• Anonym (Tess)

    Avundsjuk på hans ex (retrospektiv svartsjuka)

    Jag är så vansinnigt avundsjuk på att min kille skaffade barn med en kvinna innan han träffade mig. Känner mig otillräcklig innan jag och han också kommer dit men eftersom vi är relativt nya kommer det ju inte ske på ett tag. Känner så här trots att han visar att han vill vara med mig. Han var den som gjorde slut med henne men ändå kan jag inte sluta tänka på att de älskade varandra i många år och gjorde det största man kan göra ihop. Han vet inte om att jag känner så här och det tänker jag inte berätta heller förstås.
     
    Känns som att hon är den speciella för alltid för att de delade så många år ihop och skaffade barn. Tänker jag fel? Vad ska jag göra för att må bättre? Att göra slut är INTE ett alternativ. 
  • Svar på tråden Avundsjuk på hans ex (retrospektiv svartsjuka)
  • Anonym (Tess)
    Anonym (H) skrev 2024-12-10 11:00:48 följande:

    Ja tyvärr måste jag säga att du tänker fel, helt fel. Vad du ska göra vet jag inte, jobba med dig själv? Visa inte denna svartsjuka/avundsjuka för den är otroligt avtändande och kan ta kål på förhållandet fortare än kvickt.


    Kan du utveckla på vilket sätt jag tänker fel? Betyder deras historia inte automatiskt att hon var mer speciell?

    Min kille är så mkt mer speciell än mitt ex var för mig, till och med när jag var nykär i exet så var det inte så HÄR.
  • Anonym (Tess)
    Anonym (bonusförälder) skrev 2024-12-10 11:09:18 följande:

    Hur många barn har han sen innan?
    Vill han ha fler barn?
    Om han har ett så är det ju troligt att han vill ha fler men har han två eller fler
    är det ju inte säkert att han vill ha fler, speciellt efter ett par år när barnen blivit
    större, en del vill inte då börja om med småbarn även om man tror det till en början, har han sagt att han vill ha fler barn?
    Hur fungerar det med hans barn och dig? hur gammalt är barnet/barnen?


    Han har ett barn som jag inte träffat ännu. Jag har sktivit på forumet tidigare så några känner nog igen berättelsen. Vi var ihop och gjorde slut men han har inte återintroducerat mig till barnet än. Jag fungerade väldigt bra med barnet när jag var en del av hens liv. Han är inte helt 100% på att han vågar skaffa fler barn men lutar mer åt ja säger han. Vi skyddar oss slarvigt och han har sagt att det vore inte en katastrof om det hände en "olycka". Han verkar inte våga fatta beslut generellt och oroar sig mycket.

    Jag vill ha barn med honom men vet inte om det är en genuin barnlängtan eller att jag bara vill bli mer speciell än barnets mamma. Aldrig haft barnlängtan som singel eller ihop med andra.
  • Anonym (Tess)
    Anonym (ruin) skrev 2024-12-10 11:31:34 följande:
    Nu ska jag generalisera lite, men enligt min erfarenhet så tänker inte män på samma sätt som kvinnor när det gäller barn. Många män går med på att skaffa barn för att kvinnan vill det, själv vill han varken eller men tänker att det är okej för att hålla kvinnan nöjd. För kvinnan däremot är barnet en enorm investering både fysiskt och känslomässigt, med graviditet, amning osv.

    Så det är inte alls säkert att din kille tänker som du gällande exet eller barnet. Även om han säkert älskar sitt barn. 

