• Anonym (Bonusmamman)

    Hemma själv med sommarlovsledig bonus

    Är hemma från jobbet nu på heltid i väntan på förlossning av min förstfödde. Min mans barn, 10 år gammal, bor här mestadels och har umgänge med sin mamma varannan helg.

    Min man har valt att inte ha barnet på fritids i sommar men kommer själv jobba heltid.

    Jag känner mig frustrerad över att jag nu förväntas passa upp på barnet genom att fixa mat, vara tillgänglig, ta med på aktiviteter och anpassa mitt eget schema för att barnet är hemma. Hade jag fått välja hade barnet varit på fritids, men det är inte jag som bestämmer det.

    Min man ser inte problemet som jag upplever och är dels av åsikten att barnet inte kräver så mycket uppassning, samtidigt som han tycker att jag kan ordna lunch till barnet när jag ändå är hemma och ska äta själv, och dels anser att jag får vänja mig vid detta då jag snart har ett eget barn på heltid.

    Jag känner mig dum om jag nu åker iväg under en dag och umgås med vänner eller familj, eller om jag inte ser till att barnet exempelvis har mat och sånt. Dessutom känns det inte bra att lämna barnet ensamt längre stunder trots att det egentligen varken är mitt val eller ansvar (enligt mig).

    Dessutom är jag som höggravid ju hemma för att vila upp mig, vilket blir svårt när jag förväntas passa upp barnet och vara mitt i leken med barnet och dennas sommarlovslediga kompisar som springer ut och in.

    Hur tänker ni kring detta och hur hade ni själva agerat?

  • Svar på tråden Hemma själv med sommarlovsledig bonus
  • sextiotalist
    Anonym (Ja) skrev 2020-06-25 01:32:34 följande:

    Oavsett vad, det finns bonusföräldrar som lyckas. Du får lära av dom. 


    Vid de tillfällen där det lyckats är det till 90% beroende på att det finns en förälder som tar ansvar över att det ska fungera.

    Jag lever i en sådan familj och jag har inte tagit något föräldraansvar över hans barn. Jag har plockat russinen ur kakan.

    Sambon har inte kört över mig

    Han skulle aldrig sätta mig i den situationen som ts har hamnat i.
  • Anonym (Lasse)
    sextiotalist skrev 2020-06-25 06:37:33 följande:

    Vid de tillfällen där det lyckats är det till 90% beroende på att det finns en förälder som tar ansvar över att det ska fungera.

    Jag lever i en sådan familj och jag har inte tagit något föräldraansvar över hans barn. Jag har plockat russinen ur kakan.

    Sambon har inte kört över mig

    Han skulle aldrig sätta mig i den situationen som ts har hamnat i.


    Precis, det funkar om man är överens !

    Men hur hade du resonerat om du istället varit i TS situation? Om du från dag ett sagt att du inte ville ta ansvar för din mans barn utan att du förväntat dig att han ansvarar för barnet medans du vill vara en bonus/extravuxen för barnet och din mannen ändå -gång på gång- struntat i vad du sagt och lämpat över ansvaret på dig.

    - Hade du stannat kvar i flera år utan en ändring i situationen och sedan skaffat barn med honom, trots att du inte sett någon vilja till förändring hos din man?
  • Ess
    uska81 skrev 2020-06-24 20:07:46 följande:

    Jag förstår inte varför man bildar en bonusfamilj om man inte kan se sina bonusbarn som sina egna. Jag bildar en bonusfamilj nu och självklart ska jag ta hand om min sambos son på samma sätt som mina egna barn. Det är inte bonus sonens fel att vi valt att flytta ihop. Så alla barn ska få samma behandling oavsett vem som är förälder.


    Att leva med andras ungar är inte speciellt lätt. Men ni är i ett helt annat läge än många av oss andra, ni har ett ta och ge förhållande eftersom ni båda har barn.

    Men sen tror jag knappast du kommer bli så förtjust om det bara är du som ger och den andre bara överlåter sina barn på dig. Då står du där med 2 eller i sämsta fall 5 eller fler ungar som han förväntar sig du ska sköta på egen hand. Fördelen är att du redan är inkörd i att sitta hemma med dina ungar och du är ändå tvungen att fixa mat åt dem.

    Man har enbart ett ansvar mot sina egna ungar, och har man inga så har man bara ansvar för sig själv, partnerns ungar är bara partnerns och hens ex ansvar.

    Hoppas du inte kommer tolerera om din nya frånsäger sig sitt föräldraansvar och dumpar det på dig. Det är det som är grejen i tråden, att ts blir ställd med en unge som hon inte valt att skaffa och mannen bara skiter i sitt ansvar.
  • Ess
    Anonym (Ja) skrev 2020-06-24 19:57:31 följande:

    Det var väl det som var dynamiken?


    Ja och det går självklart inte att jämföra med en kärnfamilj.
  • sextiotalist
    Anonym (Lasse) skrev 2020-06-25 08:02:11 följande:

    Precis, det funkar om man är överens !

