• Jw83

    Nygift och otrogen

    Anonym (Kvinna86) skrev 2020-01-27 10:37:28 följande:

    Jo jag tar till mig av allt. Den här tråden har fått mig att må sämre än på länge vilket jag tolkar det som är ett tecken på att jag tar till mig, men det är en process.

    Eller så är han glad över att ha kvar mig och ger oss ett ärligt försök? Kan det på riktigt inte vara så? Att han är kär i mig och vill vara med mig? Att hans ånger faktiskt är sann? Är det totalt omöjligt?

    Och som sagt, jag måste ju lita på att han aldrig gör det igen för annars är ju det här lönlöst...


    Att lita på någon som bevisat sig vara opålitlig är höjden av dumhet. Han ljög till och med för dig under er vigsel.. han kan ljuga om vad som helst utan samvete.
  • Jw83
    Anonym (Kvinna86) skrev 2020-02-19 15:08:39 följande:

    Tack. Jag älskar min man nåt så otroligt och att gå igenom en separation och ?förlora honom? kommer göra minst lika ont som att få reda på otroheten, kanske ännu ondare. Jag hoppas vi kan skiljas som vänner för vår dotters skull. Hela situationen är så oerhört tragisk..


    Kom ihåg att din make redan tog detta beslutet för ett år sedan. Han ska inte bli sur och påstå att det är du som vill skiljas. Att sumpa ert äktenskap är helt och hållet hans beslut. Ett beslut han tog redan på er bröllopsdag. Han beslutade att avsluta äktenskapet redan innan ni blev gifta, han missade bara att berätta det för dig. Påminn honom om det ikväll om han börjar gnälla.
  • Jw83
    Anonym (Förstår precis) skrev 2020-02-19 16:21:18 följande:
    Han tog inget beslut för ett år sedna. Han var otrogen.

    Han har alla rättigheter som en männsika har att vara ledsen, förvivlad eller sur. Det bestämmer inte du alls över hans känsloliv.

    Om TS vill skiljas och genomför det så är det hennes beslut inte alls hans. Vet du vad subjekt är?

    Du skadar TS med dina hatiska råd. Misandri, eller något sådant?

    Han tog ett beslut att vara otrogen flera gånger. Trots att han visste att ts skulle bli förtvivlad och deras äktenskap skulle äventyras. Den som är otrogen vet om att en skilsmässa är den troligaste konsekvensen. 


    Det är hans fel att deras äktenskap inte fungerade. Bara hans fel, ts har gett honom fler chanser än de flesta skulle ge.
    Han har rätt till vilka känslor han vill men han ska inte påstå att det är Ts fel om han blir ledsen och sårad. 

  • Jw83
    Anonym (Förstår precis) skrev 2020-02-20 09:31:46 följande:
    Hon har alltså inte tagit ett beslut om att begära skilsmässa. Det är inte hon som har ansvaret för att hon lämnar in papper om skilsmässa... hon har inget med sin namnteckning och sitt postande till tingsrätten att göra... hon är helt onansvarig för den handlingen?

    Mannnen har allt ansvar, just för att han är man, för att det begärs skilsmässa nu. Några varianter med terapi, kompromisser och förlåterlse/ånger får inte finnas? Har mannen ansvar för detta ensam, eller kan kanske TS på något sätt vara vuxet inblandad och ansvarigt?

    Med ditt sätt att resonera kan man ju släppa sitt egna asnvar och skylla ifrån sig vidare... det är inte hennes ansvar att begära skilsmässa för ahn var otrogen, det var inte hans ansvar att vara otrogen för kvinnan han var med lockade honom, det var inte den andra kvinnns ansvar för att hon lockad ehonom att vara otrogen för hennes man var dålig i sängen och hon blev så sugen, det var inte den andra kvinnans mans fel att han var dålig i sängen för han hade det stressigt på jobbet, det var inte hans arbetsgivares fle att det var stressigt på jobbet för att.... osv.

