Jag jobbar som socialsekreterare för barn och unga - Fråga mig vad du vill
Kanske denna tråd kan vara till hjälp för någon som har frågor kring socialtjänsten och hur vi resonerar kring olika saker rörande barn och unga.
-
-
Svar på tråden Jag jobbar som socialsekreterare för barn och unga - Fråga mig vad du vill
-
Förmodligen ingenting. Konstatera att det är skolan det är fel på typ. Barnet har förmodligen svårt i skolan av olika anledningar och då måste skolan anpassa. Det är deras ansvar. Skolan har ansvar för barnet när denne är där. Inte ni. Så egentligen är det väl skolan som borde få en orosanmälan ;) Skämt och sido. Anmälan har de säkert gjort eftersom de tror att det finns problem hemma med anledning av barnets utåtagerande beteende. När soc konstaterat att så är inte fallet så kan de kalla till ett möte med skolan.QWERTYUIOPS skrev 2020-02-01 22:47:26 följande:
Vad gör socialtjänsten om de får in orosanmälan från skolan om ett barn som inte alls lyssnar på vuxna och gör som denne vill i skolan? Enligt läraren har hon Otroligt svårt att lyssna samt bråkar mycket o stör på lektionen. Hela klassen är ju bråkiga men just hon fick en orosanmälan.
Hemma samt på fritiden samt på olika aktiviteter vi går på är hon ju hur snäll som helst men klagomålen kommer endast från skolan att hon är hur dålig som helst. Jag får samtal och sms varje dag! Varje dag! Från läraren att hon inte sköter sig och gjorde si och så. Jag mår dåligt varje gång jag får ett samtal från hennes lärare =( Jag har tidigare bett dem om en personlig assistent till min dotter men skolan har ej råd.
vad kan socialtjänsten göra i det fallet vid anmälan?
Skulle dock råda er att var på skolan att göra en kartläggning kring hennes lärande. Hon kanske har dyslexi eller liknande som gör det svårt för henne i skolan. Detta blir i sig ett misslyckande som kan leda till utåtagerande beteende. -
Jag förstår dem. Det är en avvägning det där.Anonym (?) skrev 2020-02-01 00:04:31 följande:
Tack för svar!
Jag begärde umgängesstöd i början men de ansåg att det var bra mellan dem o tog bort det för att det var enligt dem onödigt med resurser att ha.
Ang hans sporadiska kontakt får jag från familjerätten som svar att jag kan inte tvinga honom höra av sig men det är bra att han vill träffa sitt barn.
Sporadiskt i den meningen att sonen väntar varje helg men pappa endast dyker upp var tredje skulle jag nog hellre se ett avbrott i umgänget för tillfället. Det skadar barnet mer än det ger. Besvikelse två helger och sen falska förhoppning när det tredje sker och sen samma sak igen... Sporadiskt i den bemärkelsen en gång per halvår utan desto mer planering innan skulle jag nog se som ok.
Umgänget är ju alltid till för barnets skull inte för föräldern. Så bsrnet ska ju må bra pga umgängen och inte tvärtom. -
Vad tycker du om anmälningsplikten för vårdpersonal, som medför att föräldrar inte vågar söka hjälp för sina problem med t ex psykisk ohälsa eller missbruk?
-
Jag tycker den är bra.Anonym (Titti) skrev 2020-02-01 23:32:44 följande:
Vad tycker du om anmälningsplikten för vårdpersonal, som medför att föräldrar inte vågar söka hjälp för sina problem med t ex psykisk ohälsa eller missbruk?
Tycker dock det är synd att föräldrar inte vågar söka hjälp.
Anmälningsplikten gäller ju vid inläggning på psykiatrisk vårdavdelning. Har man så pass svår psykisk ohälsa att man blir inlagd så är risken ganska stor att man även behöver någon form av stöd. Har man problem med missbruk ska man självfallet inte ha hand om sina barn fören man är drogfri.
