Jag jobbar som socialsekreterare för barn och unga - Fråga mig vad du vill

Barnets upplevelse är föräldrarnas är barnens är samhällets. Annars skulle man ju kunna adoptera bort alla fattiga barn till de mest lämpade. Det är naturligt att växa upp med sin familj och sin släkt. Att det naturliga är bäst bekräftas också av forskningen.

Ja och nej. Det finns väldigt lite långa studier kring hur barn upplever kontakten med en förälder som utsatt dem eller den andra föräldern för våld. Däremot finns det en del studier kring hur barn i nuet upplever kontakten med den föräldern som utsatt dem eller den andra föräldern för våld. Många barn är positiva till kontakt med föräldern trots våldet. Men det är ju set första vikt att barnet fortsatt blir skyddad mot våld.

Det är en ganska komplex fråga egentligen att svara generellt på. Man hade behövt ett exempelärende. Handlar det om en förälder som blir aggressiv när denne dricker alkohol t ex oavsett mängd så behöver man säkerställa nykterhet innan umgänge. Handlar det om en förälder som anser att barnaga är acceptabelt så måste föräldern få gå föräldrautbildning för att lära sig hur man gör istället. När de handlar om barnaga är det ofta andra kulturer i vilka länder detta är lagligt och de har inga andra verktyg i sin verktygslåda och behöver då få detta.

Inte sällan handlar det om att det är barn med NPF problematik som blir utsatta för våld pga att man inte kan hantera utbrott och liknande. Då behöver föräldern stöd och kunskap kring detta för att kunna bemöta barnet rätt. Ofta handlar det om enstaka händelser där barnet blivit utsatt också.

Vad som är värt att veta är att det är ytterst sällsynt att barn regelbundet blir utsatta för våld i betraffande syfte. Våldet som barnen utsatta för är väldigt ofta pga att föräldern saknar rätt verktyg för att hantera en situation. Jag har aldrig under min karriär varit med om en förälder som slagit sitt barn utan förklaring för att denne tyckt det varit roligt utan våldet har ofta alltid en förklaring från föräldrarnas sida och det är ytterst sällsynt att en förälder VILL skada sitt barn utan istället har mycket ångest och mår dåligt över det inträffade.

Dessa föräldrar behöver rätt stöd och hjälp för att kunna hantera konflikter med sina barn och i majoriteten av alla fall upphör våldet när de fått rätt kunskap.

Tycker du att en förälder som under ett barns utbrott slitit barnet i armen så pass att barnet fick och ont och sedan gav denne en örfil aldrig ska få träffa sitt barn igen? Eller borde föräldern istället få rätt kunskap för att kunna hantera en sådan situation nästa gång den uppstår?

När det handlar om rena psykopater som slår sina barn för sin egen njutnings skull så är det en annan sak. Har aldrig stött på en sådan människa under min karriär men finner det otroligt att denne skulle få ha ett umgänge med sitt barn efter det uppdagats. I alla fall inte utan övervakning, om barnet vill träffa föräldern.

Varför börjar du prata om fattiga vs privilegierade osv? Tror du att alla omplaceringar av barn handlar om det? Att ge underklassens barn till överklassen?

Det finns föräldrar som torterar sina barn. Det finns föräldrar som våldtar sina barn. Är det naturligt för barn att växa upp med sådana föräldrar?

Och nej, barnet har sin egen upplevelse och den behöver inte alls vara densamma som föräldrarnas.

Varför börjar du prata om fattiga vs privilegierade osv? Tror du att alla omplaceringar av barn handlar om det? Att ge underklassens barn till överklassen?

Det finns föräldrar som torterar sina barn. Det finns föräldrar som våldtar sina barn. Är det naturligt för barn att växa upp med sådana föräldrar?

Och nej, barnet har sin egen upplevelse och den behöver inte alls vara densamma som föräldrarnas.

Nej det har jag inte påstått heller. Det jag menar är att familjer hör ihop. Det är en naturlag. Och att det naturliga är gott kan bekräftas empiriskt. Barn som växer upp i familjehem/fosterhem/barnhem frodas inte lika bra som barn som får växa upp i sina egna familjer.

Nej det har jag inte påstått heller. Det jag menar är att familjer hör ihop. Det är en naturlag. Och att det naturliga är gott kan bekräftas empiriskt. Barn som växer upp i familjehem/fosterhem/barnhem frodas inte lika bra som barn som får växa upp i sina egna familjer.

Ja i princip handlar det ju om det. I ett klasslöst samhälle skulle långt färre barn omhändertas.

Ärligt så struntar jag i det.

Det är sällan någon blir arg över de beslut jag fattat, men det händer och då är det oftast föräldrar som saknar förståelse för sina svårigheter. Jag VET att de beslut jag fattar är för barnets bästa där och då.