på fredag räknas min graviditet som fullgången - 37+0! Känns fantastiskt I och med att mitt första barn föddes för tidigt, så her alltid funnit en liten oro för det även om andra föddes fullgången.
jag mår bra men känner mig trött och tung och har mycket halsbränna. Obekvämt att sova och måste upp och kissa flera gånger per natt. Har också börjat bli lite nervös. Men också taggad! Det är spännande att man nu börjar komma till veckorna där det när som helst kan sätta igång!
Anonym (Nervös) skrev 2024-04-16 07:17:35 följande:
Går in i v36 på torsdag, känns lite läskigt!
Hur förbereder man sig mentalt för nåt man inte alls vet hur det känns? 😅 Är så orolig att jag inte alls vet hur en förlossning känns och går till och ju mer jag läser ju räddare blir jag haha?
Jag förstår din oro, men det kommer säkert gå hur bra som helst! Alla är ju olika, men för mig har det viktigaste varit att öva på tyst andning, att hitta sitt inre lugn, att hitta en koncentration och inte tappa kontrollen. inför första gick jag på gravidyoga vilket jag tyckte var jättebra just för att träna andningen, det finns klipp på youtube och så där man kan träna. De förklarade det som att andningen ska vara helt tyst, precis som den är till vardags, inga tydliga in- eller utandningar, och att man bara ska slappna av, hålla fokus på sin andning och vara lugn - inte kämpa emot smärtan fastän det är ens första impuls.
för mig har detta hjälpt jättemycket! Båda mina förlossningar har gått toppen, lustgasen tyckte jag också hjälpte att hålla fokus på andningen. Vid något tillfälle under andra förlossningen tappade jag fokus under en värk när något hände eller någon försökte prata med mig - och då plötsligt kände jag hur fruktansvärt ont det gjorde om jag tappade koncentrationen. Det var inte alls roligt. Som tur var hittade jag tillbaka i nästa värk och hade kontroll igen, men för mig blev det oerhört tydligt hur viktigt det var att hålla sig lugn och koncentrerad.
med det sagt är alla olika och mina förlossningar har varit komplikationsfria och rätt snabba, hade de hållit på i evigheter hade jag kanske tröttnat och inte orkat vara så fokuserad. Men jag sa eller lät typ ingenting under mina förlossningar, jag var bara helt inne i mig själv.
det kommer gå toppen, för mig är de två förlossningar jag gått igenom något av det häftigaste och mäktigaste jag upplevt! När man äntligen får upp barnet på sitt bröst efter all väntan, allt slit och efter den fysiska prestation som en förlossning är - det finns ju ingen större känsla!