Hey Jude 16

Jag beklagar mayasmama. För mig känns det så overkligt att tänka mig mina föräldrar döende.. Jag hoppas att ni alla i familjen kan finna tröst i varandra. Många varma kramar från mig återigen! (Ord känns så futtiga..)

Jag beklagar verkligen sorgen mayasmama. En tröst, om än väldigt liten jag vet, var väl att hon kunde få somna in lugnt och stilla och slapp lida. Skönt för dig att ha familjen samlad nu. Tänk på att vi finns här i tråden också, det är bara att skriva av sig!

Mayasmamma, jag beklagar verkligen sorgen.
 vad ledsamt att din bror inte hann fram, men kanske skont for din mamma att fa somna in snabbt...Ibland ar det val det basta nar kroppen ar slu, tyvarrt...
Hoppas du kan fa sorja ordentligt nu nar hela familjen ar samlad.
Styrkekramar till er alla.

Mayasmama: jag beklagar djupt sorgen och tänker på er alla.

hej hej alla 

Tänker på dig mayasmama

Hur mår ni andra i tråden?

Beklagar verkligen sorgen mayasmama! Många kramar!!!!!!

Hej hej elims! Är ni tillbaka i kalla Sverige nu?

Måste gå och lägga mig.. Varför ska det vara så svårt att slita sig från datorn?

Och en stor kram till mayasmama!

tack alla ni!

Jag är genuint tacksam för allt stöd som visas mig och min familj. jag vill att folk visar sig och inte håller sig borta - det är lite olika hur folk regerar märker jag. En del hör av sig med en gång medans andra inte vill störa - alla är ju olika och regerar olika i en situation av sorg. men jag har ett stort behov att ventilera mina tankar hela tiden och vill verkligen att folk skall höra av sig.

Min lillebror kom i onsdags. Han mår som förståligt otroligt dåligt över att han inte var här, och det är ngt som kommer följa honom resten av livet. Men jag vet att mamma hade inte velat ha honom där. Han var hennes minsta, hennes baby som alltid skulle skyddas. Vi fick ju inte berätta för mkt om hur sjuk hon var för att hon inte ville att han skulle oroas.

Jag är väldigt glad över att jag satt hos henne när hon dog men samtidigt är det bilder som aldrig kommer lämna mig - det var fruktansvärt. En extrem känsla av panik och maktlöshet - det ända jag ville var att få känna hennes armar krama mig en sista gång, hennes hand trycka min hand, någonting - ett tecken på att hon visste att vi var där och att det var ok för henne att gå.....

ledsen nu, det går verkligen upp och ner.....

mamma - du fattas mig.....

Jag beklagar verkligen din stora sorg, mayasmama. Många kramar till er alla.

Mayasmama: Här kan du alltid ventilera dina tankar! Glada som ledsna.. Kram!

Shabbat shalom till er alla!