• Jemp

    Avundsjuk på hans ex (retrospektiv svartsjuka)

    Anonym (Tess) skrev 2024-12-11 07:11:34 följande:
    Jag har ingen svartsjuka mot mamman i nuet, när vi var ihop första omgången pch hon kom på tal t.ex när sonen nämnde hene kände jag ingenting. Jag tror definitivt min svarstjuka skulle försvina om vi fick ett gemensamt barn för jag är övertygad om att det skulle vara en bättre upplevelse för honom om han bara vågade. 
    En av anledningarna till att han är tveksam är att det var en mardröm att skaffa barn med exet. De separerade innan barnet ens var fött pga hennes grava psykiska problem. Hon var en olämplig förälder och han fick ta större delen av lasset. Det blev ett trauma. När jag började tjata om barn efter mindre än 1 år ihop (trots att han varit tydlig med att han voll ha det framöver med mig och att det vore minst lika speciellt för att det är med MIG) agerade jag toxiskt och ville att vi skulle försöka NU. Han fick flashbacks till konflikterna med exet. DET gjorde att han gjorde slut, inte att han i grunden var emot att ha barn med mig. 
    Jag bryr mig inte alls om kärnfamilj eller inte, finns gott om olyckliga kärnfamiljer som håller ihop för barnens skull. Jag vill bara ha barn med den här mannen och vår relation är så pass unik för mig att jag vet att den känslan att cilja ha barn inte skulle infinna sig med nån annan.
    Du agerar fortfarande lika toxiskt. Har något i din inställning ändrats sen han gjorde slut?
  • Jemp
    Anonym (Tess) skrev 2024-12-12 07:16:21 följande:
    Får man fråga, hur vet du hur jag AGERAR utifrån det jag tänker?

    En väsenlig skillnad är att jag är betydligt bättre på att hantera känslorna och gör de inte till hand problem. Hade jag agerat så här första omgången hade vi aldrig gjort slut.  Jag märker att han märker av det också då han uppvaktar mig på ett annat sätt, tar mer initativ till att ses och småsaker.Blir aldrig skav mellan oss eller tjafs vilket inte kan sägas om första omgången. Dessutom är dessa negativa känslor INTE lika intensiva och gnager men äter inte upp mig och gör inte att jag förlorar kontrollen. Så ja. Stor skillnad.

    Tänker och planerar toxiskt då.

    Tycker du att du är i en sund relation som får dig att må bra? 


    Du planerar fortfarande barn, hoppas på att bli gravid mot hans vilja och vill ha barnet som ett sätt att hålla ihop er, bota dina känslor (det kommer inte hända, barn är utmanande för relationen) och användas för att ?vinna? över mamman? Samtidigt som du fortfarande brottas med din osäkerhet och att inte visa dina känslor för honom.

    Hur skulle ett barn nu funka i er relation där du inte träffar hans barn och ni inte bor ihop?

  • Jemp
    Anonym (Tess) skrev 2024-12-12 09:31:16 följande:
    Du får det att låta som att ansvaret på att inte skydda sig enbart ligger på mig? Att han slarvar tyder på att han är ok med en graviditet. Det är inget jag gissarutan något jag FRÅGAT honom uttryckligen.  Han är rädd att ta ett beslut just nu men har en "händer det så händer det"-attityd.   Inte optimalt men så är det och kanske ändrar det sig när vi blivit mer etablerade. Jag är medveten om att det är tidigt i relationen och att aöga att jag "planerar" barn är också fel. Hade jag ljugit om att jag står på preventivmedel hade man kunnat anklaga mig för det men så är inte fallet.

    Vi känner ju varandra sedan innan och hans son tyckte mycket om mig, så vi har ett visst försprång där. En graviditet är tillräckligt lång för att man ska hinna flytta ihop om så skulle ske. Kan nämna att han och hans ex heller inte bodde ihop när hon blev gravid, trots 15 år ihop. Hur lång en relation är är bevisligen INTE förutsägande för huruvida man funkar med barn.

    Vi har det underbart när vi ses och det finns mycket i den relationen som får mig att må bra. Vi ses relativt ofta och görs dagligen på telefon.

    Ansvaret att skydda sig ligger på båda men det innebär inte att man slipper ansvar för att den andra inte tar det- tvärtom! 
    Varför önskar du ett barn med så negativ pappa? In i en instabil relation. 


    En graviditet är absolut inte tillräckligt lång för att flytta ihop och få en fungerande vardag och bygga en relation med en (blivande) familjemedlem du inte träffat på väldigt länge. Förutsatt att pappan slutar vela då, och inte istället väljer att avsluta. 

    Jag förstår helt enkelt inte varför man vill sätta varken sig själv eller sitt barn i den sitsen. Din inställning till vad barnet ska lösa i ditt liv låter extremt naiv. 

  • Jemp
    Anonym (Tess) skrev 2024-12-12 17:07:27 följande:
    Har inte träffat hans barn pga att barnfrågan inte är löst. Inget som löser sig från en månad till en annan. Jag känner honom tillräckligt väl för att veta att han inte hade träffat mig om han 100% bestämt sig för att aldrig ha barn. 

    Han är kluven i frågan av olika anledningar och innan man landat i något är det ju oansvarigt att låta hans barn fästa sig vid mig på nytt, eller hur? Det handlar inte om att vi som par är dysfunktionella eller toxiska
    Du säger att barn för dig är en dealbreaker. Vad innebär det för dig? Hur många år till ska du vänta tills han bestämmer sig för om du är värd att satsa på eller inte?
  • Jemp
    Anonym (Namn?) skrev 2024-12-12 15:10:40 följande:

    TS, det är precis såhär sånna som vi blir behandlade på FL. Man får alltid till sig att man ska dumpa, gå vidare, få höra att man är besatt och att man blir utnyttjad. Patetiska människor som är missnöjda med sina egna liv generellt och tror sig veta att dom VET EXAKT vad ens partner vill och tänker nu och framåt. Det enda dom är ute efter på sättet dom skriver är att få oss osäkra och ännu mer ängsliga. Dom är inga flugor på väggarna som är med och hör på samtal och kan lägga sina spådomar vitt och brett om vad dom ser i relationens framtid. 
    Men så fort det dyker upp en solskenshistoria om någon hoppfull tjej/kille i liknande sits som oss där allt faktiskt slutade lyckligt efter en tid så är dom snabbare än blixten bort från tråden just för att dom hade fel! 

    STORT LYCKA TILL TILL OSS TS! JAG HOPPAS ATT VÅRT 2025 BLIR TILL DET ALLRA BÄSTA FÖR OSS! 


    Frågan är väl varför ni vill låta er bli behandlade så dåligt. 
Svar på tråden Avundsjuk på hans ex (retrospektiv svartsjuka)