• Anonym (Kris&Panik)

    Förälskad i annan

    Jag lägger den här frågan under otrohet, fast jag själv är starkt emot det.

    Jag har en underbar fru, klok rolig vacker. Vi har gemensamma värderingar, grälar nästan aldrig och vi har ett bra sexliv.

    Jag har allt jag kan önska och inget att klaga på. Ändå kan jag inte kontrollera mina känslor för en annan person. Jag har känt henne sen länge men på grund av vissa omständigheter så har vi börjat ha mer kontakt nu. Och i varje möte jag har med henne känner jag mig själv bli mer förälskad. Inget fysiskt eller romantiskt har skett, vi har inte den relationen, men jag känner ibland att jag har svårt att sluta tänka på henne.

    Vet inte om det skulle kunna bli vi, men bara det faktum att jag känner och tänker såhär gör att jag undrar hur mycket jag egentligen älskar min fru.

    Sviker jag min fru genom att känna såhär? Ska jag bara försöka sluta ha kontakt och tvinga mig själv att sluta tänka på den andra?

    Har någon varit i liknande situation? Skulle behöva lite guidning...

  • Svar på tråden Förälskad i annan
  • Agda90
    Anonym (Kris&Panik) skrev 2024-04-16 13:27:45 följande:

    Tack för bra svar. Du har rätt i att jag bara väntar idag. Slits mellan nyfikenheten på nåt annat och önskan att hålla fast vid mitt förhållande. Har tänkt att dessa nya känslor ska lägga sig.


    Jag tycker inte synd om mig själv, men vill inte såra andra på grund av att jag är självisk. Samtidigt vill jag inte missa något eller sluta känna dessa ändå härliga känslor.


    Hamnar i cirkelresonemang gång på gång.


    Man ska se till sitt eget bästa, absolut. 
    Men ställ dig frågan här. Du vet vad du har med din fru. Du har skrivit att ni har det bra. Har ni arbetat på förhållandet över huvudtaget? När var ni på dejt sist? När överraskade du henne i duschen med att förföra henne? När var hon spontan när det gäller sex? När skämde du bort henne med en spontan gåva? När hade ni senast ett hjärtligt samtal om ert förhållande?

    Sen fundera på det här: är du ute efter nyhetens behag och pirr i magen?

    Fundera på detta: även nya relationer blir en vardag

    Om du inte vil såra andra så se till att kapa banden till den andra kvinnan och red ut vad du känner!

    Jag har levt med min man i 25 år. Vi har haft vår beskärda del av kriser och problem. Men vi har alltid rett ut dessa problem TILLSAMMANS. Senast sökte vi faktiskt hjälp och gick på terapi TILLSAMMANS. 

    Har du funderat på möjligheten att du är öppen för annat för att ni inte vårdar er relation?
  • Anonym (fdPåJakt)

    TS, som flera andra säger... kapa banden till den nya.

    När jag träffade och blev tillsammans med min nuvarande kvinna, blev det väldigt mycket hallåande bland mina andra tidigare kvinnor och flera av dem försökte på olika sätt att få mig att tänka om.... flörtande, inviter och liknande. Jag blev tvungen att bryta kontakten med mina gamla väninnor; väldigt jobbigt, men om man inte ska vara otrogen så funkar det inte att ha massa andra kvinnor i sitt liv.

  • Anonym (Ok)
    Anonym (Kris&Panik) skrev 2024-04-16 13:40:26 följande:

    Med detta menade jag också att kapa kontakten. Jag förstår att det är en bra idé. Med den här tråden ville jag höra mig för om någon gått igenom något liknande. Om det slutat väl, eller om man ångrat sig.


    Har du någon erfarenhet, "ok"?


    Hur långt är ett snöre? 


    Hur hjälper det dig om Kalle lämnade frun för en ny kvinna och lever lyckligt resten av livet? 

  • Anonym (Kris&Panik)
    Agda90 skrev 2024-04-16 13:42:35 följande:
    Man ska se till sitt eget bästa, absolut. 
    Men ställ dig frågan här. Du vet vad du har med din fru. Du har skrivit att ni har det bra. Har ni arbetat på förhållandet över huvudtaget? När var ni på dejt sist? När överraskade du henne i duschen med att förföra henne? När var hon spontan när det gäller sex? När skämde du bort henne med en spontan gåva? När hade ni senast ett hjärtligt samtal om ert förhållande?

