Attraheras du mest av personer som är smala, mitt emellan, mulliga eller tjocka/feta?

Man får alltså ha vilka preferenser man vill, förutom om man inte attraheras av överviktiga? Så får man inte tycka?

Klart man inte måste attraheras av överviktiga. Men man kan säga att man föredrar smala/normalviktiga utan att behöva förklara att man inte gillar överviktiga.

Svårare än så är det inte. Ungefär som man inte måste attraheras av andra folkslag än svenskar, om man inte gör det.

Jag har en ätstörd systerdotter som bara är elva år, så självfallet ogillar jag propagering för undervikter. Ett BMI på 16 är inte bra på något vis.

www.ung.no/oss/482070

Måste vara smal annars blir det ingen sex

Nja, snarare som att det du anser vara en tjockis är vad andra anser är normalt... dvs du har ett jävligt sjukt sätt att förhålla dig till vikt som du tyvärr aldrig kommer kunna fatta för du saknar självinsikt helt och hållet.

Det är tråkigt att det drabbat henne. Men jag gissar på att vi har betydligt fler idag som lider av övervikt än som har problem åt andra hållet.

Om man inte kan prata om saker för att man har någon i sin närhet som är drabbad så skulle vi ju inte kunna prata om något alls här? Det skulle alltid bara känsligt för mågon.

Tjejen till höger är underviktig, är det hennes kroppstyp du finner attraktiv?

För den förblir så med kilon mer så hon kommer förbi undervikten, (jag har den kroppstypen), men för hennes hälsas skull behöver hon gå upp mer i vikt, men hon kan ändå behålla sin kroppstyp. Är du med mig?

Vet inte hur noga du verkligen kan se på en kvinna hennes exakta kilon, skillnaden mellan undervikt och vara smal, vara normalviktig?
Du håller med någon annan här när du svarar att du vill ha mer kött på hennes ben, så jag tror inte riktigt du har den kollen du kanske tror du har, när du gör ett försök med BMI:et, eller nån annan har egentligen, utan man höftar. 

Jag har haft svårt att gå upp i vikt mer förr och märkt att det varit fritt fram för allt och alla tydligen att anmärka att jag varit för smal och misstanken eller trott de vetat jag haft någon anorexi när det aldrig varit fallet. Sånt är jobbigt att höra när man bara vill få sin vardag att gå runt. 

Hade jag nu haft en förvrängd syn på hur jag ser ut så hade såna kommentarer inte hjälpt ändå. Jag önskar att det så gjorde, men jag känner anorektiker.

Jag förstår de som blir rädda och vill skydda kvinnorna från något sjukt ideal och om de är med någon man som har det här sjuka idealet som pushar på, ungefär som en feeder, fast tvärtom. 

Det jag har fattat det som är att det är en viss kroppstyp folk faller för, smaken är som baken, men de förvirrar begreppen med vikten, den har man inte lika bra koll på. Man kan till exempel falla för någon som har rejäl benstomme men som inte har övervikt, fast det är kanske det man först tänker på, det är alltså kroppstypen man finner attraktiv. 

Hur är ditt eget ideal på manskroppen, om man får fråga? Hur vill eller ser du själv ut? 

Jag känner en f.d. anorektiker (man) som varit ihop med sin tjej (som då också var anorektiker). Ingen av dem såg hur de såg ut i verkligheten. Komplex, farlig, hjärtskärande sjukdom. Hans ideal på sig själv var den sk smalheten, men han var långt förbi det där. 

Min man hade vad som kallas för ortodoxi i modern mun, jag kunde inte hitta något ord för den när jag sökte när vi var i den här perioden, den blossade upp parallellt med att han åkte in i väggen dvs stor portion ångest, prestationskrav, perfektionism, men åren innan levde han lugnt med mig utan att det blev så här, då var det som att han höll det i schack, det var också i samband med att jag lämnade honom och han ville inte inse vad som höll/hände honom. Han fick blackouts också vid den här perioden när vi bråkade. Han minns inte riktigt, men jag minns och det var överdrivet strängt fokus på träning och diet.

Han hade aldrig en sjuklig syn på hur han tyckte jag skulle se ut för att vara hans sk ideal, men om igen det han såg var kopplat till ett lättutlöst alarm-system i han att jag inte skulle bli sjuk eller sjukare. Han är tuff annars, men så fort det gällt mig har jag varit hans akilleshäl, inget får hända mig. Hans träning och diet var det han kände han kunde kontrollera, greppet om mig höll han på att tappa. Han minns inte så mycket själv mot slutet, sa han tyckte han bara hade mig på hjärnan, hur det skulle gå  (mellan oss) och  tycker mest det är dumt sen att ta upp, men sånt här är också viktigt att lyfta, att våga prata om det, för män också, annars en mycket tyst grupp, tycker jag. 

Om du skulle vara i ett förhållande med en kvinna med undervikt får du vara uppmärksam på signalerna så hon inte lider av anorexia, eller ortodoxi, Skulle du märka minsta lilla att det så skulle vara måste du vara rädd om  henne, inte säga något som kan pusha henne, få henne sjuk, eller sjukare, utan stötta henne till att bli frisk, vara en del av det arbetet istället. Finns de som inte fattar allvaret förrän det är för sent och då ångrar sig bittert. 

Det är inte särskilt få, och problemen ökar hos allt yngre barn. Vilket de också påpekat många gånger på föräldramöten. Anorexia är betydligt mer skadligt än lite övervikt, så länge inte övervikten går till extrem överdrift. 

https://kunskapsstyrningvard.se/kunskapsstyrningvard/programomradenochsamverkansgrupper/nationellaprogramomraden/npopsykiskhalsa/atstorning.69405.html#:~:text=I%2520Sverige%2520lider%2520uppskattningsvis%2520190,i%2520%C3%A5ldern%252010%252D14%2520%C3%A5r.

I Sverige lider uppskattningsvis 190 000 personer i åldrarna 15?60 år av en ätstörning, varav 147 000 är kvinnor och 43 000 är män. De senaste åren är ökningen av ätstörningar stor, och störst är den bland flickor i åldern 10-14 år. Det är färre pojkar och män som söker hjälp för sin ätstörning

 

Visst får alla ha sina preferenser, men man behöver faktiskt inte ange extrema BMI ideal. Det räcker ju att säga att man föredrar smala. Man vet aldrig hur många som haft ätstörningar och läser som triggas av sånt. Särskilt när BMI 21 kallas feta. Det är så snedvriden syn på vad som är övervikt.

Jag skrev ju ett spann i bmi.   Jag tror säkert hon hade sett attraktiv ut i bmi 19 med den kroppstypen också... Särskilt om hon fick vikten utan träning.   
Jag skulle kunna ange fettprocent också...  Sen beror det såklart vart fettet lägger sig också.   
Men ja hon har en attraktiv kroppstyp.  
Jag eftersträvar inte att träffa någon som har ätstörningar.  Det finns faktiskt de som är smala naturligt också.  Det vore idealet.  Då de med ätstörningar har problem att hålla sin vikt.
Så någon som alltid varit smal och inte gått jojo med vikten är ett plus.

Vad gäller mitt eget ideal är det också relativt låg fettprocent och lagom muskulös manskropp som är idealet.

De flesta tjejer vill ha en man som är minst 180 cm. Varför skulle en tjej vilja vara ihop med en kvartsfigur?

Misstänker att du ligger på bmi 21 eller över ?   En bit från idealet. De flesta killar föredrar tjejer kring bmi 18.