• Anonym (Bonusmamman)

    Hemma själv med sommarlovsledig bonus

    Är hemma från jobbet nu på heltid i väntan på förlossning av min förstfödde. Min mans barn, 10 år gammal, bor här mestadels och har umgänge med sin mamma varannan helg.

    Min man har valt att inte ha barnet på fritids i sommar men kommer själv jobba heltid.

    Jag känner mig frustrerad över att jag nu förväntas passa upp på barnet genom att fixa mat, vara tillgänglig, ta med på aktiviteter och anpassa mitt eget schema för att barnet är hemma. Hade jag fått välja hade barnet varit på fritids, men det är inte jag som bestämmer det.

    Min man ser inte problemet som jag upplever och är dels av åsikten att barnet inte kräver så mycket uppassning, samtidigt som han tycker att jag kan ordna lunch till barnet när jag ändå är hemma och ska äta själv, och dels anser att jag får vänja mig vid detta då jag snart har ett eget barn på heltid.

    Jag känner mig dum om jag nu åker iväg under en dag och umgås med vänner eller familj, eller om jag inte ser till att barnet exempelvis har mat och sånt. Dessutom känns det inte bra att lämna barnet ensamt längre stunder trots att det egentligen varken är mitt val eller ansvar (enligt mig).

    Dessutom är jag som höggravid ju hemma för att vila upp mig, vilket blir svårt när jag förväntas passa upp barnet och vara mitt i leken med barnet och dennas sommarlovslediga kompisar som springer ut och in.

    Hur tänker ni kring detta och hur hade ni själva agerat?

  • Svar på tråden Hemma själv med sommarlovsledig bonus
  • Anonym (Js)
    Anonym (Bonusmamman) skrev 2020-06-22 00:45:23 följande:

    Tyvärr är det så, helt omöjligt att göra rätt. När jag påpekar detta faktum och ifrågasätter min mans bristande kravställan på barnets mamma så får jag alltid höra "men det är dig jag lever med". Jamen visst är det så, men det är ju henne han skaffat barnet med.. Samtidigt som jag även, enligt honom, letar fel hos mamman trots att jag bara påpekar ren och skär fakta. Hennes märkliga val och ageranden skulle ta mer plats att skriva ner än alla Sagan om ringen-böckerna tillsammans. Men jag, som funnits där för barnet i ur och skur längre än vad barnet själv kan minnas, lyckas alltid bli den elaka styvmodern oavsett vad. Bitter? Ja.


    Man skit i mamman. Du, pappan och era (snart) två barn är den enda familjekonstellation som du ska och kan bry dig om. Du utgör 50% av vuxenstyrkan i er familj och Pappan förväntar sig givetvis att du tar det ansvar som hör en vuxen i en barnfamilj till. Det ansvaret går till mångt och mycket ut på att man planerar sin tillvaro efter barnen som finns. Du kan ju inte leva i en barnfamilj och låtsas som att där inte finns barn?

    Du är ju ändå ledig i sommar? Klart du ska ta hand om barnet. Verkar ju fullkomligt idiotiskt, inte minst för ekonomin, att familjens båda vuxna ska vara lediga så att du kan leva något sort fantasiliv?

    Klart det vore skönt för dig att bara pilla naveln och bädda vaggor hela sommaren. Men då skulle du inte valt att skaffa barn med en man som har en 10-åring.

    Du kan inte både äta kakan och ha den kvar. Vill du ha den där skimrande graviditeten valde du fel man. Han valde uppenbarligen fel kvinna också, men han förväntade sig väl antagligen att du skulle vara förnuftig och klok och acceptera hans barn... det är ju ändå det mest rimliga.
  • Miss Skywalker
    Anonym (Bonusmamman) skrev 2020-06-22 00:45:23 följande:

    Tyvärr är det så, helt omöjligt att göra rätt. När jag påpekar detta faktum och ifrågasätter min mans bristande kravställan på barnets mamma så får jag alltid höra "men det är dig jag lever med". Jamen visst är det så, men det är ju henne han skaffat barnet med.. Samtidigt som jag även, enligt honom, letar fel hos mamman trots att jag bara påpekar ren och skär fakta. Hennes märkliga val och ageranden skulle ta mer plats att skriva ner än alla Sagan om ringen-böckerna tillsammans. Men jag, som funnits där för barnet i ur och skur längre än vad barnet själv kan minnas, lyckas alltid bli den elaka styvmodern oavsett vad. Bitter? Ja.


