• Madelenin

    Aurorasamtal för omföderskor?

    Jag har alltid varit rädd för att föda barn. När jag väl blev gravid sen så tänkte jag att jag skulle ta mig genom en vaginal förlossning ändå. För om vaginal förlossning är pest så är kejsarsnitt kolera.

    Nåväl, jag blev iggsatt några veckor över tiden. Det hände konstighet på konstighet då. Det tog lång tid utan att det hände något. hade fejkvärkar men öppnade mig inte en ynka centimeter. De sa tillslut att det skulle bli kejsarsnitt eftersom förlossningen varit igång förlänge.

    Men det hände inget... Blev ivägskickad från förlossningen till en annan avdelning med jobbiga smärtor och bara två alvedon. Sov ingenting. Dagen efter fick jag komm tillbaka och efter ett tag kunde de ta hål på forsterhinnorna. Sen gick det fort. Sex timmar för en förstföderska med en klump på 54 cm och 4600 gram.

    Jag fick epidural som de satte fel. Men de vägrade lyssna på mig (inklusive barnets far) och tyckte att jag sjåpade mig. "Du har har visst fått bedövning - samla dig nu!". Men det var ett helvete för mig. Gjorde så vidrigt ont. Jag sprack och trodde på riktigt att jag skulle dö.

    Var jag rädd för att föda innan är jag ännu mer rädd nu. Är i vecka 17 och har tagit upp med min bm att jag är livrädd. Hon ska ge mig en remiss för aurorasamtal.

    Min fråga - finns det någon annan omföderska här som gått på aurorasamtal? Har det hjälpt? Hur har ni valt att föda denna gång?

    Ledsen att det blev långt!

  • Svar på tråden Aurorasamtal för omföderskor?
  • Kalinka
    Madelenin skrev 2009-04-28 20:10:55 följande:
    Visst är det så va? Både min och min systers igångsättning med första barnet var en riktigt seg historia. Men när min syster satts igång med de två andra barnen har det gått riktigt fort. Måste googla på detta.
    Det är egentligen ganska logiskt. Första gången har du en stram, stel tapp, som ska tvingas till att vidgas. Nästa gång har den redan vidgats en gång, och är betydligt mer uppluckrad.

    Dessutom är det ofta så att tappen är öppen 1-2 cm när man kommer till förlossningen hos ömföderskor, så då kan man ta hål på hinnorna och sätta dropp istället för att måsta lägga gelen först.
  • Fiacia

    Madeleinin, jag kan varmt rekommendera aurora-samtal.
    Jag hade en jobbig första förlossning som slutade med akut snitt. Det är snart 4 år sedan, men jag har aldrig kunnat prata eller tänka på det utan att börja gråta.

    På inskrivningen när jag väntade mitt andra fick jag remiss till aurora-samtal. Det har varit toppen. Verkligen. 5 ggr har jag varit där och pratt med en fantastisk barnmorska.

    Har bf idag och känner mig helt trygg inför förlossningen.
    Gå på aurora-samtal, det hjälper verkligen!

    Lycka till.

  • falken

    Fiacia - fantastiskt. Tänk att man kan komma dit. Vad sjutton sa hon till dig egentligen?

  • Madelenin

    Usch, jag känner igen det där. Vill inte höra, inte se...

    Min mamma ringde igårkväll. Vi har rätt dålig kontakt, det är som att vi lever på olika planeter. Hon är dessutom lätt senil och dricker en del - dålig kombination.

    Hon började babbla om att smärtan under en förlossning är positiv smärta. (BULLSHIT i mina öron) Dessutom ville hon bara säga att jag ska veta att ett kejsarsnitt är en stor operation och det är ingen lek. Bla bla bla.

    Tack jag vet. Usch, ryser av obehag när jag tänker på hur alla lägger sig i. Framförallt dessa med "fantastiska" förlossningar.

    Nej, jag känner mig mer och mer övertygad om att jag vill ha det så kontrollerat som möjligt. Vill verkligen inte gå med värkar hemma eller våndas för stort och överburet barn.

    Planerat kejsarsnitt eller en grundligt planerad igångsättning.


    Kalinka skrev 2009-04-29 21:17:30 följande:
    Jag tycker också att det är konstigt hur känslig jag är. Jag har svårt för när andra pratar om att "förlossningen är en fantastisk upplevelse". Det kan provocera mig väldigt mycket, att någon tycker att deras egen förlossning var fantastisk är väl en sak, men att utvidga det till ALLA förlossningar, det retar mig. Jag vill överhuvudtaget inte prata om min förlossning eller förlossningar överhuvudtaget, när jag inte tagit initiativet till det själv. Häromdagen när min dotter fyllde 1 år, började min svägerska prata om att "för 1 år sedan så väntade vi på att du skulle komma ut" till min dotter. Jag blev lätt illamående. Jag vill inte att folk ska prata om förlossningen utan att jag är beredd på det. Hon menade ju inget illa, men jag tycker det är skitjobbigt ändå.
  • Madelenin

    Fiacia - superskönt att höra att det hjälpte.

