30+ med upprepade ma/mf som kämpar med första barnet

Bettan: Låter bra. Nej det är klart att det tar på krafterna att "flacka runt". Men du har ju fantastiske dr mf-guru också (LM heter han kanske?), så du vet ju att du har nån vettig med dig oxå, även om inte alla på Su är det.

TT: TSH 3,7 den här gången. Inte jättehögt, men på tok för högt för någon med 5 mf och en massa hyposymptom. De andra proverna sa han inget om (var sambon som pratade med honom), men antar att det låg som förut. Skönt att jag fick levaxin nu iaf. Hoppas det hjälper.

TT: Jupp, gurun heter dr LM. Hoppas vi får anledning att åka och träffa honom snart igen.

Bettan: Absolut för högt för "en sån som du". Nu ska det bli barn ska du se! 

Bettan: Grattis till Levaxin, tur att han äntligen blev överbevisad vår kära dr MM. Jag förstår om du har svårt för gravida, det har jag oxå fast jag bara haft 2 ma. Men på nått konstigt sätt ser jag fram emot min blivande gudson, kanske för att han kanske känns som lite min, om ni förstår hur jag menar. Vi har även en speciell relation till storasystern.

Min underbara kusin (som säkert läser detta, för hon snokar runt ) erbjöd sig igår att agera surrogatmamma om det skulle behövas, hon skulle gladeligen gå igenom en smärtsam förlossning för mig. Skönt att veta inför framtiden kusinvitamin

Min gyn är underbar, ja min gamla alltså. Läste igenom mina journaler och överallt skriver hon att jag är mycket påläst och kunnig och att hon efter mina besök lärt sig nya saker. Hon har även skrivit in i journalen ang. min bindvävssjukdom att jag har ett mycket instabilt bäcken och rekommenderas ks. Vilket känns oerhört skönt för mig för då kanske jag slipper "slåss" för att få igenom det. Vid vaginal förlossning kan mitt bäcken och min höfter förstöras helt samt att jag riskerar att spricka oerhört mycket dels p.g.a. av att EDS-förlossningar går jättesnabbt och dels för min skruttiga bindväv och slemhinnor.

Bettan: Go, Levaxin, go, go! Nu jäklar!

Ang. magar och barn så är nog jag som flera av er andra, magar är värst! Allra värst är gravida vänninor som inte kan låta bli att smeka magen hela tiden blir så trött på dom!
Bäbisar och barnvagnar går rätt bra, men barn som har börjat gå och prata och äldre ändå som trevliga skolbarn gör mig grön av avund!

Jag ifrågasatte faktiskt en nära vän nu när hon väntade sitt 2:a ( hon är 23 år). Jag frågade helt enkelt hur dom förväntade sig att jag skulle ta nyheten. Hon svarade att dom förväntade sig att jag och min man skulle bli glada för för deras skull och dela glädjen med dom. ( Hon är sambo med min mans bror) Då frågade jag om hon hade ngn som helst förståelse för att vi faktiskt blir påminnda om vår egen olycka och har svårt att hjula av lycka för deras skull. Att vi så klart unnar dom ett barn till, men blir ledsna för att det känns som att det varit vår tur länge nu....
Dagen efter sa hon att dom pratat om oss och att dom fått ett helt annat synsätt på situationen. Detta förde oss faktiskt närmare varandra.

Bettan: grattis till Levaxinet! Skönt att din kamp gav resultat!

Icka: skönt att du är på gång nu. Bra värden och snart tid hos läkare, eller hur?

Vad skönt och läsa om era känslor inför gravida och barn i ens närhet. Känner igen mig i mycket ni skriver! För min del har det funkat rätt bra med barn, men varit jobbigt med gravida vänner. Jobbigast är det med en av mina bästa och äldsta vänner. Hon har haft otroligt lätt för att bli gravid, men har ändå haft ständig tillgång till specialistvård, eftersom hon har en diagnos som "hade kunnat" göra det svårt för henne att bli gravid. Så trots att hon blivit gravid extremt lätt, så har hon fått behålla specialisten. Detta känns just nu som ett hån mot alla oss som får kämpa för att få vård. Vet att det bara är jag som är avundsjuk, men det känns så.

Skönt att det är flera som känner likadant..!

När jag går på stan så ser jag inte annats än gravida magar överallt! Och så fort man sätter sig på ett cafe så kommer det nån med barnvagn in... Och att en hel del som är yngre än mig på jobbet nyss fått barn eller går med stor mage gör ju inte det till en frizon där heller..! Bara hemma man får vara i lugn och ro..
Men nåt fel är det då jag ändå inte kan låta bli att kolla på "unga mödrar" på tv...tala om självplågeri!!'

Nu har iaf mensen slutat (lika kort som vanligt ,men mer blödande)så nu hoppas jag på att allt kommer att stabiliseras...även sexlivet ;)

En fråga från en novis...vad äter man Levaxin för?

En fråga bara, Ni som har fått trombyl, när börjar ni att ta det? Bör man alltid ta progesteron oxå eller hur funkar det?

Satt och såg på Debatt på tv om svininfluensan.

Hur har ni tänkt göra, ska ni ta sprutan? Jag tänkte mest på det där om att man försöker bli gravid...kan det inverka på det?
Själv är jag nu utfrågad om jag vill ta den eftersom jag jobbar inom vården...har ingen aning hur jag ska göra!