Nu får det vara nog!!!

Jag är inte det som gillar att gnälla, men orkar jag inte mer alltså...
Måste få skriva av mig..

Som ni vet så har det varit mycket snack om fosterdiagnostik. Att man ska kunna ta bort ett foster som har DS, m.m...
Känns som om det är häxjakt på att dessa liv ska bort?
Varför?
Är det, det värsta man kan få som förälder? Ett barn med DS??
Känns som våra barn hamnar längst ner på listan över det värsta man kan få..
Ska det sluta med att det inte kommer att finnas nåt mer barn med DS?

Jag känner mig förtvivlad och ledsen över att läsa om allt detta..

Jag är en stark människa, jag har skinn på näsan, men det här är droppen.
Trött på all okunskap som finns.

Ska alla barn vara perfekta eller?
SKa vi börja bestämma hur de ska se ut oxå?

Tack för mig!