• Anonym (Bonusmamman)

    Hemma själv med sommarlovsledig bonus

    Är hemma från jobbet nu på heltid i väntan på förlossning av min förstfödde. Min mans barn, 10 år gammal, bor här mestadels och har umgänge med sin mamma varannan helg.

    Min man har valt att inte ha barnet på fritids i sommar men kommer själv jobba heltid.

    Jag känner mig frustrerad över att jag nu förväntas passa upp på barnet genom att fixa mat, vara tillgänglig, ta med på aktiviteter och anpassa mitt eget schema för att barnet är hemma. Hade jag fått välja hade barnet varit på fritids, men det är inte jag som bestämmer det.

    Min man ser inte problemet som jag upplever och är dels av åsikten att barnet inte kräver så mycket uppassning, samtidigt som han tycker att jag kan ordna lunch till barnet när jag ändå är hemma och ska äta själv, och dels anser att jag får vänja mig vid detta då jag snart har ett eget barn på heltid.

    Jag känner mig dum om jag nu åker iväg under en dag och umgås med vänner eller familj, eller om jag inte ser till att barnet exempelvis har mat och sånt. Dessutom känns det inte bra att lämna barnet ensamt längre stunder trots att det egentligen varken är mitt val eller ansvar (enligt mig).

    Dessutom är jag som höggravid ju hemma för att vila upp mig, vilket blir svårt när jag förväntas passa upp barnet och vara mitt i leken med barnet och dennas sommarlovslediga kompisar som springer ut och in.

    Hur tänker ni kring detta och hur hade ni själva agerat?

  • Svar på tråden Hemma själv med sommarlovsledig bonus
  • Anonym (Kari)
    Anonym (Ja) skrev 2020-06-24 20:10:41 följande:
    Ok, så det (Kari) lärt sig på FL är förmodligen lite mer second-grade. Skulle i och för dig vara intressant att höra om det också. 
    Vad menar du med second-grade? Du har dina uttryck du. Kvinnor ska inte välja vanliga män, och man lär sig något "second-grade". Och man vet hur det är att leva med någon annans barn genom att man själv har en styvpappa. 
  • Anonym (Kari)
    Anonym (Ja) skrev 2020-06-24 17:51:55 följande:
    Ok, så detta är den speciella dynamiken (Kari) lärt sig om på FL. Inget hon visste något om innan allstå.

    Vad är då Karis förklaring på den speciella strukturen?
    Det var flera som tyckte att det där var bra skrivet. Du sa att du ville lära dig något. Att du var genuint intresserad. Jag trodde inte ett ögonblick på att du var genuint intresserad. Jag tror enbart att du har sökt dig hit för att du hoppas att du ska hitta några lätta offer för dig att skamma. Men här var det någon som ville berätta något för dig. Och hur svarar du? 

    Kanske är dags för dig att leta upp den där frizonen som du påstår att alla oempatiska människor har där de kan få en klapp på axeln. Var ska du få din klapp på axeln nu? Av din ovanliga man? 

  • Anonym (Bonusmamman)
    elmadumle skrev 2020-06-24 19:04:43 följande:

    Men hur mycket "passning" behöver en normal tioåring? 


    Passning, omsorg, uppmärksamhet, service i extremt mycket högre grad än att bara ta hand om sig själv. Mao är det mycket mer omständigt att ta hand om ett barn som dessutom är någon annans än att bara sköta sig själv om dagarna. Och jag har lust att fokusera på mig själv just nu några timmar per dag istället för att fokusera på hans barn 24 timmar om dygnet medan pappan själv är på jobb och på egna aktiviteter.
  • Anonym (Bonusmamman)
    uska81 skrev 2020-06-24 20:07:46 följande:

    Jag förstår inte varför man bildar en bonusfamilj om man inte kan se sina bonusbarn som sina egna. Jag bildar en bonusfamilj nu och självklart ska jag ta hand om min sambos son på samma sätt som mina egna barn. Det är inte bonus sonens fel att vi valt att flytta ihop. Så alla barn ska få samma behandling oavsett vem som är förälder.


    Hur menar du på att jag behandlar barnet då? På vilket sätt särbehandlar jag? Det är ju snarare jag som blir inte respekterad av min partner än att jag särbehandlar barnet. Och kommer han och kör upp ungen i ansiktet på mig 24/7 medan han själv jobbar och inte har lust att ha ungen på dagis så är det givet att jag slår bakut. Vad exakt har då detta med särbehandling att göra? Du har ju missat hela grejen. Kom tillbaka sen om några år när du på riktigt levt i en bonusfamilj och kom inte med tillrättavisningar nu när du inte ens bildat en själv. Naivt.
  • Anonym (Bonusmamman)
    Anonym (Ja) skrev 2020-06-24 20:16:36 följande:

    Jo så fungerar det hos empatiska människor. De med mindre utvecklad empati måste också ha en frizon där man kan få en klapp på axeln och det är här. Jag tycker inte det är mer än rätt.  