    Sen fundera på det här: är du ute efter nyhetens behag och pirr i magen?

    Kloka ord. Det är inte så att vi förför varandra dagarna i ända, men vi har trevliga stunder tillsammans i duschen, och det saknas inte initiativ till sex eller samtal om var och hur det skulle vara härligt. Vi överraskar varandra med blommor eller andra saker vi gillar, och vi har varit på weekends utan barnen. Så på pappret håller vi liv i relationen så gott vi kan med hemmaboende barn.


    det är det som gör att jag inte ens förstår varför jag skulle vara intresserad av någon annan. Men den här andra personen väcker nåt innom mig som känns starkare, hetare, ger mig en längtan. Och då vet jag inte ens om hon tycker om mig på det sättet.

  • Agda90
    Anonym (Kris&Panik) skrev 2024-04-16 13:40:26 följande:

    Med detta menade jag också att kapa kontakten. Jag förstår att det är en bra idé. Med den här tråden ville jag höra mig för om någon gått igenom något liknande. Om det slutat väl, eller om man ångrat sig.


    Har du någon erfarenhet, "ok"?


    Jo, jag har erfarenhet i frågan. Det fanns en kollega för några år sedan. Men jag gick hem och pratade med min man om VÅR relation och vad vi behövde för att fortsätta älska varandra och uppfylla de drömmar vi har tillsammans. 

    Jag vet vilken typ av man min man är och jag vet att något nytt och spännande är det en kort tid. Jag vill ha stabilitet. Någon jag kan lita på kommer att vara där den dagen något händer. Någon som älskar mig även när jag kräks som en gris för att ungarna har släpat hem magsjuka. Någon som hämtar mig på bussen när jag har varit ute med tjejerna trots att kl är 4 på natten. Någon som varje månad ser till att det finns pengar tillgängliga på mitt konto så att jag och barnen klarar oss om det händer honom något (den upptäckte jag när första barnet var fött. Han betalade alla räkningar från sitt konto och rörde inte min lön, det var inget vi hade kommit överens om). Någon som möter mig i dörren varje gång jag kommer hem med en kyss. Någon som inte släpper mig hemifrån förrän vi har sagt hejdå ordentligt. Någon som vaknar på natten när jag är orolig och fångar in mig i en varm famn. 

    Vi har levt tillsammans i 25 år. Vi har lärt oss varandras egenheter, bra och dåliga sådana. Vi har gått genom kriser tillsammans. Vi har skapat ett liv tillsammans

    Varför skulle jag ge upp allt DET (och mycket mer!) för lite pirr i magen? 


    .

  • Agda90
    Anonym (Kris&Panik) skrev 2024-04-16 13:48:42 följande:

    Kloka ord. Det är inte så att vi förför varandra dagarna i ända, men vi har trevliga stunder tillsammans i duschen, och det saknas inte initiativ till sex eller samtal om var och hur det skulle vara härligt. Vi överraskar varandra med blommor eller andra saker vi gillar, och vi har varit på weekends utan barnen. Så på pappret håller vi liv i relationen så gott vi kan med hemmaboende barn.


    det är det som gör att jag inte ens förstår varför jag skulle vara intresserad av någon annan. Men den här andra personen väcker nåt innom mig som känns starkare, hetare, ger mig en längtan. Och då vet jag inte ens om hon tycker om mig på det sättet.


    Ni måste prata med varandra! För något är off. 
  • Anonym (Kris&Panik)
    Anonym (Ok) skrev 2024-04-16 13:45:06 följande:

     


    Hur hjälper det dig om Kalle lämnade frun för en ny kvinna och lever lyckligt resten av livet? 


    Jag kommer inte basera något beslut på vad jag läser här. Har ingen att prata om det med IRL, därför ville jag höra om liknande tankar eller tips, för att få hjälp att reda i mina tankar.


