få skriva hur du känner? Det är många som blir lätt deprimerade och som tycker att det jobbigt i början .. oavsett hur mycket de har längtat och älskar sitt barn. Fullt förståligt att man inte mår tipptopp när man inte får sin sömn. Hoppas det kommer att kännas bättre. 

Är det några av er som föjt programmen på tv om ofrivillig barnlöshet. Självfallet har jag sett både det som gått på svt och på trean. Har suttit där med tårar som sprutat (vid adoption) och gåshud över att de på tv har suttit och sagt exakt så som jag själv en gång har kännt. 

Gällande adoptionen så går det saaaakta framåt. Är nu nummer 19 i kön för att få skicka iväg papper. Efter ett totalt stopp från juli t o m september så skickades det iväg 5 ansökningar i oktober och det kom 14 barn hit . Adoptionscentrum räknar med att det ska komma ca 60 barn i år (just nu är det 54 barn som kommit) mot i fjol då det var 74 och 2009 då det var 95. Men som sagt var ... nu rör det åtminstone på sig!

Hej hej!

Det blev FET i oktober men vår stora hopp - blastocysten - ville inte fästa. Efter lite tvekan - har det lite stökigt hemma - så har vi bestämt att göra en ny behandling. Det blir ett nytt försök på S:t Göran och helt samma behandling som vi gjorde på Huddinge då Ella blev till, med nedreglering alltså. Började spraya den 1 nov, så jag bara väntar på biverkningarna... Jaha, nu var man inne i karusellen igen.

Need: Utan sammanhängande sömn blir man lätt ganska skör. Skönt att det börjar bli en smula bättre.

Lapinette: Nummer 19 i kö för att skicka in papper - betyder det att ni också är nummer 19 i kön att få ert efterlängtade barn?

Lapinette; ja, du har såklart rätt! Visst har man (jag) rätt att känna det jag känner, men jag vill bara inte skriva nåt som sårar nån... Jag tror att en del i att jag tyckt det varit jobbigt är känslan av att jag inte "får" vara ledsen eller trött eller tycka att nåt är jobbigt, jag måste vara glad och tacksam hela tiden. Vilket ju är helt snurrigt, det fattar jag ju. Nummer 19 i kön - jag undrar som Sofia, vad innebär det? Hur lång tid kan man räkna med mellan att man skickat papper och att man kan få barnbesked? 

Sofia; va tråkigt att blastocysten inte stannade Men ni tar nya tag! Hur mår du nu? Vad är "status"?

På min front så över jag och lill-killen friskt på aktiviteten "sova i egen säng". Det går bättre och bättre, sen har vi ett bakslag, sen går det bättre... Ja, ungefär så Han vill fortfarande helst sova nära nära nära. Inte så konstigt kanske, men rätt begränsande för mig

Stor kram till er alla!  

Need: klokt att öva att sova egen säng! Vi gjorde det lite sent och har först nu lyckats få henne att somna själv utan att vi sitter hos henne - och hon är 25 månader!! Jag lider av insomni har vi konstaterat och får nu kbt hjälp för att komma till rätta med det så fort som möjligt - så igen: bra att ni kämpar om det inte funkar för dig att ha honom näranära!

Förutom att jag då är konstant trött så drog vi ju igång med nytt försök med nedreglering och då visste jag ju inte hur illa det var med min sömn ...har ju liksom blivit van vid att sova lite - och det är klart att det förmodligen varit bättre att vänta, men nu är vi där vi är. Har idag sprayat i 15 dagar och kommer lämna blodprov på onsdag om en vecka. Hoppas så att det blir sista försöket!

Need - bra att det går åt rätt håll! Jobbigt att inte få sova ordentligt. Jag inbillar mig att jag klarat sömnbristen ganska bra delvis för att mina döttrar är födda på våren = inte så mörkt länge på nätterna när jag satt uppe och ammade. Tuffare så här års då alla vill sova mer.

Lapinette - skönt att det går framåt i kön igen. Kan det vara så att det blir er tur nästa år?

Sofia - beklagar att det inte ville sig med blastocysten. Vad sa blodprovet i onsdags? Har inte hunnit kolla upp vad insomni innebär (har bara en vag uppfattning) , men bra att det förhoppningsvis går att lösa med hjälp av KBT

Nu har jag tagit tag i FET-planen på allvar. VUL på fredag för att se hur det står till och om det är läge för FET i denna cykel. Känns konstigt. Vet inte hur mycket jag ska "gå in för det". Är inne på att "leva som vanligt" minus alkohol och kaffe (det sistnämnda efter ev. återförande). Har inte riktigt ork att engagera mig mer än så, känns lite som en försvarsmekanism: vill inte hoppas för mycket på att det ska gå bra.

Gazelle: Förstår din känsla att inte veta riktigt hur mycket man ska gå in för ett syskon försök... Man har ju liksom med sig i bakhuvudet att det inte är helt lätt det här... Själv känner jag att jag för första gången inte riktigt tror att det blir ett syskon - har varit så otroligt taggad och positivt tänkande hela tiden annars - och man kan ju tro att jag skulle vara ledsen över det, men det är jag inte. Känner mig riktigt lugn för en gång skull - vad det gäller den här behandlingen. Konstigt. Återkommer med den känslan när det närmar sig ÄP, ET och testdag....
Kom hem från New York igår morse och orkade inte åka och lämna blodprov så det gjorde jag först idag. Jag är nedreglerad och börjar med sprutorna ikväll. Äggplock blir det förmodligen runt den 5 december. Låter sent tycker jag, men de jobbar ju som sagt inte på helgen så fredagen den 2:a är väl lite tidigt... Vi får väl se...

Sofia: skönt när lugnet infinner sig! Känner mig stirrig och lite cool på samma gång efter avklarat VUL. På onsdag blir det återföring! Måtte nu ett embryo klara upptining, skulle kännas bra snopet annars när vi kommit så här långt i realiserandet av FET-planen.