Tråd nummer 4 för oss som är rädda både för snitt och vaginala förlossningar!

Nennis1: jag känner igen mig-började oxå gråta och fick panik under besöket på förlossningen. Och grattis, du klarade ju det-en liten tjej!

Men jag klarade av det... Hur ont det än gjorde och hur rädd jag än var så klarade jag av det och nu har jag världens sötaste tjej i famnen...

GRATTIS Nennis! Åh vad roligt!!
Kommer tyvärr inte att kika in hos dig men du har ju klarat det - yiippee!

Själv så skulle jag på min första aurora -- tid igår men den blev inställd för att bm var sjuk. Fick ny tid nästa vecka. Får man ladda igen då....

Är livrädd,gråter bara jag tänker på förlossningen. Har gått hos kurator två ggr, hos aurorabm en ggr o hos läk en ggr, visst jag kan få göra en egen förlossningsplan o i värsta fall få planerat snitt,nu känns det som o välja mellan pest o kolera, suck, jag villatt storken ska komma,inget anant. Är rädd o förlora kontrollen,få panik,bli "galen", att barnet ska vara skadat el.bli sakdat, att jg el.barnet ska dö osv. Har svårt o se en målbild med mig själv sommamma o ha en bebbe,jag har väntat sålänge,så,det känns itne verkligt,känns som att nåt komemr o gå illa precis på målsnöret, som om om nån räcker ut tungan o liksom,haha,var du så himla dum som trodde att du som alal andra skulle få barn,hahaha,låångnäsa. Har dessutom dåliga erfarenheter från sjukvården o sjuhusmiljö sen tidigare,är rädd o liksom faall tbx.i de erfarenheterna då jag är där.Besökt ett förlossningsrum,kände bara panik,vilel bara springa drifrån,skitjobbigt.Hade jag vetet allt kring grav. o förlossning innan så vet itusan om jag hade hoppat på allt...
Nåväl,ut ska den förmodligen *S*, man får hoppas man slipper förlossningsdepression o sen får möjlighet o ta till sig den lille o att all värk o allt ont man har efteråt liksom inte betyder så mkt,har så svårt o tänka positivt på o blösai månader,ha superont i tuttarna,vara sömlös,orolig för bebben,ha allerig o dessutom i mitt fall behöva irritera mig v.v. på skräniga hänsynslösa styvbarn...el.tja,de har sina stunder,om,mansäger så,som vi alla,men,känns inte som en lugn o trygg miljö för mig o bebben..

Gummisnoddan: Det verkar som om du har det jobbigt!
Hoppas att du får mer klarhet i vad du själv vill (förutom storken).

Gummisnoddan: Kämpa på och be om fler besök hos kurator/psykolog/aurora. Allt kommer att gå jättebra när du väl fått din bebis, så strunta i det.

Vill skicka med dig vad som hände mig efter att jag fick min son för 16 månader sen idag. Efter några dagar kunde jag börja grina av lycka bara jag såg på min son. Han var så underbar, vacker och ömtålig. Ingen hade sagt att några sådana känslor skulle kunna komma. Hade nog mått lite bättre om jag varit beredd på känslosvallet som skulle komma även efter förlossningen.

När är det dags?

Lycka till! Kram

Va bra tt det finns en massa trådar om förlossningsrädsla så ni kan hjälpa och stötta varandra!
Ni är ju många som skriver här inne och som är förlossningsrädda, jag undrar om ni skulle vilja hjälpa mig och svara på mina frågor ang förlossningsrädsla då jag vill veta mer hur ni tänker (läser till barnmorska). Jag har en tråd som heter "Frågon ang förlossningsrädsla". Jag skulle bli så himla glad om ni vill hjälpa mig!

gummisnoddan: om du inte skulle må bra (då menar jag depression och ångest, inte vanlig oro och trötthet)efter förlossningen så finns det hjälp både med samtal, spädbarnsgrupper och medicin. Det viktigast är faktiskt egentligen att du mår så bra som möjligt - men ställ inte det kravet på dig själv för högt...det finns ju minst en till som kan ta hand om ert barn?
Håller med om att bebisar faktiskt är orosframkallande (mer el mindre)skrik är inte roligt och heller inte sömnlösa nätter som man tror aldrig ska ta slut. Men det gör det - det kommer en tid då det lugnar ner sig och sedan blir mer och mer stabilt.
Kan rekommendera att läsa tex ¨uppdrag mamma¨ - den gav mig många skratt och igenkännande. Så man kan lägga av mammarollen ett tag - den kan bli lite tung ibland;)

HUr har det gått för er som har fött barn på sista tiden?

En månad sedan senaste inlägget...