Tråden för oss som fick missfall vid allra första graviditeten!

södermalm - stort grattis!!

Tack!!!!
Idag är hela världen underbar

södermalm - jättestort grattis! lycka till.

Grattis södermalm

Hej tjejer,

Tänkte skänka lite hopp eftersom jag efter två missfall nu har en dotter på 9 månader. Gissa om jag mådde dåligt under sista graviditeten. Min kompis hade 3 missfall innan och ska föda nästa helg
Ibland känner jag mig lite blåst på graviditeten eftersom jag aldrig tillät mig att slappna av. Dessutom så började jag oroa mig för att barnet skulle dö vid förlossningen. Fast allra mest oroar jag mig nu när jag har min sessa, att nåt ska hända henne.

Ja det är väl bara att inse, det här med barn är en ständig källa till oro. Man får vara glad för varje vecka varje dag man får vara gravid eller ha ett barn hos sig. Fast det är ju svårt att tänka så såklart...

Hej igen. Var till gyn på återbesök idag, och snacka om att bli förvirrad... Jag har ju inte blödit eller haft ont sen i fredags, och när jag berättade det för dr såg han mkt fundersam ut. Och sen när han gjorde vul såg han ännu mer fundersam ut... Så visade han på bilden och sa att här är den tomma fostersäcken, ja sa jag..., och här är en till, va?!! Och i den finns ett foster... Han kunde inte se hjärtat slå, så han bokade en ny tid till den 2:a juli för att kolla igen. Han var dock inte särskilt optimistisk, sa att han borde kunna se hjärtat slå nu, borde vara i vecka 7. Nu vet jag inte vad jag känner, vågar ju absolut inte hoppas...

Bäbis2008: Shit, vad jobbigt. Hoppas hoppas hoppas att det trots allt är lite liv i den andra säcken. Lycka till.

Jag fick mitt första missfall i dec 2001 och väntade då mitt första barn. Jag började blöda i v.13 och åkte in till akuten där jag fick missfallet bekräftat. Jag fick göra en skrapning några dagar efter som gick bra. Men ca 5 dagar efter skrapningen så drabbades jag av livmderinflammation och fick läggas in på sjukhus.

När jag sedan fick åka hem pratade jag med en läkare och frågade honom när vi kunde försöka igen. Han sa att det var bra att vänta en mens, han nämde 3 saker varför det var bra att vänta: 1. Att man psykiskt skulle komma igång igen eftersom missfall är en jobbig trauma. 2. Att kroppen får komma igång som den ska först. 3. Att det blir lättare att veta var i graviditeten man är om man blir gravid igen.
Han sa att det inte fanns några miedicinska risker med att bli gravid igen innan man hunnit få tillbaka mensen. Han sa också att det ökar inte risken att få missfall igen om man blir gravid innan första mensen kom.

Efter mitt andra missfall nu i höstas så fick jag höra exakt likadant av en annan läkare!

Man hann tänka många saker då efter första missfallet och speciellt då jag fick livmoderinflammationen också. Då trodde jag att jag aldrig skulle kunna bli gravid igen, att inflammationen gjorde så att jag blev steril. Inte vart det bättre när mensen aldrig ville komma igång heller, fick börja äta tabletter för att försöka sätta igång mensen ca 3 månader efter skrapningen. Det hjälpte och sedan 8 månader efter missfallet blev jag äntligen gravid igen och hon är nu 4 år gammal!