    Du brister i logik, du vill bara lasta allt ansvar på ett kön i alla möjliga situationer. Synd, jag tror på jämställdhet och jämlikhet och at tman har ansvar för sina direkta handlingar och sitt uppträdande. Men vi kan tycka olika och se olika på logik.
    Det har inte med kön att göra. Han valde att vara otrogen. Redan på bröllopsdagen så planerade han att vara otrogen. Det betyder att han ljög Ts rakt i ansiktet när han lovade henne trohet. Hade Ts vetat att han var kär i någon annan och planerade otrohet så hade hon aldrig gift sig med honom.
    Han har helt själv skapat denna sitsen. Ts har redan försökt allt och mått dåligt i ett år medan hon försökt. Han gjorde själv valet att vara otrogen och sabba relationen. Det är logiskt och alla ser den rakt nedstigande konsekvensen, utom du. 
  • Jw83
    Anonym (Kvinna86) skrev 2020-03-02 14:53:48 följande:

    Ja, hon verkar helt bakom flötet och kan inte ta ett nej. Oavsett vad han lovat henne tidigare så har han klargjort flera gånger att han vill ha absolut noll med henne att göra nu.

    Aborten var en situation hon själv satte dig i. Det yttersta valet var hennes. Min man är inte hennes vän som ska finnas där eller testa henne. Hon mår säkert inte bra men det är inget varken jag eller min man kan eller vill hjälpa henne med. Hon är ansvarig för sitt eget mående.


    Han valde en kvinna som var helt bakom flötet framför ert äktenskap och att berätta dina hemligheter för under några månaders tid. Han valde att vara ärlig mot henne och ljuga för dig så helt bakom flötet kan hon inte vara. Hon måste ha en massa fina egenskaper som gjorde det värt att riskera allt för hennes skull.

    Glöm inte att din man var villig att riskera allt för henne. Glöm aldrig hur lågt han värderar dig när en mer attraktiv kvinna går förbi. Han är den som valde att skada dig. Hon är ett offer för hans ego.

    Nu är du också ansvarig för ditt eget mående, precis som hon över sitt.
  • Jw83
    Anonym (Kvinna86) skrev 2020-03-14 12:23:14 följande:

    Ja där är så klart en skillnad mot kanske andra otroheter. Samtliga äktenskap far illa men som du skriver så "var det så mycket falskhet" i själva giftemålet. Jag tror han menade det han sa, han ville säkert förtränga känslorna för henne för att bevara det fina vi faktiskt hade byggt upp. 

    Det du skriver är nog också därför jag lämnade. Om vi hade det bra när han var otrogen kommer jag alltid vara orolig/bli påmind om detta i slentrian och svackor. Återigen - min logiska hjärna tror inte han kommer göra det igen men jag kommer så klart tvivla. det gör det ohållbart. 


    I allt detta så kan man också fråga sig om det ni har verkligen skulle vara värt att rädda. För många människor så kommer trohet naturligt, man älskar sin partner så mkt att ingen annan ens närmar sig som konkurrent. Din make blev ordentligt förälskad. Han kände så starka känslor för henne att du inte ens existerade i hans tanke. Han blev en helt annan människa, klev över sina gränser och kunde inte ens motstå henne när han gifte sig med dig. Det är starka känslor! Kanske är det henne som han borde leva med? Känslorna som ni har/hade för varandra kräver hårt arbete och han måste anstränga sig. Kanske är ni inte rätt för varandra? Ni levde inte ihop för att ni älskade varandra massor utan enbart av vana. Det ska inte vara svårt att vara med någon. Det ska inte vara hårt arbete att vara trogen. Är det verkligen rätt att han ska leva utan den himlastormande kärleken resten av sitt liv? Nu har han upplevt hur det känns att göra allt, gå över alla gränser, för en person. Kommer han nöja sig med svår, omständigheter och ansträngd kärlek?