    Låt dig inte manipuleras och utnyttjas av honom. Typiskt biopappor att dumpa ansvaret på den nya. Så sorgligt att han förstör den här tiden för dig. Ställ inte upp på det.
  • Anonym (Bonusmamman)
    tobiq skrev 2020-06-21 19:46:12 följande:
    Men tack! Oavsett blodsband så är det vuxna och barn som lever ihop och för MIG är det helt naturligt att man då agerar som just vuxna. Hur man kan bo tillsammans med ett barn på heltid och tänka att man inte har något vuxenansvar, så märkligt. Det är väl en sak att inte vilja gå med barnet på läkarbesök och utvecklingssamtal och dyl, men att sparka bakut för att man förväntas att laga lite extra lunch eller samtala med ett barn man BOR MED PÅ HELTID. Jättekonstigt...
    Jag har absolut inga problem med att ta gemensamt ansvar med min man i vardagen för saker som rör vårt gemensamma hushåll (inkl. barnet) och eftersom jag är kvinna så gör jag redan nu det mesta i hemmet - tvättar (allas kläder), städar, hanterar allt som rör matlagning och inköp osv, håller koll på barnets grejer, tjatar, fixar, pratar, donar. Mycket mer än min man gör. En kvinnas lott alltså....

    Det jag däremot i denna tråd motsätter mig är att detta ansvar faller på mig på heltid nu fram till förlossningen/tills barnet är på semester hos sin mamma (vilket som nu kommer först) mot min vilja, över mitt huvud och i en situation där jag hade behövt få mer avlastning och mer egentid. Hade jag fått välja, vilket jag hade fått ifall barnet var mitt biologiska/juridiska, så hade jag valt att ha barnet på fritids helt eller delvis. Detta har nu mannen valt bort, mot min vilja. Min ork i dagsläget är typ att ligga i sängen, gå på toa och äta typ yoghurt. Ibland uträtta ett ärende om jag måste eller får ork. Men knappast att laga lunch till och underhålla ett barn x antal veckor i sträck för att min man inte tycker att barnet ska vara på fritids - då slår jag bakut och blir grining och bitter vilket, som flera påpekat här i tråden, knappast gynnar varken relationen mellan mig och mannen eller mellan mig och barnet, något jag helt och hållet anser är min mans fel även om jag vet, av erfarenhet som bonusmamma och kvinna, att jag ändå kommer få kastat i ansiktet (av honom och av såna som du) att den dåliga stämningen/relationen är för att jag är en elak styvmor/hatar barnet/borde förstått vad jag gett mig in på/borde se till barnets bästa och skita i mina egna behov osv osv osv.

    Jag är, helt ärligt, mest förälder till barnet av barnets samtliga vuxna relationer men det duger inte ändå.
  • Anonym (Bonusmamman)
    Anonym (......) skrev 2020-06-21 20:13:00 följande:

    Håller helt med dig! Vad är det för sk. familj man tror man ska ha om man inte ens klarar av att ge ett barn som BOR där lite mat.


    Ok jag kan köpa att pappor lätt lämpar över ansvar till närmaste kvinna, men det är ju inte på något sätt barnets fel.
    Och nej ibland "klickar" det inte alls och pappan är frånvarande, men då kanske man bör söka sig vidare ist för att gnälla i åratal..

    Det finns mängder av bonusföräldrar ute i världen som adopterat sina bonusbarn och familjer där man INTE gör skillnad på ditt och mitt barn, eller vem som måste bre en jävla macka...
    Patetiskt.


    Hänvisar dig till mitt svar till tobiq ovan.
  • Limeblad
    Anonym (Js) skrev 2020-06-22 01:07:51 följande:

    Man skit i mamman. Du, pappan och era (snart) två barn är den enda familjekonstellation som du ska och kan bry dig om. Du utgör 50% av vuxenstyrkan i er familj och Pappan förväntar sig givetvis att du tar det ansvar som hör en vuxen i en barnfamilj till. Det ansvaret går till mångt och mycket ut på att man planerar sin tillvaro efter barnen som finns. Du kan ju inte leva i en barnfamilj och låtsas som att där inte finns barn?

    Du är ju ändå ledig i sommar? Klart du ska ta hand om barnet. Verkar ju fullkomligt idiotiskt, inte minst för ekonomin, att familjens båda vuxna ska vara lediga så att du kan leva något sort fantasiliv?

    Klart det vore skönt för dig att bara pilla naveln och bädda vaggor hela sommaren. Men då skulle du inte valt att skaffa barn med en man som har en 10-åring.

    Du kan inte både äta kakan och ha den kvar. Vill du ha den där skimrande graviditeten valde du fel man. Han valde uppenbarligen fel kvinna också, men han förväntade sig väl antagligen att du skulle vara förnuftig och klok och acceptera hans barn... det är ju ändå det mest rimliga.


