Ska man ha sex för "husfridens" skull??

Va? Blir sur när man inte får sex alltså?
Låter som en grinig unge som tjurar så fort han inte får som han vill.
Skulle aldrig, aldrig gå med på något så intimt bara för husfridens skull, då är nog inte sexet problemet.
Om jag vill ha sex och inte min partner blir jag varken sur eller tjurig, då får vi ha sex en annan gång. Kan inte ens förstå hur det kan vara ett problem?

Jag undrar vad det är för män som ens vill ha sex med någon som egentligen inte vill. Min sambo skulle aldrig komma på tanken... Han har väl i och för sig aldrig behövt "tjata" till sig sex heller.

vad tycker ni om det här då? är det ok för husfridens skull?
www.familjeliv.se/Forum-4-51/m44227901-2.html

Jag har inte sagt till honom att jag är helt asexuell utan "spelar" ju att jag vill. Terapi har jag gått men inte fått något svar.
Jag mår inte alls bra av detta men får nog leva med.
Gosa gillar jag men det leder ju ofta till att sambon blir kåt så det drar jag mig för med.
Kanske ska tillägga att jag är 32 år och aldrig varit kär med, jag är nog den enda människan som inte kan få sådana känslor till en annan människa.

Andledningen till att jag ändå har en sambo är för att jag vill inget hellre än att leva normalt, vi har ju tom en son och jag tycker om min sambo men inte kärleksmässigt som det ska vara.

TS, hur ofta har ni sex?

Anonym (vill ej) skrev 2009-05-24 17:34:26 följande:

Igår morse va det precis samma för mig, min sambo ville och försökte få mig in the mood. Jag brukar vanligtvis inte va svårflirtad men jag hade verkligen ingen lust. Just nu är jag gravid i vecka 31 och jag vaknade vrålhungrig och kände mig sanslöst äcklig eftersom jag sover med öppen mun (konstant täppt i näsan av allergier så här års). Så det blev inget morgonsex. Inte va han sur för det inte. På kvällen va jag grymt sugen... då va tyvärr inte Sambo hemma eftersom han jobbade till 03.

det händer att jag "ställer upp" men aldrig för husfridens skull utan i så fall för att vara lite snäll. min sambo har aldrig någon gång blivit arg för att jag sagt nej o hade han blivit arg så hade jag nog blivit så arg att jag blev tokig! jag tycker man kan ställa upp för varandra ibland o anstränga sig lite mer än man kanske har lust med men det skall inte vara ett krav att man gör det!

Jag tycker att man kan ställa upp för varandra. Kanske inte så mycket för husfridens skull, utan för att man älskar (förhoppningsvis) personen man lever med och vill att partnern ska ha det bra. Dett gäller dock inte bara sex.

Jag kanske får ställa upp och gå på en promenad med min make, städa, klippa gräset ibland fast jag inte alltid har lust. Precis som han får "ställa upp" och ha lite sex mend mej även om han kanske inte alltid har lust.

Personligen skulle jag inte ställa upp "mot min vilja", det kan ju aldrig bli bra i en relation där man älskar varandra, han skulle må skit om jag inte ville på riktigt.
Har ju själv varit på felsida den där fina linjen, och "tjatat" till mig sex, det var INTE värt det.
Däremot kan jag känna att det räcker för mig att min partner blir lycklig och njuter, då är det bra för mig av den anledningen, kanske inte är så lyckat med samlag men det finns ju så mycket mer, han gör ju dessutom likadant för mig emellanåt.
Om man kan prata med varandra i relatonen löser man även såna problem, kan man inte prata med varandra kanske man ska re över relationen och inte sexlivet.
Nu låter det ju som om jag själv är värsta relationexperten, och det är jag ju inte...Men jag gör mitt bäste, och förväntar mig inte mer av min partner än av mig själv.
Sex måste inte vara en sån där grej som är svårare än allt annat bara för att det är just sex, tror att det är något vi intalar oss själva.

Kan man väl ha, om man klarar eller mäktar med det. Med exet fixade jag inte det, vi hade inte sex på säkert ett år eller mer, trots att han verkligen ville.

Nu med maken vill jag kanske inte alltid men mår inte dåligt av att "ge mig". Det är väldigt stor skillnad på hur det kändes förut.

Jag läste en bok som hette "sexual anorxia" för att försöka råda bot på mina problem i förra förhållandet. Det var intressant och lärorikt. Kanske är det liiiite tack vare vad jag lärde mig då som jag bättre klarar av att ha sex även om jag inte har lust.

Om ma mår dåligt av det, låt bli. Enkelt.

Men min man luktar så gott också. Det gjorde inte exet. (I just min näsa.)