    Vill inte du känna eldig passion? Vill inte du leva med någon där känslorna är så starka att otrohet aldrig kommer på kartan?
  • Jw83
    molly50 skrev 2020-03-15 12:28:50 följande:

    Menar du att du tycker att TS ska låta sin man gå till den andra kvinnan?

    Visst,det hade hon kanske kunnat göra om han själv hade velat det.

    Men det var ju inte den andra kvinnan han valde när TS kom på honom och han fick chansen.

    Oavsett så tycker inte jag att TS ska fatta ett beslut nu då hon inte ens verkar ha kommit ur chockfasen ännu.


    Nej. Jag tror han bränt sina broar på båda hållen. Egentligen är han ett svin som ingen kvinna borde lita på. Men det faktum att han kunde känna så starkt för en annan kvinna och så lätt kunde bete sig fruktansvärt illa mot ts visar ju på att vissa känslor saknas. Han älskar säker ts på sitt vis. Men inte som en partner bör. Genom att hänga fast i varandra så missar båda chansen att möta det där rätta kärleken. Den som får otrohet och svek att inte ens existerar på kartan. Nu har ts man upplevt så starka känslor. Det gör det nog svårt för honom att nöja sig med något annat i längden.

    Ts relation är nog fel för dom båda. Varför kämpa för något som inte är värt det?
  • Jw83
    Anonym (Kvinna86) skrev 2020-03-16 22:16:18 följande:

    Allt är ju relativt, han äger ju så klart den största skulden men douche är nog att ta i. 

    Ja det är värre att han faktiskt fick så starka känslor för henne, helt klart. Men han ville ju vara med henne då, inte hela tiden. Det var ett för stort steg att bryta upp enligt honom själv just för att han var kär i mig. Det var ju hon som berättade att han sagt att han kanske skulle lämna mig, han hade glömt bort det. Han valde bort henne när dom fortfarande hade en god relation. Sen får man ju inte glömma att han och jag hade en lång relation, hon en fling med honom. Så klart var hans känslor starkare för mig, vi har barn ihop. Han hade aldrig krävt att jag skulle göra abort, jag är mamman till hans barn. 

    Jag tycker inte det är normalt agerat, jag tycker det är fullständigt vidrigt. Jag vill bara försöka förstå honom för att själv ge mig någon form av förståelse. Tycker också äcklad är ett rätt starkt ord. 


    Att man har barn ihop är inget bevis för känslor. Det är hur man behandlar varandra som är det enda beviset på känslor. Han riskerade dig för hennes skull utan tvång och flera gånger. Han är en skithög. Om inte han är en skithög vem är det då?

    Han hade nog lätt krävt att du skulle göra abort. För 16 månader sedan så sa du säkert att han aldrig skulle vara otrogen. På er bröllopsdag så var du säker på att han älskade dig. Hade någon berättat för dig på bröllopsdagen att han var djupt förälskad i en annan kvinna så hade du inte trott på det. Allt du vet om honom är att han inte har några gränser i hur lågt han behandlar dig.

    Frågan är varför du är tror att er relation är värd att rädda? Vill inte u vara i en relation där du upplever samma känslor som ditt ex och hans älskarinna? Vill inte du uppleva en kärlek där allt annat bleknar och du skulle göra allt för att få vara med hen?
  • Jw83
    Anonym (Kvinna86) skrev 2020-03-19 17:13:36 följande:

    Det är väl själva tanken på det som gått förlorat som gör mig ledsen, det jag trodde jag hade. Jag trodde verkligen att vi skulle hålla ihop och inte i min vildaste fantasti kunde han göra något sådant. Jag visste ju t o m att hon fanns och dom var vänner men jag tänkte aldrig ens tanken på att det var något mellan dem. Jag har fortfarande svårt att acceptera allt. Samtidigt känner jag mig dålig som inte försöker mer, ger det mer tid. 

    För samtidigt, väldigt många är otrogna i sina förhållanden. jag tror det är att förenkla det och säga att alla inte är kära eller att man inte älskar sin partner. 

    haha nej han kommer aldrig vilja vara med henne oavsett om jag aldrig tar honom tillbaka. Av alla kvinnor i det här landet är nog hon den han skulle minst vilja vara med. 

