Nygift och otrogen

Jag blir väldigt provocerad av vad du skriver. Jag är väldigt lycklig i mitt förhållande idag. Så klart att det var en allvarlig otrohet - men det finns grader i helheten. Min mans otrohet var värre än en kyss eller ett hångel men han hade inte en lång affär eller flera års dubbelliv. Allt är relativt. Det var en intensiven men kanska kortvarig period som så klart fick förödande effekter.

Ja vi var lyckliga på vår bröllopsdag men idag är vårt grundföhållande helt annorlunda. Vi har jobbar upp oss själva på ett helt annat sätt. Vår närhet och förståelse och framförallt dialog är idag helt annorlunda. Vi tar inte varandra för givna.

Ibland låter kommentarerna här inne som upprepade robotar. Självklart har jag funderat, allt som skrivits här har jag självklart tänkt men allt är inte svart eller vitt. Vem är du att säga att mina barn växer upp med osund relationsförebild? Jag kan garantera dig att det finns bra mycket med dysfunktionella relationer än vår. Jag blir inte heller lurad eller manipulerad, jag har gjort ett val. Det finns ingen garanti för att det inte sker igen och det finns ingen garanti för att jag inte faller för någon annan. Men jag litar på att han gör allt i sin makt för att aldrig såra mig igen. Jag känner honom, älskar honom och litar på honom.

Från en som både varit otrogen och varit den vid sidan av: du kan inte lita på något han sagt överhuvudtaget.

1. Han var kapabel till att bedra dig. I princip när ni gifte er och tro inte en sekund på att detta utspelat sig under den korta tid som sägs.

2. Han kan ha gjort det här flera gånger förut. En del människor fungerar så bara, skiljer på känslor och sex och ser det som något fullt naturligt att ha sex med andra men döljer det för partnern för den inte orkar med dramat det kommer leda till.

3. Är personen inte notoriskt otrogen är känslorna för dig inte särskilt starka, har man då gått så långt som otrohet och dessutom fått känslor för någon annan har man inte rätt känslor för sin partner.

4. Att hon fortfarande skulle höra av sig utan att han svarar efter såhär lång tid tror jag inte ett dugg på. Visst att det möjligtvis finns kvinnor och män som varit älskare/älskarinnor som blir knepiga efter men inte såhär långt efter. Hon skulle väl snarare inte vilja ha något med honom att göra. Skulle kunna vara en väl utarbetad plan de har ihop och att de faktiskt fortfarande ses.

4. Att deras historier inte går ihop säger bara att han ljuger. Du nämnde i något inlägg att hon ibland verkar vilja skydda honom. Varför då om deras relation är över? Han hade bara inte hunnit säga till henne exakt vad hon skulle svara dig.

5. Extremt många män är bekväma. Sägs väl att 75% av alla skilsmässor initierad av kvinnor. Män verkar inte orka med tanken på att stå själva med barnen varannan vecka osv, ofta lämnar de inte förrän de träffat någon ny. Blir det inte denna kvinnan blir det kanske en annan han faktiskt lämnar dig för. Eller lever ni livet ihop och han diskret har sitt vid sidan av hela tiden.

6. Ts, han var inte otrogen en gång och ångrade sig, berättade det och avslutade. Han gjorde det flera gånger, planerat och fick känslor. Jag har själv haft en relation med en gift person som inte lämnade av praktiska skäl, är väldigt säker på att det var sant. Är också helt övertygad om att frun tror han älskar henne och att hon är hans livs kärlek. Svinigt, ja. Han har fortfarande inte slutat kontakta mig fast vi bröt för längesen. Och när jag själv var otrogen var det för jag tappat all respekt och känslor för min dåvarande. Aldrig bedragit innan eller efter det.

Men! Jag läser ju att ni har det bättre än någonsin och vem är jag att säga annat. Hoppas bara inte du slösar din ungdom på denna person och om några år blir lämnad för någon annan eller utsatt för detta igen. Du har alla möjligheter att träffa någon ny att gifta dig med och skaffa barn med som inte kommer göra såhär mot dig. Då kommer du tänka tillbaka och undra varför du ens stannade alls. Förstår det är svårt att se det nu men så är det, det finns fler för dig och tyvärr säger väl statistiken att de flesta till slut separerar efter en otrohet?men du bryr dig ju också väldigt mycket om hur allt utåt ser ut så ni får det kanske att fungera..

Jag förstår att du ser det så och det är ju sant, men för mig är det EN relation. En otrohet som helhet. Inte flera små otroheter utan en. Det är ju heller inte bara det faktiska sexet som sårat mig utan väldigt mycket mer i deras relation. Samtalen, smsen, närheten, pirret. Så nej han var inte otrogen minst fem gånger, han hade sex med henne 5 gånger. Han har pratat om en bubbla och trots att jag tycker att han är vuxen nog att förstå vilka sjuka konsekvenser hans agerande skulle få så köper jag ändå resonemanget - att man blir meddragen av en känsla. Idag hoppas jag att det är skillnad - innan var otrohet bara en hypotetisk tanke men idag är det en del av vårt förhållande och vi har genomlevt det. Så klart gör det att han är ytterligare medveten om hur han inte ska låta vissa relationer ta över vår. Det är skillnad mellan teori och praktik. 

Jag jämför gärna inte min relation med extremt destruktiva relationer. Vi har en kärleksfull, stabil och tillitsfull relation där vi respekterar varandra och älskar varandra. För mig är det en sund relation. Att vår relation präglats av otrohet kommer alltid göra ont och så klart kommer jag alltid klandra honom för det sår det lämnade hos mig. Men jag vet också att vi inte är unika - många i småbarnsåren går igenom prövningar, bl.a. otrohet, och det är heller inte unikt att förlåta. Jag har gång på gång efterfrågat statistik/underlag i den här tråden för att folk ska kunna backa upp sina påståenden men aldrig fått det ( gällande skilsmässor). Som jag skrivit ovan - alla otrohetsfall är unika, det kan handla om ett kyss och det kan handla om ett 5-årigt förhållande med två barn som följd. Vår ligger någonstans mittemellan. Därför blir statistik också så villfarande, spektrat är så brett.