Aurorasamtal för omföderskor?

Var tvungen att ta fram och titta på hälsokortet. Dottern hade tydligen 34 cm i huvudomfång, så i mitt fall verkar det inte ha varit det som var orsaken till min sfinkterruptur. Hon var annars ganska knuubig och stabil redan som nyfödd.

Det låter ungefär som den sortens andra förlossning jag önskar mig... Tror inte jag vågar föda utan EDA, och utan igångsättning. Jag är för rädd att det ska bli samma brist på personal om jag kommer dit med spontana värkar.

Vad "skönt" att det är någon mer än jag som också tyckt det varit jobbigt att hålla i barnet till en början. De första dagarna höll jag henne bara när jag ammade i princip. Resten av tiden hade maken henne. Han var iofs väldigt förstående, och tyckte att det fick ta den tid det tog.

Det som var jobbigast var väl annars att när jag väl började knyta an till henne, så började släkten tycka att det var deras tur att få hålla. Vilket blev väldigt jobbigt för mig.

Jag vågade i princip inte göra någonting i början. Bytte inte en blöja den första veckan eller så. Kände mig usel och tryckte på larmknappen på bb hela tiden så att personalen fick trösta honom om han var ledsen. Det var supersvårt att känna att jag skulle ta han om honom i början. Jag tror att man har större självförtroende vid nästa barn, och om man får en bättre förlossning känns allt efteråt lättare...

Vi var på könsul på förmiddagen. Det är en tjej som huserar i magen! Mycket oväntat, vi är som jag nog tidigare skrev väldigt få tjejer i släkten. De få kvinnor som finns producerar killar på löpande band. Nu skakar vi om killmaffian. Har alltid känt mig mer som en pojkmamma (vad det nu än är) så det känns lite mystiskt och exotiskt.

Jag hoppas också att det blir bättre till nästa barn. Då kommer svärmor i alla fall få hålla sig på mattan ett tag, och det barnet kommer sitta i sjalen. Hon får nöja sig med att titta tills det känns ok.

Vad kul med en tjej! I vår släkt är det tvärtom, killarna är rätt få, jag har tex 2 systrar och en bror. Och tjejerna tar dessutom större plats, vilket har gjort att jag alltid önskat mig i alla fall en dotter. Nu har jag ju det, men till nästa barn ska vi nog göra köns-ul för att jag ska kunna ställa in mig lite bättre tills barnet väl kommer. Kände att det blev lite väl skakigt under den här graviditeten med alla förväntningar.

Det konstigaste är att jag tror egentligen inte att det skiljer sig så mycket. Min dotter är en kvinnlig motsvarighet till Emil i Lönneberga, och hon har dessutom en envishet och uthållighet som hon inte fått från mig. Häromdagen ramlade hon tex utför en liten trappa (jag hann inte med riktigt, hon är snabb nu), och gjorde en kullerbytta utför den. Jag tog upp henne och tröstade, varpå hon ville vara i mitt knä ca 45 sek, innan hon skulle ner igen (fortfarande snyftandes) och prova trappan igen. Svårt att säga om hon var ledsen för att hon slog sig eller för att hon misslyckades...

Tror ni man kan spärra den här tråden för förstföderskor förresten? Känns inte som helt hälsosam läsning för någon som snart ska gå genom sin första förlossning....

Hej

Jag går på Matilda samtal (det heter så i Malmö) pga förlossningsrädsla. Det gick väldigt fel när jag födde min son 2006.

Just nu ör jag i veka 29.  Jag har kommit överens med min BM på Matildateamet att jag ska få ett UL i vecka 39 där de mäter mitt bäcken och bebisens huvud. I vilket fall som helst så har jag tre val.

1) Att föda naturlig...

2) Att få plenerat kejsarsnitt..

3) Att vänta tills allt sätter igång, sedan känner jag efter hur jag mår och vad jag vill. När jag ringer till förlossningens ska jag berätta att jag är ett "Matilda" fall och att jag kommer in. Jag berättar även hur jag bestämmt mig för att föda så dom kan färbereda. Jag kan välja kejsarsnitt även här.

Bra idé!!!

nej jag tror inte heller att det är en sådan stor skillnad. Min son har lämnat märken i parketten både en och två och tre gånger när han lånat mina högklackade skor och valsat runt. han älskar även att ha dansklänning på sig!

Det är oftast en bil i ena handen och en Barbie i andra.

Angelika Miami skrev 2009-05-11 13:53:45 följande:

Det låter ju jättebra! Själv har jag en dotter född april -08, och är inte gravid än med 2:an, eftersom jag inte vågar bli gravid igen innan det finns en plan för hur nästa barn ska komma ut (bland annat).

Fast som det känns nu skulle jag nog vilja få en igångsättning med EDA.

Åh, jag har inte tänkt på att man kan få EDA-nålen satt innan. Mycket bra, det skriver jag upp som ett "krav".