Ska man ha sex för "husfridens" skull??

Måste fråga er som "ställer upp" trots att ni inte har lust....om ni ALLTID får lust under tiden? Om ni INTE får lust under tiden och er sambo frågar er om det är skönt, ljuger ni då eller säger ni som det är, att det inte känns nåt speciellt alls?
Jag har "ställt upp" en del gånger, speciellt under graviditeten och nu under amningen då jag verkligen inte haft någon som helst lust. Min sambo har tjatat och varit medveten om att jag inte haft lust men framhärdad. Jag har inte ställt upp för husfridens skull utan mer för att vara snäll eller i hopp om att lusten ska vakna, vilket den inte gjort. Konsekvensen blir att min kropp INTE "vaknar" och det därför kan både svida och skava en del...det känns obehagligt i största allmänhet. Jag blir alltså inte ens upphetsad trots att jag försöker att komma i stämning, bjuder till som ni kallar det. I mitt fall är jag övertygad om att det handlar om hormoner, trötthet, stress eftersom jag inte ens har lust att tillfredsställa mig själv. Så att sex alltid leder till sexlust stämmer inte. Det jobbigaste är att jag inte vet vad jag ska svara när sambon frågar om det är skönt....jag vill ju varken ljuga för honom eller mig själv men heller inte såra honom. Så vad säger ni andra i ett sånt läge???

Skulle verkligen inte ha sex "för husfridens skull"! Och skulle han bli sur, ja det är väl synd för honom då?

För mig är det helt befängt att jämföra olusten inför promenad och gräsklippning med olusten inför sex. Helt galet!!!

Anonym (tigern) skrev 2009-05-24 22:46:52 följande:

Nada sex för husefridens skull, det finns inget som sabbar sexlusten mer långsiktigt än det! Min sambo är som tur var vuxen nog att dra en runk för sig själv, och inga sura miner.

Har jag inte lust när han frågar om sex så säger jag, "du får värma upp mig först så får vi se..." då brukar jag oftast ge med mig för han vet vad han ska göra för att få igång mig ;)

Jag tycker inte man ska ha sex för husfridens skull, däremot tycker jag att man kan prova börja sexa. Ibland är man ju inte sugen när man börjar men blir sen. Om inte lusten infinner sig i alla fall så är det ju bara att sluta!

Om man däremot inte alls har lust att ens försöka då ska man ju inte våldföra sig på sig själv och sexa mot sin vilja.

Min erfarenhet är att om man "ställer upp" fast man inte direkt känner för det så blir bara resultatet att man känner sig äcklig och utnyttjad. Så är det för mig. Så nej, jag ställer inte upp även om jag har gjort det när jag var yngre. Däremot händer det ju att man ändrar sig under tiden, och då är det en annan sak. Men blir han sur för att jag inte vill så är det hans problem, inte mitt, och då får han göra någonting åt det på egen hand vid datorn istället.

Av det jag läst här i tråden så tycker jag att din snubbe verkar reagera väldigt omoget på att du inte vill ha sex. (Ja, han får ha känslor. Men att reagera på yttre stimuli med första bästa impulsiva känsla, det gör nog 5-åringar bäst).

Byt kille eller bli singel. Det finns sådana som inte kräver sex, sådana som inte skulle vilja ligga med en tjej (/kille) som inte vill och sådana som inte kräver att du ska vara kåt fast du inte har lust.

Tja, alltså: Nej, man ska inte ha sex om man inte vill. Inte för husfridens skull. Inte för sin mans skull. Inte för att "man kanske plötsligt får lust att knulla när man väl börjat". Känner DU däremot att du har ngt problem med din sexlust, att du VILL ha sex men inte "kan", då finns hjälp att få. Men jag uppfattar inte ditt problem så.

Och tro det eller ej: Det finns människor som inte tycker att sex är det minsta roligt. Någonsin. Vidga era vyer, bara för att ni (en del av er) tycker att det är bland det viktigaste i livet så finns det dom som inte tycker det är det minsta viktigt alls.