Att söka hjälp för dåligt psykiskt mående t ex mild depression eller ångest gör inte att det blir en anmälan till soc. Anmälan som görs pga deras skyldighet leder ofta till att föräldern får stöd. -
Anmälningsplikten gäller alla, alltid som arbetar inom sjukvården och får kännedom om nåt som skapar oro för ett barn inte bara vid inläggning. Därmed inte sagt att det med automatik uppkommer en sådan oro med automatik för att någon söker stöd för exempelvis psykisk ohälsa.Anonym (Soctanten) skrev 2020-02-02 02:33:42 följande:
Jag tycker den är bra.
Tycker dock det är synd att föräldrar inte vågar söka hjälp.
Anmälningsplikten gäller ju vid inläggning på psykiatrisk vårdavdelning. Har man så pass svår psykisk ohälsa att man blir inlagd så är risken ganska stor att man även behöver någon form av stöd. Har man problem med missbruk ska man självfallet inte ha hand om sina barn fören man är drogfri.
Att söka hjälp för dåligt psykiskt mående t ex mild depression eller ångest gör inte att det blir en anmälan till soc. Anmälan som görs pga deras skyldighet leder ofta till att föräldern får stöd.
Anmälningsplikten är bra. Men order anmälan är dåligt eftersom det ger associationer till brott och straff och skrämmer människor. -
Va? Nej, nu har du fel. Är du verkligen soctant, jag börjar ärligt talat tvivla på det.Anonym (Soctanten) skrev 2020-02-02 02:33:42 följande:Jag tycker den är bra.
Tycker dock det är synd att föräldrar inte vågar söka hjälp.
Anmälningsplikten gäller ju vid inläggning på psykiatrisk vårdavdelning. Har man så pass svår psykisk ohälsa att man blir inlagd så är risken ganska stor att man även behöver någon form av stöd. Har man problem med missbruk ska man självfallet inte ha hand om sina barn fören man är drogfri.
Att söka hjälp för dåligt psykiskt mående t ex mild depression eller ångest gör inte att det blir en anmälan till soc. Anmälan som görs pga deras skyldighet leder ofta till att föräldern får stöd.
Jag känner en psykolog, vi har pratat en del om just detta. Hon berättade för mig att hon anmäler till soc flera gånger varje månad. Och då handlar det inte om inliggande patienter utan om människor som besöker vårdcentralens psykolog!
Och sen när det kommer till missbruk så är inte alla missbrukare som du verkar tro. Det finns missbrukare som ingen har en aning om att de missbrukar, de sköter jobb och familj och är sällan, om aldrig, totaldäckade eller stupfulla.
Menar du alltså att om en person med det missbruk jag tar upp här ovan ska bli a med sina barn?
Nej du, nu gjorde du allt bort dig. Du kan omöjligt jobba på soc. Inte en chans. -
Jag tror inte att själva ordet spelar någon roll. Det kunde lika gärna hetat upplysningsplikt men det hade inte förändrat någonting.Anonym (Soc.) skrev 2020-02-02 08:14:15 följande:Anmälningsplikten gäller alla, alltid som arbetar inom sjukvården och får kännedom om nåt som skapar oro för ett barn inte bara vid inläggning. Därmed inte sagt att det med automatik uppkommer en sådan oro med automatik för att någon söker stöd för exempelvis psykisk ohälsa.
Anmälningsplikten är bra. Men order anmälan är dåligt eftersom det ger associationer till brott och straff och skrämmer människor.
Jag vet, med 100% säkerhet, att människor avstår att söka hjälp pga anmälningsplikten. Och jag har full förståelse för dem.
Det enda som är säkert är att prata med jourhavande präst. -
Hur sover du om nätterna? Mår du bra av att riva upp familjer och förstöra liv?
-
Klart som fan hon gör.Anonym (Noel) skrev 2020-02-01 00:04:00 följande:Röstar du rödgrönt?
-
Hur ser ni på orosanmälan för föräldrar med psykisk ohälsa ?
Var drar ni gränsen? Dvs lägger ner eller går vidare?
Har själv jobbat länge inom socialpsykiatrin och vi brukade inte orosanmäla på de grunderna medan det är rutin i andra kommuner.