Avundsjuk på hans ex (retrospektiv svartsjuka)

Att ventilera aspekter av relationen handlar mycket om hur analytisk man är som person och ens tendens att grubbla och oroa sig.  Det är inte automatiskt likhetstecken mef en dysfunktionell relation. Det finns otroligt många bra aspekter  men det är ju inte det forumet är till för.

Fast du ventilerar inte, du ältar samma saker om och om igen. I flera trådar har du berättat om ditt mående och er relation, och inget händer. Du mår fortfarande inte bra, och vill fortfarande inte låta dig träffa barnet. 

Har inte träffat hans barn pga att barnfrågan inte är löst. Inget som löser sig från en månad till en annan. Jag känner honom tillräckligt väl för att veta att han inte hade träffat mig om han 100% bestämt sig för att aldrig ha barn. 

Han är kluven i frågan av olika anledningar och innan man landat i något är det ju oansvarigt att låta hans barn fästa sig vid mig på nytt, eller hur? Det handlar inte om att vi som par är dysfunktionella eller toxiska

Har inte träffat hans barn pga att barnfrågan inte är löst. Inget som löser sig från en månad till en annan. Jag känner honom tillräckligt väl för att veta att han inte hade träffat mig om han 100% bestämt sig för att aldrig ha barn. 

Han är kluven i frågan av olika anledningar och innan man landat i något är det ju oansvarigt att låta hans barn fästa sig vid mig på nytt, eller hur? Det handlar inte om att vi som par är dysfunktionella eller toxiska

Har inte träffat hans barn pga att barnfrågan inte är löst. Inget som löser sig från en månad till en annan. Jag känner honom tillräckligt väl för att veta att han inte hade träffat mig om han 100% bestämt sig för att aldrig ha barn. 

Han är kluven i frågan av olika anledningar och innan man landat i något är det ju oansvarigt att låta hans barn fästa sig vid mig på nytt, eller hur? Det handlar inte om att vi som par är dysfunktionella eller toxiska

Du läser in en massa tankar och känslor i hans beteende. Allt tolkar du efter hur du önskar. Tänk om han gör samma sak? Exempelvis om du blir gravid nu. Han kommer med all sannolikhet säga:
?Men det fattar du väl att vi inte kan behålla en bebis när du inte ens träffat mitt barn? Jag trodde att du fattade och var okej med att göra abort eftersom jag varit tydlig med att jag inte är redo för barn med dig. Jag är ju inte ens trygg med att låta dig träffa mitt barn ochr ljusår ifrån att ens bli sambo!? 

Ni är ju inte ens förälskade utan han tycker du är besvärlig om du hör av dig för ofta. Jag har varit gift med min make i 10 år och redan dag ett så hade vi daglig kontakt. Är man kär så vill man ha kontakt! Ofta! 

Jag tror tyvärr att din kille håller dig som reserv tills han träffar någon han blir kär i. Allt tyder på det. Bli du gravid så kommer han insistera på abort. Och ta förgivet att du fattat det hela tiden,

Du får det att låta som att ansvaret på att inte skydda sig enbart ligger på mig? Att han slarvar tyder på att han är ok med en graviditet. Det är inget jag gissarutan något jag FRÅGAT honom uttryckligen.  Han är rädd att ta ett beslut just nu men har en "händer det så händer det"-attityd.   Inte optimalt men så är det och kanske ändrar det sig när vi blivit mer etablerade. Jag är medveten om att det är tidigt i relationen och att aöga att jag "planerar" barn är också fel. Hade jag ljugit om att jag står på preventivmedel hade man kunnat anklaga mig för det men så är inte fallet.

Vi känner ju varandra sedan innan och hans son tyckte mycket om mig, så vi har ett visst försprång där. En graviditet är tillräckligt lång för att man ska hinna flytta ihop om så skulle ske. Kan nämna att han och hans ex heller inte bodde ihop när hon blev gravid, trots 15 år ihop. Hur lång en relation är är bevisligen INTE förutsägande för huruvida man funkar med barn.

Vi har det underbart när vi ses och det finns mycket i den relationen som får mig att må bra. Vi ses relativt ofta och görs dagligen på telefon.

Har inte träffat hans barn pga att barnfrågan inte är löst. Inget som löser sig från en månad till en annan. Jag känner honom tillräckligt väl för att veta att han inte hade träffat mig om han 100% bestämt sig för att aldrig ha barn. 

Han är kluven i frågan av olika anledningar och innan man landat i något är det ju oansvarigt att låta hans barn fästa sig vid mig på nytt, eller hur? Det handlar inte om att vi som par är dysfunktionella eller toxiska

TS, det är precis såhär sånna som vi blir behandlade på FL. Man får alltid till sig att man ska dumpa, gå vidare, få höra att man är besatt och att man blir utnyttjad. Patetiska människor som är missnöjda med sina egna liv generellt och tror sig veta att dom VET EXAKT vad ens partner vill och tänker nu och framåt. Det enda dom är ute efter på sättet dom skriver är att få oss osäkra och ännu mer ängsliga. Dom är inga flugor på väggarna som är med och hör på samtal och kan lägga sina spådomar vitt och brett om vad dom ser i relationens framtid. 
Men så fort det dyker upp en solskenshistoria om någon hoppfull tjej/kille i liknande sits som oss där allt faktiskt slutade lyckligt efter en tid så är dom snabbare än blixten bort från tråden just för att dom hade fel! 