    Men hur hade du resonerat om du istället varit i TS situation? Om du från dag ett sagt att du inte ville ta ansvar för din mans barn utan att du förväntat dig att han ansvarar för barnet medans du vill vara en bonus/extravuxen för barnet och din mannen ändå -gång på gång- struntat i vad du sagt och lämpat över ansvaret på dig.

    - Hade du stannat kvar i flera år utan en ändring i situationen och sedan skaffat barn med honom, trots att du inte sett någon vilja till förändring hos din man?


    Jag hade nog valt att bli särbo.

    Och funderat på om jag ville ha en relation med en man som inte respekterar mig.
  • sextiotalist
    Anonym (Lasse) skrev 2020-06-25 08:02:11 följande:

    Precis, det funkar om man är överens !

    Men hur hade du resonerat om du istället varit i TS situation? Om du från dag ett sagt att du inte ville ta ansvar för din mans barn utan att du förväntat dig att han ansvarar för barnet medans du vill vara en bonus/extravuxen för barnet och din mannen ändå -gång på gång- struntat i vad du sagt och lämpat över ansvaret på dig.

    - Hade du stannat kvar i flera år utan en ändring i situationen och sedan skaffat barn med honom, trots att du inte sett någon vilja till förändring hos din man?


    Sedan var ju det ett svar på hur det kan vara när det fungerar.
  • uska81
    Anonym (Kari) skrev 2020-06-24 22:12:15 följande:

    Okej, jag säger samma sak som Mimmi, lycka till med det. Om du känner att det börjar skava och att det är nåt som inte funkar, var inte så hård mot dig själv då, kom ihåg att vi var en del som var beredda att ställa upp på den som sträckte ut en hand i den här tråden. Bränn inte ut dig själv innan du ber om hjälp. 


    Skava kommer det såklart att göra. Men det beror ju alltid på dom vuxna inblandade. Inte kommer jag lägga det på bonus sonen. Och som någon skrev om känslor. Det handlar inte ens om det. Det handlar om att om man väljer att bilda en bonusfamilj och då tar man ansvar över alla barn på samma sätt och gör ingen skillnad på dem. Det är ni egoistiska omogna vuxna som får mest skav när ni bara ser om ert eget hus fast ni egentligen delar huset med barnen. Och vilka får lida av det mest tror ni? Jo barnen såklart.
  • Anonym (Lasse)
    sextiotalist skrev 2020-06-25 08:06:44 följande:

    Jag hade nog valt att bli särbo.

    Och funderat på om jag ville ha en relation med en man som inte respekterar mig.


    Och det är väl just där du skiljer dig från TS -att du hade varit beredd att bryta om det aldrig blev någon förändring, istället för att bara köra på och bli ännu mer insyltad med en partner som inte lyssnar på en.

    Det låter som att du värdesätter ditt eget mående högre än att till vilket pris som helst vara i en relation som inte fungerar.
  • sextiotalist
    uska81 skrev 2020-06-25 08:14:54 följande:

    Skava kommer det såklart att göra. Men det beror ju alltid på dom vuxna inblandade. Inte kommer jag lägga det på bonus sonen. Och som någon skrev om känslor. Det handlar inte ens om det. Det handlar om att om man väljer att bilda en bonusfamilj och då tar man ansvar över alla barn på samma sätt och gör ingen skillnad på dem. Det är ni egoistiska omogna vuxna som får mest skav när ni bara ser om ert eget hus fast ni egentligen delar huset med barnen. Och vilka får lida av det mest tror ni? Jo barnen såklart.


    Hur många gånger ska jag behöva upprepa det.

    Det är och förblir föräldrarna som har ansvaret. Den nya kan vara allt från endast sambo till att axla en föräldraroll.

    Inget är fel, så länge alla är överens.

    Jag lever med en man med barn innan och jag har aldrig haft någon annan roll än "pappas roliga sambo".

    Ja, jag plockade russinen ur kakan.
  • Anonym (Bonusmamman)
    Anonym (Ja) skrev 2020-06-25 01:32:34 följande:

    Oavsett vad, det finns bonusföräldrar som lyckas. Du får lära av dom. 


    Du har fortfarande ingen erfarenhet och egentlgien bryr jag mig inte då du har noll koll och inte känner mig, men förklara gärna hur jag misslyckats som bonusförälder. Mig veterligen väljer barnet ofta att vända sig till mig för såväl känslomässigt som praktiskt stöd. Och har en mycket god relation med min familj/släkt, uppskattar att umgås bara med mig, min familj osv. Det märks tydligt och det säger hen själv. Jag är mer förälder till barnet än vad mamman är och har en tightare relation, så utifrån ett bonusbarns synvinkel skulle jag nog säga att jag lyckats.
Svar på tråden Hemma själv med sommarlovsledig bonus