Gravid med BF MAJ 2024!!

Hej alla,
Jag har läst igenom hela tråden idag och tänkte skriva ett inlägg.

jag är 34 år och väntar (om allt går bra) barn nummer tre. Jag har två söner sedan tidigare, som nu är fyra år och 1 år och 10 månader. 

Jag har väldigt oregelbunden och gles ägglossning pga PCOS och har tidigare behövt medicinera med Letrozol för att bli gravid. Nu sa kliniken att jag inte fick ta fler doser för man vet inte hur det påverkar kroppen om man tar det så många gånger som jag har gjort, så jag och min sambo bestämde oss för att försöka ändå naturligt och ?blir det så blir det?. Direkt efter att jag slutade med p-piller fick jag ägglossning och blev gravid med en gång, men det slutade i ett tidigt missfall. Fick helt otroligt ägglossning tre veckor efter missfallet och blev mirakulöst nog gravid direkt igen. Idag är jag enligt mina beräkningar i v 8+3.

 såhär har det sett ut för oss:
2018 - MA som upptäcktes på ultraljud i vecka 10 (tvillingar)
2019 - gravid med sonen
2020 - missfall (också tvillingar)
2021 - gravid med son nr 2
Juli 2023 - missfall
nu - gravid igen.

jag har bokat ett tidigt ultraljud imorgon och är såklart orolig att det ska visa sig vara ett MA igen, det var verkligen en så hemsk upplevelse. Är så nervös inför imorgon. Samtidigt har jag haft så mycket mer symtom den här gången än i någon annan graviditet. Mår illa från och till vilket jag aldrig gjorde när jag var gravid med pojkarna. Jättetrött, kissnödig, superömma bröst och allt sånt där vanligt.

Eftersom jag har varit gravid med tvillingar två gånger tidigare är en del av mig orolig att det ska vara tvillingar nu i och med att jag har så mycket illamående. Jag velade fram och tillbaka om jag ens ville ha en trea, så att få fyra barn är inget jag hade tänkt mig, men hellre det än ett MA. Försöker samtidigt intala mig att tvillinggraviditeterna blev till för att jag medicinerade med Letrozol då. Hoppas det.

håll tummarna för mig imorgon! 

Kunde typ inte andas under de 30 sekunderna hon letade efter embryot, började till och med tänka att jag kanske hade inbillat mig helt att jag ens var gravid. Men sedan hittade hon den och jag såg direkt hjärtslagen. Den mätte helt rätt enligt mina beräkningar (8+6 idag) och så stark och fin ut. Den rörde sig till och med lite vilket hon sa att de inte alltid gör, så jag har en känsla att det är en stark liten böna. ❤️

Jag har haft samma de senaste veckorna, men det har börjat släppa lite de senaste dagarna (9+6 idag). Jag ser till att försöka ha byxor som inte klämmer åt runt midjan, jag upplever att jag får mer ont i magen då.

Jag har svårt att ta in att det börjar närma sig slutet. Jag väntar tredje barnet och tycker att det har gått så himla fort! Med två barn hemma har jag inte haft tid att göra så mycket för min egen del, med första barnet vilade jag massor och gick på gravidyoga och allt möjligt. Den här gången går vardagen i ett galet tempo!

jag blev faktiskt sjukskriven nu i veckan pga ?hotande förtidsbörd pga förvärkar?, så de märkte att jag hade förkortad livmodertapp och har haft mycket onda sammandragningar och vissa som har gjort ont på kvällarna. kändes som en sådan lättnad att få vara hemma och vila! Så nu har jag gjort lite saker för mig själv. Har skaffat Vibes-appen och gjort några gravidyogapass hemifrån, har också börjat sy lite till bebisen och tvättat alla bebiskläder.

jag börjar känna mig riktigt tung och otymplig, vecka 33 nu. 

hur mår du själv?

Jag är i vecka 33, så vi är nära varandra i tid då. :) 

min tapp var 2,5 cm så precis på gränsen, men i och med att jag hade en del förvärkar och också ett barn som är fött i vecka 35 innan så tog de det säkra före det osäkra. 

skönt att kunna jobba lite hemifrån. Jag är lärare så det är svårt för mig att jobba hemma.

alltså, jag tänker att det inte är för tidigt. I och med att mitt ena barn kom en månad för tidigt så vill jag vara väl förberedd i tid. :)

 

på fredag räknas min graviditet som fullgången - 37+0! Känns fantastiskt I och med att mitt första barn föddes för tidigt, så her alltid funnit en liten oro för det även om andra föddes fullgången.

jag mår bra men känner mig trött och tung och har mycket halsbränna. Obekvämt att sova och måste upp och kissa flera gånger per natt. Har också börjat bli lite nervös. Men också taggad! Det är spännande att man nu börjar komma till veckorna där det när som helst kan sätta igång! 

Jag förstår din oro, men det kommer säkert gå hur bra som helst! Alla är ju olika, men för mig har det viktigaste varit att öva på tyst andning, att hitta sitt inre lugn, att hitta en koncentration och inte tappa kontrollen. inför första gick jag på gravidyoga vilket jag tyckte var jättebra just för att träna andningen, det finns klipp på youtube och så där man kan träna. De förklarade det som att andningen ska vara helt tyst, precis som den är till vardags, inga tydliga in- eller utandningar, och att man bara ska slappna av, hålla fokus på sin andning och vara lugn - inte kämpa emot smärtan fastän det är ens första impuls.

för mig har detta hjälpt jättemycket! Båda mina förlossningar har gått toppen, lustgasen tyckte jag också hjälpte att hålla fokus på andningen. Vid något tillfälle under andra förlossningen tappade jag fokus under en värk när något hände eller någon försökte prata med mig - och då plötsligt kände jag hur fruktansvärt ont det gjorde om jag tappade koncentrationen. Det var inte alls roligt. Som tur var hittade jag tillbaka i nästa värk och hade kontroll igen, men för mig blev det oerhört tydligt hur viktigt det var att hålla sig lugn och koncentrerad.

med det sagt är alla olika och mina förlossningar har varit komplikationsfria och rätt snabba, hade de hållit på i evigheter hade jag kanske tröttnat och inte orkat vara så fokuserad. Men jag sa eller lät typ ingenting under mina förlossningar, jag var bara helt inne i mig själv.

det kommer gå toppen, för mig är de två förlossningar jag gått igenom något av det häftigaste och mäktigaste jag upplevt! När man äntligen får upp barnet på sitt bröst efter all väntan, allt slit och efter den fysiska prestation som en förlossning är - det finns ju ingen större känsla!