    Än så länge har jag fått tre tips om att kapa kontakten, vilket som sagt vore smart. Vore intressant att höra om någon som lyckats glömma en förälskelse. Och det bästa kanske vore att läsa om någon som lämnade sitt förhållande för en ny, men där det sedan gick åt helvete.Tyst

  • Anonym (Kris&Panik)
    Agda90 skrev 2024-04-16 13:52:58 följande:

    Jo, jag har erfarenhet i frågan. Det fanns en kollega för några år sedan. Men jag gick hem och pratade med min man om VÅR relation och vad vi behövde för att fortsätta älska varandra och uppfylla de drömmar vi har tillsammans. 

    Jag vet vilken typ av man min man är och jag vet att något nytt och spännande är det en kort tid. Jag vill ha stabilitet. Någon jag kan lita på kommer att vara där den dagen något händer. Någon som älskar mig även när jag kräks som en gris för att ungarna har släpat hem magsjuka. Någon som hämtar mig på bussen när jag har varit ute med tjejerna trots att kl är 4 på natten. Någon som varje månad ser till att det finns pengar tillgängliga på mitt konto så att jag och barnen klarar oss om det händer honom något (den upptäckte jag när första barnet var fött. Han betalade alla räkningar från sitt konto och rörde inte min lön, det var inget vi hade kommit överens om). Någon som möter mig i dörren varje gång jag kommer hem med en kyss. Någon som inte släpper mig hemifrån förrän vi har sagt hejdå ordentligt. Någon som vaknar på natten när jag är orolig och fångar in mig i en varm famn. 

    Vi har levt tillsammans i 25 år. Vi har lärt oss varandras egenheter, bra och dåliga sådana. Vi har gått genom kriser tillsammans. Vi har skapat ett liv tillsammans

    Varför skulle jag ge upp allt DET (och mycket mer!) för lite pirr i magen? 


    .


    Fint beskrivet, tack. Får mig att vilja vara allt det för min fru.
  • Anonym (Kris&Panik)
    Agda90 skrev 2024-04-16 13:55:24 följande:
    Ni måste prata med varandra! För något är off. 
    Ja jag känner ofta att något är fel i huvudet på mig, som inte tycks uppskatta allt jag har.
  • Anonym (D)

    Jag har INTE pratat med min partner om detta. 


    det kan likaväl vara nåt tillfälligt. 


    jag har vart ihop med sambon i 25 år och jag menar verkligen när jag säger det att vi har det såå bra. Och jag kan stundvis blir sådär förälskad och när i honom som i början. 


    men när barnen var små var det inte lika bra, men inte heller dåligt. Däremot hade jag små förälskelser. Den ena var större där jag blev kompis med en kille som jag hamnade i samma sammanhang med. 


    alltså jag var dö-kär. Ändå hade vi det inte dåligt. Men jag förstår att det låter illa. 


    jag tror att det handlade om bekräftelse från min sida, jag ville undermedvetet ha spänning och den killen var otroligt charmig samtidigt som han var lite svår. 


    jag har väldigt dåligt samvete över detta och vi kysstes, men inget mer. Detta vet min partner om, när det blev mer seriöst från killes håll svalnade mina känslor. blev också förälskad i en kvinnlig kollega, men samma sak hände där, vi kysstes en gång på en fest och när hon blev intresserad svalnade mina känslor  


    jag verkar tyvärr vara en sån person som gillar "spelet" för jag kände lite samma med min kille när vi träffades, när han blev "på" svalnade mina känslor. Dock trivdes jag så bra ihop med honom och i dag är jag så glad för att jag inte gav upp honom, vi har två vuxna barn och som jag skrev har vi aldrig haft det bättre. 


    vi trivs så bra i varandras sällskap och gör allt ihop. Har bra sex mm  Och som sagt så är jag både KÄR i honom och älskar honom. 


    han har dessutom mognat och blivit en sån bättre person. En av dom snällaste och mest generösa jag känner. 


    Har inte kysst nån annan på 15 år Och har inga planer på det heller. Så dessa snedsteg hände inom dom flesta fem åren. 


    som sagt, prata inte med henne om detta. Jag hade bara blivit rädd och sårad om jag fått höra nåt sånt. Och det kan bara vara en tillfällighet. Hur förälskad och lär du än känner dig, eftersom jag känt likadant. 

Svar på tråden Förälskad i annan