  • musli

    Det är ju ganska fantastiskt med Aurora/Freja-samtal egentligen...
    När jag skulle få Hanna så gick jag på Freja-samtal och hon övertygade mig om att det skulle ordna sig. Allt gick åt pipan, jag har inte haft samtal sen dess, men jag är ändå övertygad om att det blir vaginalt den här gången också. Pratade ju med BM på spec-MVC när vi gjorde UL och visst, det finns en risk att spricka igen, MEN jag kan bli igångsatt i v. 38 om det är möjligt (vilket hon trodde eftersom jag är omföderska) och annars så FINNS möjligheten till snitt senare (vilket helst inte är ett alternativ eftersom jag är mer snitt-rädd än rädd för att spricka).
    Men jag ska fortfarande be att få gå på Freja-samtal även denna gång för att hjälpa mig att förbereda mig ytterligare.


    Äntligen har nummer två fastnat!!!!!!!
  • Kalinka
    Madelenin skrev 2009-04-29 21:59:18 följande:
    Usch, jag känner igen det där. Vill inte höra, inte se... Min mamma ringde igårkväll. Vi har rätt dålig kontakt, det är som att vi lever på olika planeter. Hon är dessutom lätt senil och dricker en del - dålig kombination. Hon började babbla om att smärtan under en förlossning är positiv smärta. (BULLSHIT i mina öron) Dessutom ville hon bara säga att jag ska veta att ett kejsarsnitt är en stor operation och det är ingen lek. Bla bla bla. Tack jag vet. Usch, ryser av obehag när jag tänker på hur alla lägger sig i. Framförallt dessa med "fantastiska" förlossningar. Nej, jag känner mig mer och mer övertygad om att jag vill ha det så kontrollerat som möjligt. Vill verkligen inte gå med värkar hemma eller våndas för stort och överburet barn. Planerat kejsarsnitt eller en grundligt planerad igångsättning.
    Jag fullkomligt "älskar" såna där människor som fött UTAN BEDÖVNING. Som gärna vill tala om att om man bara lär sig ANDAS rätt och BESTÄMMER sig för att föda utan bedövning så går det. För "rädslan är den största fienden". Hallå, lever vi på samma planet eller?
  • Kalinka
    musli skrev 2009-04-29 22:03:09 följande:
    Det är ju ganska fantastiskt med Aurora/Freja-samtal egentligen... När jag skulle få Hanna så gick jag på Freja-samtal och hon övertygade mig om att det skulle ordna sig. Allt gick åt pipan, jag har inte haft samtal sen dess, men jag är ändå övertygad om att det blir vaginalt den här gången också. Pratade ju med BM på spec-MVC när vi gjorde UL och visst, det finns en risk att spricka igen, MEN jag kan bli igångsatt i v. 38 om det är möjligt (vilket hon trodde eftersom jag är omföderska) och annars så FINNS möjligheten till snitt senare (vilket helst inte är ett alternativ eftersom jag är mer snitt-rädd än rädd för att spricka). Men jag ska fortfarande be att få gå på Freja-samtal även denna gång för att hjälpa mig att förbereda mig ytterligare.
    Visst går du i Östersund? Det finns en läkare på spec-MVC där som jag tycker jättemycket om. Du kanske träffat honom? Om jag fött i Östersund skulle jag försöka få komma till honom.
  • Madelenin

    Ja men precis! Jag hatar även prat om det naturliga. Det är inte naturligt att föda barn enligt mig. För då skulle alla göra det hela tiden. Det är naturligt att man har naglar, andas och kissar.

    Och varför ska det vara naturligt och kännas? Åk inte in till sjukhuset då - föd i en grotta!

    Och dessa naturliga människor, varför har de vinterjacka på sig när det är kallt? Varför köpa mat i affären när man kan klubba ner en älg i skogen?

    Lite så tänker jag.


    Kalinka skrev 2009-04-29 22:19:24 följande:
    Jag fullkomligt "älskar" såna där människor som fött UTAN BEDÖVNING. Som gärna vill tala om att om man bara lär sig ANDAS rätt och BESTÄMMER sig för att föda utan bedövning så går det. För "rädslan är den största fienden". Hallå, lever vi på samma planet eller?
  • falken
    Kalinka skrev 2009-04-29 22:19:24 följande:
    Jag fullkomligt "älskar" såna där människor som fött UTAN BEDÖVNING. Som gärna vill tala om att om man bara lär sig ANDAS rätt och BESTÄMMER sig för att föda utan bedövning så går det. För "rädslan är den största fienden". Hallå, lever vi på samma planet eller?
Svar på tråden Aurorasamtal för omföderskor?