Anonym (En av alla)

Thu 9 Sep 2021 11:47

134 svar

Prata om sexbrist utan att skapa press?

Upptäckte att jag nu är i gruppen av män som mår psykiskt dåligt på grund av bristen av sex i relationen. Men hur skapar man en hälsosam dialog kring detta och motiverar ens partner att vilja jobba mot en förändring, utan att hon känner en sexdödande press?

För att vi inte ska hamna i alla dessa pseudo diskussioner som dessa trådar oftast gör, så ger jag en kort bakgrund:

Innan jag ens gick in i min nuvarande relation så pratade vi mycket om att en stor anledning till att mina tidigare förhållanden spruckit var att bristen på sex. Jag var mycket tydlig med vad jag förväntar mig vad gäller mängden sex, om vi skulle få många år tillsammans. Nu har det passerat ett decennium sedan vi blev ett par och hon har inte detta kvar i sitt arbetsminne längre.

Vi har en mycket bra relation på alla andra sätt, med framförallt bra kommunikation. Vi båda ger och tar konstruktiv kritik för att utveckla både oss själva och relationen. Jag har i våra samtal försökt fråga om vad jag kan göra för att hon ska få mer lust, men det finns inget enligt henne. Hon är lycklig och tycker vi har ett högkvalitativt sexliv som hon njuter mycket av.

Jag kan ju inte ändra på någon annan än mig själv. Därför har jag försökt jobba med migcsjälv så att jag ska må bra med hennes nivå på mängden sex. Tyvärr kommer jag ingen vart utan jag mår bara sämre. Ämnet har varit uppe med min terapeut men hon har inte heller kunnat hjälpa mig.

Till sist, onnani är inte ett alternativ. Tror man det har man aldrig förstått vad sex handlar om!

Anonym (En av alla) Trådstartaren

Mon 13 Sep 2021 14:27

#90

New Dawn skrev 2021-09-12 05:43:02 följande:

Okej, men det har hon ju rätt i också. Det är (för de flesta) svårt att ha sex på samma sätt som innan barnen, och om du i samma mening dessutom sa " och livet vi hade förr" är det ju så mycket mer, än bara sex, som förändras efter man fått barn. Lite svårt för henne att veta vad du egentligen menar. Här hade disskutionen behövt fortsätta, genom att prata om hur man kan göra nu istället... Det kommer inte bli som innan barnen, men man kan ju göra det bästa av situationen, så att båda trivs.

Här kunde du tex sagt att du förstår att den inte kan bli lika som förr, men att du skulle önska att ni försökte hitta lite mer tillfällen för sex, eller i alla fall närhet som kan bli sex om lusten kommer.

Du har ingen aning, men då behöver du ju ta reda på det. Vad är det som gör att hon inte vill "prova", tro?

Det är mycket troligt så att hennes mentala tillstånd är långt från lust mitt i vardagsstressen och barn som tar energi. Det kan bli så att ditt missnöje med henne, och med er relation i sig, skapar stress eftersom hon vet att hon inte duger. Plötsligt blir inte längre sex lustfyllt utan i stället plikt- och kravfyllt. Det är inte alls konstigt om det låser sig.

Du skriver att du antar att hon inte har lust. Men du borde kanske mer fokusera på varför hon inte kan/vill prova.

Det här är känsligt eftersom det är stor risk att hon kommer känna sig otillräcklig och tråkig. Du måste visa att du bryr dig om henne och hur hon känner.

Nu var det inte ett rent citat utan mer en sammanfattning av en del av ett samtal. Det var när vi summerade att det gått bra med att åter få tid till närhet och intimat efter senaste barnet. Samtalet fortsatte sedan och vi pratade om hur det var förr med både sex och sättet vi levde på då. I och med det framförde jag att jag saknade det. Utifrån att vi hade en trevlig kväll efter det så tror jag inte att jag sa något dumt eller skapade någon press. Jag ser själv ingen förändring åt något håll i hur vi är tillsammans eller när vi har sex sedan dess.

Det är verkligen ett känsligt ämnet och jag vet att om jag råkar få henne att känna sig otillräcklig eller någon press så kommer det bara att bli värre. Det är ju det som är meningen med den här tråden. Att kunna nå sin partner för att komma framåt till något som båda mår bra i, utan att den med lägre lust ska behöva må dåligt på något sätt.

Det känns som man bär en lögn också eftersom man undanhåller att ens behov av intimat inte fylls i förhållandet. Jag tror att det är "denna lögn" som gör att man känner sig så förbannat ensam, eftersom vi pratar om allt annat och finns där för varandra.

Tack för att du orkar hålla ett vuxet samtal kring detta.

Anonym (svårt)

Mon 13 Sep 2021 17:01

#91

New Dawn skrev 2021-09-13 10:42:25 följande:

Konstigt att du förutsättar att han inte kan ha prestationsångest bara för att det gått några år. Det kan man verkligen inte förutsätta.

Vad sa han när du beskrev att du inte trivdes i relationen? Hur ville han att ni skulle göra?

Att prata med någon behöver inte leda till lösning genom mer sex. Det kan också vara så att samtalet belyser att det inte finns några förutsättningar. Kanske att relationen är död.

