Jag och min pojkvän, båda 16 år, har varit tillsammans i några månader nu och har redan börjat prata om att skaffa barn nu. Båda vill så fruktansvärt mycket och inget skulle få oss att ändra oss.
Problemet är bara hur andra skulle reagera på det... Hur låter det? Som att vi är konstiga?
Dessutom... om det är någon som har fått barn i så unga ålder kan ni väl berätta om hur det är med ekonomi ect.
Tacksam för svar.
Har bara läst TS. Normalt att vilja ha barn då är det, men om man är redo är en annan=) Jag ville gärna ha det då men jag väntade 3 år till.
Du är långt ifrån ensam. Jag är nu 19 år och nu på ett mer seriöst plan planerar att bli gravid. Minn längtan började när jag var kring 14år.. och ja.. jag var villig att skaffa barn redan då, men tvivlade precis som du.. Men idag känns det hel rätt för mig, å är nu glad att jag väntade med att gå ut skolan å skaffa jobb..
Lycka till!
Jag tycker inte at personer under 18 år ska planera att få barn.. Man borde gå färdig skolan, eget bostad, och ha varigt tilsammans längre en några månader.. Tycker jag ^^
Men det är inte onormalt och tänka så :)
Heej
Jag var 16 när jag fick min son (som nu är 4 månader om några dagar) och ekonomiskt.. visst jag bor fortfarande hemma men jag får massor av pengar över, Jag betalar min mamma 1000:- i månaden som "hyra" o resten behåller jag sjävl, vilket blir lite över 4000:- (mitt underhållsstöd för min son har inte kommit igång än)
Jag får inget studiebidrag nu för att jag har tagit ledigt från skolan sen 21 april - 23 mars.
Jag får ju alla pengar för jag har ensamvårdnad hittills, min sons pappa vill ju ha deladvårdnad med eftersom jag har 1 år ledigt (vilket jag hade då) så sa vi att om han vill ha de i april så tar vi o fixar de då ..
Just nu är jag 17 (fyllde år i aug.)
Men jag klagar inte på ekonomin osv de går braa :)
Klart det är normalt.. Men jag ber dig vänta! Jag fick barn med min kille för 3 månader sedan (är 19år). Men jag hade ganska mycket bättre förutsättningar. Jag hann precis ta studenten(födde 10 dagr efter). Min kille är färdigutbildad elektriker. Vi har en lägenhet(en 3:a). Vi klarar oss men ibland är det tufft. Vi har tur som har stöd från våra familjer. Det kostar att ha barn! Tänk om du inte kan amma som jag.. då kostar ersättning runt 500kr i månaden. Ni har vart ihop ett par månader! Jag och min kille har vart tillsammans i 2 1/2 år.. Men jag är glad att det var han och inte den jag var tillsammans med när jag va 16. Jag vet att du inte kommer lyssna på mig, men försök lite iaf.. Det är tuffare än du kan ana. Vänta iaf 1-2 år och se hur det känns då. Ni planerar ju att vara tillsammans hela livet så vad är 1-2 år? Jag har viljat ha barn sedan jag var 14-15 så jag vet hur du känner!
Man vill ju kunna försörja och ge sitt barn allt! Inte att andra ska vara där och ge.. Fast vi har det tufft ibland tar det evrkligen imot när hans föräldrar sticker till oss en 500kr. Oftast sägr jag nej.. För det gäller att prioritera! jag har kunnat ge min dotter allt jag viljat hitills men det har jag inte kunnat till mig själv. Hon har jätte fina klder och jag får skrapa ihop till den där fina jackan till mig själv. Visst är kärlek det viktigaste. Men när du står där och ser den där gulliga klänningen till din dotter och vet att du inte kan ge henne den, då blir man ledsen på sig själv.. Barnvagn fick vi billigt för 3000 ny. Det är mycket man inte tänker på.. Om barnet skaha napp.. det kanske bara finns en napp den tar som min. Dom är dyra dom napparna hon bara vill ha.. Dom måste man byta varje månad medför säkerheten. Dom växer ur sina kläder på ett kick i början! kan ta 1 månad så måste du köpa helt nya kläder! Visst kan du köpa begagnat.. men som sagt klart man själv vill ge sitt barn allt!
svar till ts.
Jag tycker att man ska helst vänta tills man är myndig då menar jag vid 20årsåldern. Då har man läst gymnasiet åminstone klart, då slipper man ta barnen + plugg, det är faktiskt mycket.
Jag är 20 och har 2 barn, ingen gymnasieutbildning. Ska börja plugga i vinter, hade egentligen kunnat plugga först så att man slipper göra det senare.
Barn är inte lätt, självklart är det mysigt o gulligt med småbarn men du måste tänka på att du ska ägna nästan all din tid åt de och inte kanske få sova hela nätterna i ett år eller liknande, få en kolikbebis, osv. Det finns mycket saker som man inte tänker på. Fast det positiva väger alltid tyngst för mig i alla fall 
.
Jag ångrar ingenting men jag kunde ha pluggat först o jobbat i minst ett år i alla fall. 