Hej!
Jag och min man var idag på vårt första besök på IVF-mottagning efter att ha försökt få barn i 2 år. Vi kommer att köra kort protokoll och troligtvis ICSI med start i februari 2024, och vi är så lättade att det äntligen (förhoppningsvis) är vår tur! Hittade ingen tråd för oss som startar behandling 2024 så tänkte jag startar en egen så kanske vi kan följas åt och peppa varandra? 
MrsXy: Vad synd! Tänkte att man kanske fick rätt till de efter upprepade missfall. Tycker de är så synd att man inte kan få det testade även om man skulle behöva betala själv.
Hoppas verkligen att IVFen hjälper!
Yes ellerhur det hade varit skönt.. Men det gör man bara om man hittat något genetiskt som kan vara kaiko. I Danmark kan man dock göra det, om man känner för det. Dock har vi haft missfall I lite olika veckor så det talar snarare emot att det skulle vara något sådant.
Snarare "otur", men hur mycket otur kan man ha?
Tack, ja ska bli kul att prova iallafall..
Hur går det själv ?
Hej! Hoppar in här med om det är okej.
Jag och min sambo ska också påbörja ivf snart. Min mens kommer nästa vecka och då påbörjar vi med sprutor. Vårt problem är manlig faktor då sambons simmare har avvikelser på flera fronter. Vi har försökt skaffa barn i över 1 är nu. Aldrig plussat.. har ju sin förklaring nu...
Så nervös och orolig att det inte ska fungera. Men ser framemot vad 2024 kan ge!
EmmyLO: All denna väntan i den här resan alltså? Men när vi väl sitter där med första sprutan i handen kommer man säkert undra vart tiden sprang iväg😅 Jag hejar på er!!
Weysan: Härligt i det ohärliga att snart vara på gång! Vi sitter också i denna sits pga manlig faktor, obstruktiv azoospermi. Så de små krigarna har fått hjälp ut med hjälp av MicroTESE och 3 paket ligger i frysen på Livio i väntan på oss. Känner såklart enorm oro som du? Försöker leta efter positiva saker men trillar ändå in på det man inte vill höra eller läsa? Men det här är er och vårt år!!
Någon här som vet eller har erfarenhet kring hur prognoserna ser ut vid manlig faktor?
Tingel: Åh tack för pepp ❤️ Hoppas det ska kännas så! Man är ju så himla ivrig att komma igång nu. När beräknas ni starta er behandling?
jag hejar på er också! 🙏
Smörblommon24: Tack snälla, enligt läkaren så gick OP så bra som den kunde och han sa att hela myomet tog bort. Jag oroar mig mer nu kring ärrvävnad och att embryot inte ska fästa i återföring. men vet också att det är dumt att tänka på sånt då jag ändå inte kan kontrollera det. så ska bara fokusera på att feb snart är här och att jag faktiskt har 4 blastocyster i frysen och att försök till kvar av landstinget. Så har ?många försök?.
awesomeginger: så spännande om vi följs, jag håller dig uppdaterad hur det går längre fram :)
EmmyLo: hur upplevde du op? Jag har också tagit bort två myom a 2 cm. Ett november 22 och sedan ett nu i dec 23. Som vuxit under IVF processen som ansågs ligga kavitetsstörande
BaeA: Upplevde att det gick snabbare och mer smärtfritt än väntat. Jag opererades den 21 november och hade inte särskilt ont efteråt, mer en ömhet långt ned. Tog nog en alvedon senare under dagen och blödde väldigt lite. Däremot var jag väldigt seg och sömnig resten av dagen och klarade inte riktigt av att jobba, som jag dumt nog hade planerat.
Kan tillägga att det tidigt under utredningen misstänktes ett litet myom men att det inte kunde fastställas. Inledningsvis var läkarens inställning att den är så liten att den inte borde påverka kaviteten. Men jag ville få det utrett ytterligare och efter ett till UL, beslutade läkaren att det ändå skulle opereras för ?säkerhets skull?. För mig kändes det skönt att försöka skapa så goda förutsättningar som möjligt innan vi påbörjar vårt första landstingsfinansierade IVF-försök. Läste i mina journaler att det var ett submuköst myom, 1x1 cm.
Hur var det för dig? Det låter som att du kunde påbörja IVF-processen strax efter första operationen? 😊
EmmyLo: I februari blir jag berättigad landstingsfinansierad ivf. Tydligen är det ett krav att båda parter ska vara över 25, och jag är och var 24 när vi var på vårt första besök hos Livio. Det har varit ganska segt med denna onödiga väntan, som jag ändå tycker att det är.. Man får ju vara 18 för att adoptera😅 Det är inte direkt så att vi har kunnat hoppas på naturlig graviditet heller under denna tid.. Jaja, nu är det inte långt bort. Den 5/2 ringer jag kk för undersökning och hoppas vi får remiss till Livio hyfsat snabbt! Så lite tur i oturen att min sambo genomgått sin undersökning i tidigare förhållande ändå🙈
Hur lång tid tog det för er att komma dit ni är idag?
Tingel: jag förstår dig helt! Håller tummar och tår för oss alla!
Tingel: jag fattar - förstår verkligen frustrationen i att väntan.
För vår del har det gått fortare än jag trodde det skulle göra. Fick höra om en annan som fick vänta väldigt länge så hade förberett mig på att det skulle ta tid.
Tror mitt första samtal till Sophiahemmet var i februari 2023 eller mars, där jag förklarade vår situation. Sen påbörjade vi fertilitetsutredningen på Sophiahemmet i april, om jag inte minns fel. De fann inget som kunde förklara varför vi inte blivit gravida än hos någon av oss, allt såg bra ut och vi blev då erbjudna att gå vidare på remiss till klinik i slutet av maj om jag inte minns fel. Tvekade först pga jag så gärna vill bli gravid på egen hand, vilket känns fånigt såhär i efterhand. Men så tackade vi ja till remissen innan sommarledigheten, typ mitten av juni. Fick beslut om landstingsfinansierad behandling i augusti och valde Livio i slutet av augusti eller början av september kanske. På Livio gjordes några ytterligare undersökningar, främst pga något som misstänktes vara ett myom i livmodern men det gick inte att se tillräckligt tydligt. Läkaren beslutade inledningsvis (början av oktober typ) att låta det vara i och med att det inte kunde fastställas att det var ett myom och att det dessutom var så litet att det inte borde störa. Det var tänkt att vi skulle kliva på behandlingen i november.
Jag kände mig dock orolig för myomet, ville skapa så goda förutsättningar som möjligt, och bad Livio kolla igen, vilket läkaren gjorde. Och då beslutades det istället att göra en operation för att ta bort det eventuella myomet. Operationen skedde redan i slutet av november.
Long story, men i korthet - hade det inte gjorts en operation, hade det inte tagit mer än 5-6 månader från att Sophiahemmet skickade remissen till att behandlingen startade. Och då räknar jag med sommarledigheten som hamnade däremellan.