Han hade inget svar på det. Jag vet i alla fall att jag aldrig mer kommer att slösa tid i ett förhållande där jag inte blir sedd eller uppskattad.

Anonym (svårt)

Mon 13 Sep 2021 18:10

#92

Tecum skrev 2021-09-12 18:53:34 följande:

Jag blir lite ledsen när du skriver att det är "förminskande" att vilja göra något åt problem i samlivet. jag har aldrig sagt att det är enkelt eller att det finns någon patentlösning. Varje orsak måste attackeras på olika sätt. Men faktum är att det är "bättre" om det finns någon konkret orsak till minskande eller utebliven lust än om lusten bara är borta utan att hon (eller han) kan ange någon orsak. Då beror det förmodligen på att attraktionen försvunnit och det är skitsvårt att göra något åt.

Att bara vänta på att lusten kommer tillbaka av sig självt kan fungera i enstaka fall men det troliga är att det sexlösa tillståndet permanentas och att den som inte vill vänjer sig av med sex. Alltså en farlig väg att gå.

Min fru fick också mindre lust efter att tagit ut hormonspiralen, men efter en tid vande sig kroppen vid den uteblivna dosen och det blev bättre igen. Däremot fick hon börja med Vagisan mot torra slemhinnor.

Om det är något som är förminskande i den här tråden och vissa andra trådar är det misstänkliggörandet och demoniseringen av dem som vänder ut och in på sig själva för att kommunicera med den ovilliga parten och omyndigförklarandet av dem som inte alls vill kommunicera eller bidra till att lösa problemet på ett annat sätt. Den som saknar sex ska tydligen utplåna sig själv i all oändlighet och se sig själv som en syndare som måste göra bot för sina hemska begär. Påminner rätt mycket om religiös fanatism.

Tecum

Mon 13 Sep 2021 18:57

#93

Anonym (svårt) skrev 2021-09-13 18:10:19 följande:

Om det är något som är förminskande i den här tråden och vissa andra trådar är det misstänkliggörandet och demoniseringen av dem som vänder ut och in på sig själva för att kommunicera med den ovilliga parten och omyndigförklarandet av dem som inte alls vill kommunicera eller bidra till att lösa problemet på ett annat sätt. Den som saknar sex ska tydligen utplåna sig själv i all oändlighet och se sig själv som en syndare som måste göra bot för sina hemska begär. Påminner rätt mycket om religiös fanatism.

Det är samma i alla trådar där mannen vil ha sex men kvinnan inte vill, vad han än gör och säger vänds det på något sätt till att det är hans fel och att han antingen ska foga sig eller separera. Kvinnan är ett oskyldigt offer och i stort sett oförmögen att göra något åt situationen. Han har inga rättigheter och hon inga skyldigheter. Och då menar jag inte skyldighet att ha sex utan skyldighet att försöka göra något åt situationen.

Anonym (Sexlust)

Mon 13 Sep 2021 19:26

#94

Jag tappade lusten under en period. Min man svarade genom att pika, tycka synd om sig själv, räkna veckor och tjata. Min lust gick från låg till noll. Min lust kom sedan tillbaka men han fick problem med potensen. Jag gav igen med samma mynt. Suckade åh..nu är det 17 dagar sedan man fick kuk tex. Då fick han förståelse hur han hade betett sig och vi kunde börja jobba efter de förutsättningar vi hade.

Anonym (jag)

Mon 13 Sep 2021 19:56

#95

Det beror väl på om dina förväntningar är normala eller ej, vill du pippa minst 3 ggr om dagen året runt så är det ju kanske inte så konstigt om det inte blir så efter några år, De flesta pippar ju som kaniner i början av ett förhållande när allt är nytt och spännande men avtar med tiden... med avtar menar jag givevis inte försvinner utan avtar.

Mimosa86

Mon 13 Sep 2021 20:01

#96

Svårt läge. Men ni måste börja snacka om det och jag håller med vissa här inne att lite schemalagt sex inte behöver vara fel. För att kicka igång en rutin som gör att sex inte blir en sådan uppförsbacke för henne.

Jag uppskattade när min man berättade hur ofta han vill ligga, tyckte det var rimligt och lirade med min önskan. Så slapp man gå runt och undra vad den andre tänkte och tyckte utan mer- nu kör vi- det får bära eller brista. Hellre ett dåligt ligg än inget ligg.för det var min oro- tänk om jag inte har tillräcklig lust för att leverera ett kvalitetsligg?

Sen finns det ju biologiska skillnader mellan män och kvinnor. Vi kvinnor behöver ju dras med en kvinnokropp vara fertilitet regleras med hormonnivåerna som kan göra oss superkåta men också supertorr. För mig är det stor skillnad i lust utifrån cykel, tyvärr. Men så är det. Kan tänka mig att kvinnor som är runt 50 har än mer att tampas med med tanke på förklimakterie och klimakterie..

Men om man kommer överens om att sexet inte behöver vara så sprudlande och fantastiskt varje gång utan en härlig stund som likväl kan göras tyst i missionären som vilt på köksbordet så släpper ju den pressen.