    Empatiska människor visar välvilja mot sina medmänniskor men inte tusan går de runt och älskar allt och alla hela tiden utan att ens lärt känna dem. Som sagt så kan ni komma tillbaka när ni levt några år i en bonusfamilj istället för att döma andra för hur ni inbillar er att ni skulle agera. Jag tror nog det är få människor som går in i nya sammanhang med en dålig inställning och med tron att det ska gå åt helvete. Men som sagt, sen brukar verkligheten komma ikapp. Extremt naivt att tänka så som ni gör.
  • Anonym (Bonusmamman)
    Anonym (tumme ner) skrev 2020-06-24 21:43:27 följande:

    Jag tycker det är skillnad på att se dem som sina egna och hur man behandlar dem. Jag ser mina bonusbarn som en del av familjen. Men absolut inte som mina egna. De ska inte särbehandlas jmf med mina biologiska barn. MEN min man har mer ansvar över dem hemma... deras läxor, all kontakt med skola osv. Jag tar den biten med mina barn. Om nåt problem uppstår kring skola osv tar jag det med mina barns pappa. Om det är nåt i familjelivet som 8nte funkar tar jag det med min nuvarande man så klart. Vi hjälps åt att få familjen att funka. Mina egna barn har jag dock en sån enorm villkorslös kärlek till.... de är mitt kött och blod liksom. Jag har fött dem, fostrat dem. Bonusbarnen har jag känt i ca 4 år och de berikar mitt liv..men jag känner inte samma kärlek till dem. Jag tycker om dem..men kan inte säga att jag älskar dem. Jag är glad de finns i mitt liv. Se hur olika känslor kan vara? och ändå behandlar man bonusar med respekt så klart! Men min man skulle ju inte helt sonika räkna med att jag tar hand om hans barn om han jobbar. Han skulle fråga... och kanske ordna så de får vara med sin mamma om han ska jobba mycket.

    Jag förstår faktiskt inte de som älskar bonusarna lika mkt som sina egna... men alla är vi olika. Känslor är ingen lätt sak.


    Och så har vi det också hemma hos oss, med den lilla skillnaden att mannens barn just nu är det enda barnet hos oss. När det inom kort ändras så kommer skillnaden vara 1 - mitt engagemang inom skola och andra saker som man som vårdnadshavare har ansvar för. Och 2 - kärleken.
  • Anonym (Ja)
    Anonym (Bonusmamman) skrev 2020-06-24 23:46:37 följande:
    Empatiska människor visar välvilja mot sina medmänniskor men inte tusan går de runt och älskar allt och alla hela tiden utan att ens lärt känna dem. Som sagt så kan ni komma tillbaka när ni levt några år i en bonusfamilj istället för att döma andra för hur ni inbillar er att ni skulle agera. Jag tror nog det är få människor som går in i nya sammanhang med en dålig inställning och med tron att det ska gå åt helvete. Men som sagt, sen brukar verkligheten komma ikapp. Extremt naivt att tänka så som ni gör.
    Jag har levt i princip hela min uppväxt i en bonusfamilj. Jag vet att det finns barnlösa som mer än gärna engagerar 100% sig i sin partners barn. Jag vet också att det går att skapa i stort samma kärlek mellan bonusföräldern och bonusbarnen som biologiska föräldrar precis som adoptivbarn. 
    I syskonskaran finns också biologiska barn, jag är dock den som spenderar överlägset mest tid med min bonusförälder då vi har samma hobby och intressen.  
  • Anonym (Ja)
    Anonym (Kari) skrev 2020-06-24 22:24:16 följande:
    Det var flera som tyckte att det där var bra skrivet. Du sa att du ville lära dig något. Att du var genuint intresserad. Jag trodde inte ett ögonblick på att du var genuint intresserad. Jag tror enbart att du har sökt dig hit för att du hoppas att du ska hitta några lätta offer för dig att skamma. Men här var det någon som ville berätta något för dig. Och hur svarar du? 

    Kanske är dags för dig att leta upp den där frizonen som du påstår att alla oempatiska människor har där de kan få en klapp på axeln. Var ska du få din klapp på axeln nu? Av din ovanliga man? 
    Ja, det hade varit roligt att höra din syn på den speciella strukturen. Och då pratar jag nog för alla i tråden. Men jag låter dig slinka undan. Vissa saker bör lämnas orörda helt enkelt. 

    Jag unnar er frizonen här. Det kan inte vara lätt med en man där hemma som inte lyssnar på er och tycker ni ska breda mackor åt hans barn. Dessa barn som blir systrar och bröder till ert barn. Kanske blir den här 10-åringen, som ni breder mackor till, ert barns största förebild. 

    Japp, min frizon är min familj. HELA min familj, syskon, svågrar och svägerskor inkl. deras bonusbarn, tänka sig!
  • Anonym (Bonusmamman)
    Anonym (Ja) skrev 2020-06-25 00:15:22 följande:

    Jag har levt i princip hela min uppväxt i en bonusfamilj. Jag vet att det finns barnlösa som mer än gärna engagerar 100% sig i sin partners barn. Jag vet också att det går att skapa i stort samma kärlek mellan bonusföräldern och bonusbarnen som biologiska föräldrar precis som adoptivbarn. 

    I syskonskaran finns också biologiska barn, jag är dock den som spenderar överlägset mest tid med min bonusförälder då vi har samma hobby och intressen.  


    Som bonusbarn ja, men inte som bonusförälder. Att du varit bonusbarn är inte relevant för denna tråd du då inte har erfarenheten.
  • Anonym (Ja)
    Anonym (Bonusmamman) skrev 2020-06-25 01:10:25 följande:
    Som bonusbarn ja, men inte som bonusförälder. Att du varit bonusbarn är inte relevant för denna tråd du då inte har erfarenheten.
    Oavsett vad, det finns bonusföräldrar som lyckas. Du får lära av dom. 
Svar på tråden Hemma själv med sommarlovsledig bonus