STORT LYCKA TILL TILL OSS TS! JAG HOPPAS ATT VÅRT 2025 BLIR TILL DET ALLRA BÄSTA FÖR OSS! 

Du säger att barn för dig är en dealbreaker. Vad innebär det för dig? Hur många år till ska du vänta tills han bestämmer sig för om du är värd att satsa på eller inte?

Ja hur ska man veta när man får nog? 

Vi hade faktiskt ett snack om julen i går kvälll  och helt oväntat bjöd han in mig att fira med sonen och hans föfäldrar :) han visste inte att jag skulle resa bort men vi ska ses i mellandagarna allihppp :)

Hur kan han inte veta att du reser bort i jul? Pratar ni inte om en sån viktig sak som att fira jul förrän typ nån vecka innan? Jättekonstigt tycker jag. 

Igen, förhållandet låter faktiskt inte särskilt seriöst och äkta utan mer ytligt?

Men jag hoppas det blir som du vill denna gång och att allt går bra.

Svartsjukan kan bli farlig. Mitt c som ja lämnade hade en tjej som var svartsjuk på mig trots ja lämnade honom hon höll på o ringde mej när hon var full även fast ja hade lämnat honom 4 år före osv. Dom häll ihop ett tag hon var lika korkad i alla år. Har aldrig gillat henne. Tyvärr har han en ny nu som är väldigt svartsjuk o sjuk o huvudet,  . Vi har två barn tillsammans. Jag var aldrig svartsjuk av mig o är inte de fortfarande. De finns ingen anledning. Alla är vi begagnade 😂 de är bättre o släppa de för att vara svartsjuk kommer förstöra din tillit på honom o då förstörs ert förhållande till slut. Lev här o nu med honom istället o glad gör hans skull. Barnen kommer med på köpet och de är underbar?
 Du har väl ocå haft sex med någon annan än honom?  

Du har en poäng men det handlar ju inte  sexet utan om själva barnplanerandet. Han har berättat att han var less på mycket i förhållandet med exet innan de skaffade barn men ÄNDÅ ville han det med henne när det kom till kritan. Förstår att det fanns andra faktorer som tex att han verkligen ville ha barn just då, att han då inte hade så dålig erfarenhet av barnaskaffande etc men min hjärna försöker få det till att hon var mer "speciell" och ser viljan att skaffa barn som ett mått på hur speciell en relation är.

Du läser in en massa tankar och känslor i hans beteende. Allt tolkar du efter hur du önskar. Tänk om han gör samma sak? Exempelvis om du blir gravid nu. Han kommer med all sannolikhet säga:
?Men det fattar du väl att vi inte kan behålla en bebis när du inte ens träffat mitt barn? Jag trodde att du fattade och var okej med att göra abort eftersom jag varit tydlig med att jag inte är redo för barn med dig. Jag är ju inte ens trygg med att låta dig träffa mitt barn ochr ljusår ifrån att ens bli sambo!? 

Ni är ju inte ens förälskade utan han tycker du är besvärlig om du hör av dig för ofta. Jag har varit gift med min make i 10 år och redan dag ett så hade vi daglig kontakt. Är man kär så vill man ha kontakt! Ofta! 

Jag tror tyvärr att din kille håller dig som reserv tills han träffar någon han blir kär i. Allt tyder på det. Bli du gravid så kommer han insistera på abort. Och ta förgivet att du fattat det hela tiden,

Tänker du aldrig att ja, hon var väldigt speciell för honom DÅ. Precis som du troligen är speciell för honom idag.  De hade väl varit ett seriöst par under väldigt lång tid om jag minns rätt? Då är det ganska naturligt att gemensamt barn är nästa steg, särskilt då de båda verkligen ville det. 

När det gäller er är er relation rätt ny och dessutom inte alls stabil. Mycket bråk och svartsjuka från ditt håll i alla fall och ni har även brutit upp en gång då det verkligen inte fungerade mellan er.

Du säger att det känns bättre nu och det verkar det på nåt sätt göra eftersom han väljer att fortsätta med dig. Men att du egentligen inte har ändrat dina tankar det minsta (som det verkar på alla dina trådar) vet han inget om. Bara en tidsfråga tills det sker och då hamnar ni på samma plats igen. Det är troligen det han oroar sig över och därför vill skydda sin son för mer drama.

Jo absolut måste de haft något speciellt. Jag har också haft relationer förut. Biten jag ibte förstår är hur han gick från att nästan göra slut med henne till att satsa på barn och hela köret. Han fick t.o.m nästan övertala henne att skaffa barn då hon var tveksam, trots att hon var 38 år. En sjuk grej är att de aldrig någonsin bott ihop heller trots lång relation. 

Tack och lov bråkar vi inte längre och har inte gjort en enda gång sedan vi började om igen . Men ja, mina tankar är problematiska. De upptar inte längre hela min tillvaro som sist men det finns  saker att jobba på. Även om jag inte gör dem till hans problem längre och vet hur jag ska agera så är det ju inte kul att bära på.

Det jag tror han oroar sig för på riktigt är huruvida han kommer våga satsa på att skaffa fler barn, en fråga som han haft blandade känslor kring redan innan jag kom in i bilden.