Anonym (Tjatsex)

Mon 13 Sep 2021 20:40

#97

Anonym (En av alla) skrev 2021-09-13 12:55:28 följande:

Jag är av åsikten att tjatsex är våldtäkt och avstår hellre om jag inte möter ett entusiastiskt samtycke.

Eftersom vi kommunicerar mycket kring relationen, familjen och våra egna behov så tror jag inte det är irritation eller behov av egentid.

Det kan mycket väl vara att hormonerna är annorlunda i kroppen efter som hon fött barn och blivit äldre. Det kan även vara trötthet eller stress från jobbet men dessa saker har jag svårt att påverka mer än jag gör idag. Ska fundera mer kring det.

Hon kan ju vara asexuell även. Det är tydligen vanligare än vad man tror

Anonym (En av alla) Trådstartaren

Mon 13 Sep 2021 20:50

#98

Anonym (Sexlust) skrev 2021-09-13 19:26:28 följande:

Jag tappade lusten under en period. Min man svarade genom att pika, tycka synd om sig själv, räkna veckor och tjata. Min lust gick från låg till noll. Min lust kom sedan tillbaka men han fick problem med potensen. Jag gav igen med samma mynt. Suckade åh..nu är det 17 dagar sedan man fick kuk tex. Då fick han förståelse hur han hade betett sig och vi kunde börja jobba efter de förutsättningar vi hade.

Det är ju per definition tjatsex och våldtäkt att bete sig på det sättet.

Även om jag känner mig avvisad och ledsen många gånger så lägger jag all min kraft på att dölja det för att inte skapa någon press eller skuldkänslor hos henne. Det gör bara saker sämre.

theotherone

Mon 13 Sep 2021 22:35

#99

New Dawn skrev 2021-09-13 09:31:25 följande:

Det känns rätt uppenbart att all glädje med sex försvunnit sedan länge. Jag tycker det är mer märkligt att ni har sex en gång per år.

Hon säger att hon älskar dig, och det kanske hon gör på något sätt. Kanske mer som en bror, eller som vän och far till dina gemensamma barn. Visar hon mycket kärlek?

Visar du mycket kärlek?

Några kommentarer om dina försök :

-Schemaläggning bör inte ske med utgångspunkten att man måste ha lust. Själva schemaläggningen måste vara öppen. Att ge tid för att "prova" ha sex, annars blir det ju jättesvårt och kravfyllt för dem som har problem med sexlusten.

- Kravlöshet?. Det som du skriver låter verkligen inte som Kravlöshet. I stället en förväntan på att hon ska ta initiativ, vilket ju är jättesvårt om man inte har lust. Hur sa du det, kan man ju undra. Känns som det skulle kunna uppfattas som tjurigt bara. Hon duger inte ens för ansträngningar.

De flesta av hennes ursäkter kan vara sanna för stunden. Att göra något svårt och jobbigt, blir ännu svårare om man är trött, har huvudvärk, har mens mm

Några exempel som jag inte köper är att hon gett som ursäkt att ni inte är förlovade, gifta, och att du inte ger henne presrenter. Dessa exempel låter vidriga. Helt oacceptabla faktiskt. Varför vill du leva med en kvinna som är så? Helt obegripligt. Här tycker jag du skulle satt ner foten och sagt ifrån.

Du har säkert rätt i flera av dina analyser. Så här i backspegeln skulle man gjort si istället för så, sagt ditten istället för datten, osv. Det är lätt att vara efterklok. Och ibland har absolut tjurigheten och uppgivenheten slagit igenom, det blir lätt så när man blir ratad för nottionionde gången utan egentlig anledning. Så visst - jag har med all säkert en hel del egen skuld i att det blivit som det blivit. Men faktum kvarstår att alla former av initiativ till att prata om att vi aldrig har sex har kommit från mig, med några års mellanrum i vårt förhållande. Min fru har däremot sagt att hennes idealförhållande inte innehöll någon förväntan på sex alls. Bara där borde jag sagt tack och hej, men man är ju en idiot som tror att allt går att fixa...

Jag har gett upp som sagt. Stannar kvar eftersom vi har gemensamma barn (det går faktiskt att bli gravid även om man bara ligger två gånger på ett år!), för ett tvåsamt liv är bättre än ett ensamt. Skulle någon annan kvinna visa sig intresserad av mig, då är det mycket möjligt att jag bryter upp. Men grejen är att kvinnor är inte särskilt intresserade av mig heller. Jag menar, inte ens min fru är det, så varför skulle andra vara det? Jag har aldrig blivit utfrågad, raggad på, eller ens fått en komplimang. Och då har jag ett utåtriktat yrke i en kvinnodominerad bransch där jag dagligen träffar ganska många människor. Men nope, inget händer. Jag tror själv att jag inte har ett särskilt fördelaktigt utseende, är ganska oproportionerlig i kroppsformerna och har fått för mig att jag har en del mindre attraktiva drag. Så jag stannar hellre kvar i sexlöshet, än att bli ensam och sexlös.

Prata om sexbrist utan att skapa press?

INNEHÅLL