    Däremot är dina känslor inte heller helt okej, utan du måste hitta ett sätt att vara trygg i dig själv, oavsett din kille. Om du går runt och tänker dåligt om dig själv och att du inte är värdig honom så kommer det att riskera att er relation inte håller. Jobba med dig själv först och främst. Lämna exet därhän. 
    Jag råkar veta att han var den drivande parten iatt skaffa barn. Det kom fram när vi pratade om våra fd. relationer. Han oratar absolut ibte ofta om sitt ex tack och liv men sådant etsar sig fast. Sedan kan jag ju inte med säkerhet veta om han skaffade barn med henne pga att det var "dags" eller om det var pga att hon var mer speciell. Han har nämnt att han nästan gjorde slut med  henne innan de skaffade barn av olika anledningar som gjorde att han tvekade på deras relation. Knepigt.
  • Anonym (Tess)
    Anonym (Mia) skrev 2024-12-10 11:40:26 följande:
    Säger det igen, sök hjälp. Din besatthet av denna man och hans ban samt ex är inte sund.
    Tacka fasiken för att han inte involverar barnet, det fungerade ju inte förra gången.
    Det fungerade bra med barnet  förra gången. Det var av andra anledningar vi gjorde slut.  Besatthet och besatthet, jag vill ju ha en framtid med honom men denna tråd handlar om rena hjärnspöken. Jag är ganska "normal" utåt sett.

    Tror inte han väntar med att involvera sitt barn pga något jag gör utan pga erfarenhet, både med mig och exet. Komplicerad situation på alla sätt.
  • Anonym (Tess)
    Anonym (L) skrev 2024-12-10 11:27:04 följande:

    Ja, du tänker fel. Antingen får du acceptera att det är så här eller så får du skaffa en kille som inte har några ex eller barn, förmodligen får du leta rätt långt ner i åldrarna eller på ett incelforum. 


    Min kille har både varit gift och har barn, som många i vår ålder. Det betyder inte att han älskar mig mindre bara för det. Nu ska vi inte ha några barn ihop, men gifta oss har vi tänkt göra. 

    Din kille har valt att vara med dig. Du får se det som en bekräftelse på att han INTE älskar sitt ex eller vill vara med henne längre.


    Jag vet att han inte älskar sitt ex vilket jag är glad för. Men handlar mer om "älskar han mig nu lika nycket som han älskade henne då?" Har du aldrig tänkt såna tankar?
  • Anonym (Tess)
    Anonym (Myra) skrev 2024-12-10 11:26:42 följande:

    Ja, alltså speciell är hon väl på det sättet att hon är hans barns mamma. Visst hade de många år tillsammans men han gjorde ju slut av en orsak. Han är med dig nu. Hade han velat vara med henne så hade han varit det, men han vill vara med dig. Eller? Varför gjorde ni slut sist, något allvarligt? Var det han som gjorde slut? Har du svårt att känna tillit isf? Kanske därifrån avundsjukan och svartsjukan kommer ifrån? Kände du såhär förra ggn ni var ihop också? Är han en person som gör slut till höger och vänster för minsta lilla eller? Är han velig och gör att du känner dig känslomässigt otrygg på något sätt? Oavsett så kan det vara bra att söka hjälp hos t.ex psykolog som kan hjälpa dig att få ordning på tankarna och känslorna. Det är bäst. Avundsjuka, svartsjuka är extremt toxiska och kan äta upp dig inifrån, få dig att må dåligt och bli någon du inte vill vara samt förstöra en relation. Kram


    Vi gjorde slut pga att jag ville skaffa barn med honom alledeles för fort innan förhållandet var moget för det och stämningen blev jättedålig. Han fick panik och kände sifg trängd. Är inte stolt över mitt agerande. Vi hade kommit överens om att föröska  om ca 1.5 år men jag kunde inte vänta pga ångest över att känna mig underlägsen exet. 

    Nu känns han ganska velig men DÅ gjorde han inte det. Då introducerande han mig för familjen och sitt barn i lagom takt medan jag stressade på pga hjärnspöken. Så känner mig absolut otrygg i var vi står just nu men hoppas han bäbara behöver mer tid att känna sig trygg med mig. Har varit återförenade i ca 9 månader.
    Har fått lite internet-KBT men mycket jobb kvar.
  • Anonym (Tess)
    Anonym (Kh) skrev 2024-12-10 14:48:35 följande:

    Han känner väl att du, som du själv skriver, vill "skaffa" barn för att "bli mer speciell än exet, inte av nån barnlängtan". Du kan aldrig bli som hon. Hon är sin person och du är din. 
    Tänk så här: OM hon är "mer speciell", vad gör det? Det går ändå inte att ändra på. 