    Men jag är ju hans himlastormande kärlek, vi har ju också haft den passionen i början. Men då behövde han inte tänka på sitt konsekvenstänk. Det du beskriver är ju vi. Han säger ju att han också känner så! Därför har jag så svårt att acceptera otroheten, den känns helt ologisk!!


    Dom flesta är inte otrogna. Den nivå på otrohet som din man uppvisade är ovanlig och extrem. Han kunde bli väldigt kär. Så kär att inte ens hans bröllopsdag kunde få honom att tänka på sin fru utan han valde kontakta älskarinna. Så kär att han hade oskyddat sex flera gånger och glömde att du fanns. Det var inget kroghångel. Hans otrohet vara några nog unik i sin brutalitet.

    Han känner inte så. Hade han känt så hade han inte blivit kär och under er bröllopsdag hade han tänkt på dig, inte henne.

    Otroheten bli logisk när du tror på vad han säger. Den bli genast logisk om du utgår från att han känner fel saker för dig och ni kanske inte är rätt för varandra. Den logiska förklaringen är oftast den rätta.
  • Jw83
    Anonym (Kvinna86) skrev 2020-03-19 18:31:33 följande:

    Men på vår bröllopsdag var dom vänner, han hörde av sig i egenskap av vän till henne (vet heller inte om det var hon som hörde av sig först). ja såklart var han redan förälskad i henne då men hade inga planer på att göra något, han visste ju inte ens om hon kände lika då. och jag tror nog han tänkte mer på mig än på henne den dagen. Det var den lyckligaste dagen i våra liv det är båda överens om. 

    Jag kan inte ta in att om han nu inte känner så så borde han sluta kämpa för mig. Han borde inte vara desperat efter min kärlek? Jag förstår att han kanske kunnat vara det om jag fortfarande funderade på att stanna men han har blivit lämnad, alla vet det, och han bönar fortfarande efter mig, inte henne. 


     


    Tror iof fler otroheter involverar sex. De flesta stannar inte vid hångel och då är helt plötsligt inte min mans så extrem. Vidrig men inte extrem. 


    Han gjorde sin älskarinna gravid. Han var kär I henne på er bröllopsdag. Han ljög massor med dagar. Hur är hans otrohet inte extrem? Vad skulle krävas för att du skulle kalla den extrem? Han var kär i någon annan på er bröllopsdag och du anser det vara ditt livs lyckligaste dag?

    Han kämpar för att du backar. Han kämpar för att inte förlora sitt rykte, sin vardag, livsstil, sin familj, slippa vara ensam. För månader sedan så brydde han sig inte om er. Då var det viktigare att träffa älskarinnan än att åka hem till er.

    Jag tror absolut inte att älskarinnan eller din man vill fortsätta ihop. Men han kommer sakna det känslan han hade med henne. Förälskelsen som gjorde att han bröt mot alla sina regler för hennes skull. Det ni har är säkert också kärlek, sån man känner för familj och nära vänner. Men han älskade inte dig tillräckligt för att välja bort en annan kvinna. Det var inte dig han ville åka hem till efter jobbet. Han kommer göra det igen så snart som han har dig säkert hemma som en barnvakt och hushållerska. 


    Jag vill inte vara elak. Min poäng är att DU förtjänar att uppleva samma sak. Du förtjänar att uppleva förälskelsen som får alla andra att blekna. Och du förtjänar en man som känner samma sak för dig. En man som bara tänker på dig på er bröllopsdag och som inte har utrymme att bliförälskad i någon annan. Det är tråkigt att du inte anser dig förtjäna det. 
    Det är han som har varit ett svin och missbrukat ditt förtroende och sabbat er familj. Du har bara fått lidande. Du har redan mått dåligt i ett år pga honom!
     Vill du inte uppleva kärlek utan misstänksamhet och lögner? 

Svar på tråden Nygift och otrogen