Min sambo har varit otrogen med vår granne!!!

TS, hur går det?

hur går det för dig?!

En sak som är viktig att komma ihåg.

Om man bestämmer sig för att gå vidare tillsammans så förlåta.
Man måste bestämma sig för att lita på sin partner igen.
Inte glömma, men förlåta och inte hysa agg i framtiden.
Inte ta upp det i framtida gräl.
Man måste lämna det bakom sig, helt och hållet.
Att det kommer ta tid råder det inga tvivel om, men man måste kunna förlåta fullt ut.

Kan man inte det måste man lämna och gå vidare.
Finns det tillitsproblem senare så kommer det att förgifta förhållandet.
Ska man gå vidare kan man inte låta sin partner få "betala" för sitt snedsteg resten av livet.

Ta det från en som vet, man måste kunna förlåta och gå vidare med tillit, även om det tar tid att bygga upp den tilliten igen.
Finns ingen tillit så finns inget förhållande.

Hej på er alla!

Ja, ni undrar förstås hur det går för oss, och för första gången på länge ser jag faktiskt lite ljusare på framtiden. Jag har bestämt mig för att ge min sambo en till chans, och försöka bygga upp vårt förhållande igen. Han har visat sin djupa ånger länge nu, och han har gråtit och varit helt under isen han också.
Jag vill ändå flytta från vårt hus, och börja om på ny kula i ett annat hus, här hemma kan jag inte leva vidare som förut. Vi håller på att leta nytt hus nu, men har också sagt att det får ta den tid det tar, bara vi hittar rätt...
Att flytta är inget jag ser fram emot, och jag är arg över att jag "tvingas" flytta, men vi måste göra det om vi ska fortsätta tillsammans. Vårt hus är värderat nu, men vi har inte lagt ut det till försäljning än, då vi först måste hitta ett nytt.
Det är viktigt för barnen, och för mig, att de får gå kvar i samma skola och dagis, de ska inte behöva byta för att han gjort detta, de ska inte behöva lida, det har de gjort nog i och med den stämning som varit hemma en längre tid nu.
Min sambos och mitt förhållande har blivit bättre, vi har faktiskt kunnat skratta ihop igen, och har även börjat ta på varandra igen! Jag älskar honom, och vill verkligen ge honom en till chans. Skulle något dylikt hända igen i framtiden finns det ingen tvekan längre - då lämnar jag honom omedelbums! Då kan han ångra sig hur mycket han vill, det kommer jag aldrig att förlåta, och det vet han om.
Han är gulligare än nånsin, skickar gulliga sms och så dagligen, och vi kramas mycket nu. Ibland kommer ändå mina tankar tillbaka, och det känns fruktansvärt att han haft sex med en annan kvinna, men jag har bestämt mig för att gå vidare nu och försöka lägga den här katastrofen bakom mig. Mina barn och jag är skyldiga oss själva denna chans, tycker jag. Jag vill att de ska få leva tillsammans med sina föräldrar.
Ja, jag önskar inte min värsta fiende att behöva genomgå något liknande! Fy fan, vad smärtsamt detta är och har varit!!
Grannen pratar vi inte med längre. Barnen leker med deras barn, men vi vuxna undviker varandra som pesten. Jag har heller inget behov av att ha kontakt med dem, hon är för mig en ____!!!!

Jag känner mig ganska stark nu, känner att jag har ganska god självkänsla och jag vet mitt värde!
Det finns inget ont som inte för något gott med sig....., tänk på det ni alla därute!

Kram på er, och tack för att ni bryr er!

Jag har inte skrivit i denna tråd förut, men har följt den ändå lite då och då. Ville bara säga att jag önskar dig all lycka och hoppas att du och dina barn får det bra! Hoppas att ni hittar ett fint boende allihop!
Sedan hoppas jag att han inte sviker dig igen!

Skönt att höra att det går framåt TS. Även om det är en jättejobbig tid så låter du positiv inför framtiden, det känns kul att läsa

Jätteskönt att höra att det går framåt för dig/er!!! Det är starkt av dig att ge honom en chans till. Något som jag inte vågade när jag råkade ut för ngt liknande när jag var ung. Min självkänska tålde inte det. Jag säger bara lycka till och hoppas att ni hittare ett boende som kommer att passa!!

Hoppas verkligen att allt blir bra nu :).. Tycker fruktansvärt synd om dig! Ingen ska behöva uppleva det du upplevt! Jag beundrar dig, jag hade aldrig klarat av att göra det du gjort! Jag tycker att du varit stark!!

Men vad fasen... riva upp allt och flytta för ett sketet "knull". Fattar att det är svinjobbigt och förtroendet är borta... men vad fasen - låt dig inte styras av det. Förlåt och gå vidare istället. Lär ju aldrig hända igen vad jag förstår om maken är normalt funtad! (I a f inte med samma granne)

Undra om ni är ihop än, om han förblev trogen eller bedrog igen. Kanske ni är jättelyckliga? Nyfiken!!