    Du borde inte vara i ett förhållande. För er bådas skull. 
    Du kommer må bättre av att vara singel ett tag, jobba på sin egen självkänsla och få släppa de där tankarna. 


    Jag tror inte man behöver göra slut för att jobba med sig själv och sina problem. Tror inte på det här med att "vara singel ett tag". Särskilt inte när man har sitt livs kärlek framför sig 
  • Anonym (Tess)
    Anonym (Mona) skrev 2024-12-10 15:22:34 följande:
    Men du. Jag förstår att du använder forumet som din personliga terapeut, men det funkar ju inte. Du mår ju inte bättre.

    Du är fixerad vid den här mannen och hans barn och du behöver verkligen, verkligen söka hjälp. 

    Du behöver hjälp inte bara i den här relationen utan även för din egen del, för du lider av något som förmodligen behöver en diagnos. 

    Jag hoppas att du tar hand om dig och söker hjälp, för såhär kan du inte ha det. Alla förtjänar vi lugn och ro och själslig frid i våra liv.
    Jag mår absolut inte bra av olika anledningar men hur menar du med att jag är fixerad vid min kille och hans barn?  När jag ännu inte fått träffa barnet och bli inkluderad som förut är det väl helt naturligt att oroa sig om när det sker? Klart man tänker på framtiden särskilt när det gått snett en gång innan.

    Tankarna på exet är däremot 100% onödig och okonstruktiv fixering, ja. Känslorna är inte lika överväldigande som i början men dyker upp då och då.
  • Anonym (Tess)
    Anonym (Fly) skrev 2024-12-10 21:32:12 följande:

    Du kommer känna samma om du blir gravid. Du kommer känna att du tjatat dig till ett barn mot hans vilja.  Du kommer känna att han redan gått igenom allt magiskt med henne och att det inte är speciellt med ultraljud mm med dig. Du kommer bli sur när han måste lämna dig och bebisen för att prata med exet om det andra barnet, fira det andra barnet med exet eller hitta p saker med sitt första barn. Troligtvis kommer han vilja ge sitt barn mer egentid när barnet kommer för att kompensera och då känner du dig övergiven. 
    Du kommer aldrig uppleva kärnfamiljen. Någonsin. 


    Men det värsta kommer nog vara att du fått tjata dig till en bebis. Med exet var det hans initiativ för att han ville ha barn med henne. Han gjorde ju hellre slut med dig innan än att få barn med dig. 


    Statistiken för att ni ska hålla ihop är rätt mörk. Så fråga dig själv hur din svartsjuka kommer påverka dig senare. Hur kommer du må när det tar slut och nya styvmamman kör din bebis i vagnen eller firar varannan jul med ditt barn?


    Jag har ingen svartsjuka mot mamman i nuet, när vi var ihop första omgången pch hon kom på tal t.ex när sonen nämnde hene kände jag ingenting. Jag tror definitivt min svarstjuka skulle försvina om vi fick ett gemensamt barn för jag är övertygad om att det skulle vara en bättre upplevelse för honom om han bara vågade. 
    En av anledningarna till att han är tveksam är att det var en mardröm att skaffa barn med exet. De separerade innan barnet ens var fött pga hennes grava psykiska problem. Hon var en olämplig förälder och han fick ta större delen av lasset. Det blev ett trauma. När jag började tjata om barn efter mindre än 1 år ihop (trots att han varit tydlig med att han voll ha det framöver med mig och att det vore minst lika speciellt för att det är med MIG) agerade jag toxiskt och ville att vi skulle försöka NU. Han fick flashbacks till konflikterna med exet. DET gjorde att han gjorde slut, inte att han i grunden var emot att ha barn med mig. 
    Jag bryr mig inte alls om kärnfamilj eller inte, finns gott om olyckliga kärnfamiljer som håller ihop för barnens skull. Jag vill bara ha barn med den här mannen och vår relation är så pass unik för mig att jag vet att den känslan att cilja ha barn inte skulle infinna sig med nån annan.
Svar på tråden Avundsjuk på hans ex (retrospektiv svartsjuka)