Hey Jude 16

Reepalus kommentarer i intervjun i samma tidning där han likställer sionism med antisemitism är ju också fin.
http://www.skanskan.se/article/20100127/MALMO/701269754/1057

Måste säga att jag är glad över att jag inte bor i Malmö.

Ja, jag är faktiskt också glad att jag inte bor i Malmö.
1/3 av alla malmöbor är muslimer har jag hört, undrar om den siffran stämmer...?

Det känns helt sjukt att man som jude i Sverige år 2010 inte öppet ska kunna visa vem man är med risk för att bli trakaserad och antastad.

Att det finns svenska judar som idag väljer att flytta till Israel på grund av säkerhetsskäl hoppas jag blir en ögonöppnare för andra svenskar.

Beklagar sorgen mayasmama och Chaia.

Håller för övrigt med dig helt, elims.

Vi var på en minnesstund igår för förintelsen och fick reda på att förföljelser och trakasserier mot judar  aldrig har varit så utbrett i Europa sedan början av andra världskriget som det var under 2009!! Rena rama vansinnet.

In toches bist di geweis'n, n'dreck håst die gesein som mormor skulle ha sagt till Reepalus (och säkert några fler) om hon bara fick chansen
Och oj, man kanske måste översätta? "I ändan har du varit och skit har du sett". Sorry om någon är känslig.

Hoppas sonen kryat på sig, elims!

så himla mycket att göra att det inte är klokt.... och mitt i allt detta gravsättning av mammas aska. det var jobbigt men gick bra. var bara jag, pappa och mina bröder. så synd att det är så kallt och trist - känner ett stort behov av att få göra fint på graven och det går inte nu - inte så ordentligt i alla fall....

mitt i allt detta har vi fått reda på att min äldre bror har samma muskelreumatism som mamma hade, det var ju inte detta som hon dog av men den ständiga värken och all kortison gjorde att hon mådde väldigt dåligt psykiskt. Nu har fredrik fått samma kortisontabletter mamma fick....han säger att det är lugnt, att det ordnar sig men han är inte så bra på att visa känslor och jag tror att inuti mår skit....hans sambo har nu gått över två veckor över tiden så hon mår inte så bra hon heller. Han har valt att inte berätta ngt för henne föränn efter hon fött barn....

tydligen blir hjärta och lungor påverkade av denna typ av reumatism så de hade röntgat lungorna och då konstaterat att han hade knutor i lungorna, precis som mamma hade....

pappa mår skit och jag vill gå och ta prover på mig själv också....

men jag har inte tid att tänka på detta nu - har för mkt jobb!!!

Beklagar verkligen sorgen Mayasmamma.

Glöm inte att ta hand om dig själv också.

Din mamma visste säkert att du älskade henne, och hon skulle inte ha velat att du går om kring och skuldbelägger dig själv.

Vad gäller reumatism, så blir medicinerna ständigt bättre.

Nu har jag servat 150 pers med mat i två dar, lunch, fika och tre rätters på lördagen. fika och lunch idag - fick massa positiv respons och alla verkade nöjda. Men jag är helt slut......kroppsligt och känslomässigt!

Vill gå och lägga mig och vakna när solen och värmen kommer tillbaka.....

har ni övergett tråden helt eller....??

Nej nej, inte övergett, men sjuka barn och hejdlöst efter på jobbet för min del begränsar det ystra forumdeltagandet. Men i går var jag på min jiddischkurs i varje fall och det är så roligt  
Jag har ju ingen som talar jiddisch i min omgivning och hör därför aldrig språket talas.  Är det någon av er som har tips på  inlästa böcker t ex? (jag har en del musik, men att höra t ex Chava Alberstein sjunga på jiddish ger ju inte det här med tonfall och satsmelodi). 
 
Dock, så duktig du är Mayasmama som rodde i land allt detta mitt i kaoset och sorgen efter din mammas bortgång! Hoppas att du hinner sörja också och inte bara är helt överlupen med jobb och hemarbete!
Hoppas också din bror  mår bättre av medicineringen och att han håller sjukdomen i schack.

Elims; hur går det med sonen, är han frisk igen och har kunnat börja på dagis? Hoppas inskolningen går bättre nu! Jag minns hur otroligt svårt det var med första barnet, vilken mammaångest jag hade när jag lämnade sonen ( 18 månader) men ganska snart gick det bra och sedan trivdes han mycket bra. Men att någon annan  kvinna skulle trösta min son när han grät var svårt att riktigt acceptera.....

Nej, jobba lite!

Jag finns också här.. Men jag är trött trött trött.

Mayasmama: Du är verkligen en klippa. Att du fixade det är bara ännu ett bevis på din styrka. Du är bäst helt enkelt!

tack ska ni ha - ja det var en pärs, men det gick och jag har fått mkt beröm och positiv feedback, känns bra..

känner mig ananrs rätt låg just idag - en månad har gått nu sen jag kramade mig fast vid mamma när hon drog sina sista andetag....känns fortfarande väldigt overkligt....

men jag har blivit faster igen - äntligen, 3 veckor över tiden. Skall träffa henne idag, min mammas femte barnbarn....

och min bror har inte muskelreumatism utan en sjukdom jag inte kommer ihåg namnet på men som drabbar lungor och bindväv. han kommer till 90% bli bra och det var ju väldigt bra nyheter, kan komma tillbaka dock.

jag sitter och försöker samla mod till mig att ringa en psykolog vid bvc, har ju tidigare blivit erbjuden hjälp med ella men inte tagit det, men nu går det inte längre. Nu har vi levt med flertaler raseriutbrott dagligen i över 1,5 år och jag tycker man ser tecken på vissa tvångsmässiga beteenden hos henne - och jag orkar inte mer....hennes humör och raseri påverkar ju oss alla och när läget är som det är i vår fmailj; trångbodda, halvtaskig ekonomi, halvtaskigt förhållande och sorg och tragedi ovanpå det så känner jag nu att det går inte längre.....jag måste få hjälp med henne innan det går för långt....

ja ja, först kaffe......

kram till er...