Ja politiken kan vi ta i en annan tråd. Eller så lämnar vi den därhän helt och hållet.

Jag förstår att Jesper och Farah behöver ha strategier för att motta det som är negativt. 

Jesper verkar ganska nöjd med det positiva så jag gissar att positiva kommentarer/DM's är välkomna? Kanske inte av HH? Men det går säkert stänga av DM's på lite olika sätt. Själv har jag inga sociala medier så jag har ingen aning hur det funkar.

Men man vill ju gärna berätta för folk om dem tagit fram eller gjort något man uppskattat. Det är något fint över det. 

Ja, och då är vi tillbaka där tråden började. Att HH skammade folk som berättar för henne att hon gjort något de uppskattat. Jag övertar gärna Jesper och Farahs strategier och tänker att min typ av fruktte är inte HHs och Jesper framstod som lite av en ledsen farbror i det enda Mello jag sett i år. Jag vet nu att han är tacksam över att jag tittade, även om jag inte gillade det. 

Ja då är cirkeln sluten 😃

Jag tänkte på det här med sommarprogram. 

Jag känner ofta att mina fördomar om kändisarna bryts ned när jag lyssnat på sommarprat. Så var det med Ingrossobarnen bland annat. Jag fick en helt annan syn på deras talanger och arbetsmoral.

Annars plöjer jag mycket biografier. Just nu Therese Lindgren. Jag är ju inte direkt hennes målgrupp kanske men ändå. Man får en helt annan bild av individen när man läser deras biografi.

 

Sommarprogram är ett trivsamt nostalgiskt skval som jag kommer att fortsätta med. I vissa alltför sällsynta fall är de även bra.

Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte har läst biografier. Det är för att jag varit abnormt intresserad av andra människor som jag har nått vägs ände. Jag kan rekommendera poesi. Det finns en hel del självbiografisk svensk samtidspoesi. Det går snabbare att läsa, man får skratta om poeten har humor, vilket hen ofta har, och man slipper floskler. Poeter är sällan kända.

Vill du läsa en kändis som skriver självbiografisk poesi finns det en hel bokserie av Ulf Lundell. Alla böckerna heter samma sak. Vardagar. Han kommer troligen aldrig att sluta skriva. Det skulle kunna vara ett bra sätt att ta del av nyheter eftersom hans vardagspoesi handlar om vilka journalister han har varit mest arg på under året.

Andra författare som skriver om kändisar med konstnärliga ambitioner är Lars Norén, vars livsverk avslutades av covid, frid över hans minne, och Marianne Lindberg De Geer.

Kom på att du säkert läst Ulf Lundell redan då du verkar läsa mycket, men någon annan som läser tråden någon gång kanske nappar. 😁

Du klarar helt enkelt av inte att möta ditt inre potential. Något som de du kallar "kändisar", lyckats realisera, och något som du själv aldrig lyckats göra. 

Du vet för lite om mig. Det du säger stämmer inte, men jag är inte så intresserad av att göra reklam för "min potential" och det jag "lyckats realisera" på ett anonymt forum. Däremot har jag absolut misslyckats med väldigt många saker också, vilket jag hellre skriver om.
Men samtidigt, ditt inlägg har nåt. Jag vill inte bry mig om att Jonatan Unge lyckas realisera sitt kvinnohat på ett sätt som Flashbackmännen applåderar? Ändå blir jag sur för att han beskriver kvinnor som det bara finns 150 exemplar av i Sverige? 

Caroline Ringskog Ferrada Noli sa om Hanna Hellquist när hon fått 150 kommentarer på DN att HH skapat "ett monster". Jag minns inte vilket avsnitt. 

www.aftonbladet.se/podcasts/ab/program/1200

Hur som helst kände jag mig träffad. Jag var en snäll tant som strävade på med att kriga mot människor som var oförskämda mot mig i min fattigdomstråd, och sedan kom Hannas krönika.

Inget har varit sig likt sedan dess. Men FredrikLiksom kom och coolade ner stämningen lite. Vad AnnaSthlm tillhör vet jag inte än. Jag hoppas på att få syn på din potential, men jag ser ingen?