    Men hon har ju inte ens fått planera. Det gjorde ta man över huvudet på henne.
  • Anonym (Js)
    Miss Skywalker skrev 2020-06-22 00:59:55 följande:

    Varför ska ts ta det ansvaret istället för barnets pappa? Valde inte pappan barnet när han valde att skaffa det?


    För att hon är ledig och han jobbar. Så gör vi här hemma också. En av de vuxna jobbar heltid. Den andra är ledig heltid och sköter barnen. Hade vi varit miljonärer hade båda varit lediga och tagit hand om barnen ihop. Men aldrig hade ett läge uppstått där båda är lediga men bara en tar ansvar över barnen och den andra springer runt och roar sig/vilar sig på heltid. Det är ju inte klokt.

    Jag tolkar det som att TS inte vill jobba just nu. Då är det ju barnpassar-rollen som finns tillgänglig i den familjekonstellation hon gått in i. Annars får hon väl jobba då. Platsen som ledig-vuxen-utan-ansvar finns tyvärr inte i familjen. Det är uppenbart. Då står ju en 10-åring utan omsorg och så kan vi givetvis inte ha det.
  • Anonym (Js)
    Miss Skywalker skrev 2020-06-22 01:09:16 följande:

    Låt dig inte manipuleras och utnyttjas av honom. Typiskt biopappor att dumpa ansvaret på den nya. Så sorgligt att han förstör den här tiden för dig. Ställ inte upp på det.


    Så sorgligt att TS förstör barndomen för en 10-åring för att hon ska ha en skimrande graviditet. Men barnet ska kanske ställa upp på det?
  • Anonym (Bonusmamman)
    Wolfie13 skrev 2020-06-21 21:51:56 följande:
    Nä jag förstår faktiskt inte problemet. Jag har en snart sjuåring som både klarar att klä på sig själv, gå på toa, duscha, ta sig ett glas vatten eller en macka.
    Det behövs inte mycket uppassning, mest umgänge och en dialog om dagen.

    Sanningen ligger nog närmare att bonus börjar stå lite i vägen för den önskade nya familjen som snart fulländas.
    När bonus var sju behövde (och fick) bonus mycket mer service, omvårdnad och uppmärksamhet än vad du försöker göra gällande. Nu är hen såklart mer självständig men fortfarande behövs ju "tjatet" för att bonus ska utföra dessa aktiviteter självständigt. Men alla barn och familjer är väl olika.

    Har absolut inte på något sätt avsikt att exkludera bonus vid bebis ankomst. Där är du så fel ute.
  • Anonym (Bonusmamman)
    Ess skrev 2020-06-21 22:23:34 följande:
    Jag lagar inte ens lunch så din unge hade svultit ihjäl om du inbillat dig att jag skulle laga mat och passa den. Hade du gått till jobbet och lämnat ungarna hemma så hade jag räknat med att du ansåg att de kunde klara sig själva, så jag hade stuckit ut och hållit på med min hobby under dagen.
    Håller med dig här och hade jag inte varit höggravid (och om vi inte hade varit mitt uppe i en pandemi) hade jag i mycket större utsträckning varit utanför hemmet och utövat mina intressen och träffat vänner. Men då hade jag heller inte gått hemma och skrotat nu utan såklart varit på jobbet som vanligt och utövat intressena på kvällar och helger, vilket skulle innebära att denna tråd inte behövt skapas då det inte hade funnits ett problem av denna omfattning.
  • Miss Skywalker
    Anonym (Js) skrev 2020-06-22 01:15:00 följande:
    För att hon är ledig och han jobbar. Så gör vi här hemma också. En av de vuxna jobbar heltid. Den andra är ledig heltid och sköter barnen. Hade vi varit miljonärer hade båda varit lediga och tagit hand om barnen ihop. Men aldrig hade ett läge uppstått där båda är lediga men bara en tar ansvar över barnen och den andra springer runt och roar sig/vilar sig på heltid. Det är ju inte klokt.

    Jag tolkar det som att TS inte vill jobba just nu. Då är det ju barnpassar-rollen som finns tillgänglig i den familjekonstellation hon gått in i. Annars får hon väl jobba då. Platsen som ledig-vuxen-utan-ansvar finns tyvärr inte i familjen. Det är uppenbart. Då står ju en 10-åring utan omsorg och så kan vi givetvis inte ha det.
    Hon är inte ?ledig? för att hon inte vill jobba och för att roa sig. Läs tråden!
Svar på tråden Hemma själv med sommarlovsledig bonus