• Anonym (oförstående)

    Mamma har fått en dödlig cancerdiagnos - syster väljer att resa på bilsemester i sommar

    Jag kan inte fatta. Våran gemensamma mamma har fått en dödlig diagnos och enligt läkarna max något år kvar att leva enligt statistiken. Vi är i sorg och i chock. Mamma har blivit sämre sista månaderna och behöver hjälp med det mesta. Som tur är har hon våran pappa som hjälper henne med allt och sen åker vi två systrar hem till henne så fort vi kan när vi är lediga från jobbet.

    Systern har trots detta valt att boka upp hela sin semester och resa på bilsemester i Europa med sin i över en månad.
    Jag har valt att vara hemma och umgås med mamma, ta ut henne så mycket jag kan för att hon ska känna glädje. Hon är så dålig och om ett par månader kanske hon inte orkar någonting. Pappa behöver ju också avlastning, utan oss så får han inte heller vila. 


    Hur kan min syster vara så egoistisk? Dels kan detta vara sista sommaren med mamma dels lämnar hon även mig som är inne i denna jobbiga tid också samt våran pappa som jobbar dygnet runt trots att han själv är gammal och trött.  Det hade varit så mycket bättre om vi hade varit två som delat på denna tid tillsammans. Vi hade kunnat göra saker tillsammans med mamma och delat på det som är jobbigt. Det tär på en att se sin mor tyna bort, det är inte lätt. Nu när min syster valt att åka bort hela sin semester, ,över en månad, så blir det bara jag som kan ta ut mamma. Pappa är gammal också och trött och orkar inte mer än det han gör nu. 


    Är jag dum som tänker så här? Har min syster rätt till en rejäl paus efter denna chock-nyhet att mammas sjukdom inte går att bota? 
    Jag känner mig förbannad, besviken och ledsen för mammas skull. Undrar vad mamma tänker. Hur kan hon välja att åka iväg på en semester så lång tid när mamma mår så dåligt? Jag hade förstått om hon stack en vecka någonstans för att få vila ut. Jag behöver också det. 

    Men jag förstår verkligen inte. Tänker jag fel? Jag vill inte tycka illa om min syster men just nu känner jag bara att det hon gör är väldiigt egoistiskt, mot oss alla i denna jobbiga tid.

  • Svar på tråden Mamma har fått en dödlig cancerdiagnos - syster väljer att resa på bilsemester i sommar
  • Anonym (oförstående)
    Anonym (xx) skrev 2019-06-21 08:52:57 följande:
    Jag har varit där du är, men som din syster. Jag var tvungen att åka iväg för att klara av mig, min familj och hela situationen med min syster, hennes sorg och krav på hur jag skulle vara och agera. Vår pappa fick sin cancerdiagnos och max 1 år kvar att leva. Min syster skulle efter det uppleva pappas sista sommar, hans sista jul och hans sista påsk. Jag fick samtal hela tiden om hur dåligt hon mådde, hur lite jag ställde upp, hur lite jag var närvarande och hur dåligt pappa mådde. Hon märkte bara det jag inte gjorde och aldrig det jag gjorde. Min pappa levde 3 år, det var 3 år som jag fick höra av min pappa hur jobbig min syster var och hur lite jag gjorde från min syster. Jag blev uppringd på jobb för min syster behövde prata, jag blev uppringd hemma, i bilen och i stort sett 24/7 för att min syster behövde någon att prata med. Det slutade med att jag åkte på semester för att komma ifrån, jag orkade helt enkelt inte mer. Jag var tvungen att tänka på mig själv för att kunna överleva och klara av att fortfarande finnas till för familjen.
    Jag har aldrig kritiserat min syster och hon har gjort lika mycket för mamma som jag har sen diagnosen kom i februari. Jag har inte heler någonsin ringt och klagat och inte ens bett om att få prata ut med henne, för jag orkar inte. 

    Som sagt så hade jag varit tacksam om hon bollat med mig kring sin semester eftersom vi är fler i situationen, inte ta fem veckor utan att fråga om det funkar för mig för jag anser faktiskt att vi på något sätt kunde ha delat upp tiden. 

    Jag behöver okcså tänka på mig men jag klarar inte det på samma sätt. Sen om det är svagt av mig får det väl vara det. Men sån är jag. Å jag hade behövt hjälp från henne för att tänka mer på mig själv också. 
  • Ess
    Anonym (oförstående) skrev 2019-06-20 22:47:04 följande:

    Nej jag förstår det. Men jag har lika stort behov av en resa. Jag skulle behöva åka i väg i två månader till en öde strand och inte göra något, inte prata med någon. Jag har behov av att få sova och vila, att inte få tänka på något. 


    Man måste inte se till sina behov först alltid.


    Men res iväg då, istället för att sitta och göra dig till martyr!
    Ni kan lägga era resor så att en av er är hemma. Man kan inte lägga hela sitt liv på vänt för att hon kanske dör. 
    En släkting fick domen (pga cancer) att han hade ett par veckor kvar att leva, max en månad. Fyra år senare så dog han.
    Det ni ska göra är att se till att hon får hemtjänst som hjälper henne, så att ni inte kör slut på varken er pappa eller er själva. 
  • Ess
    Anonym (oförstående) skrev 2019-06-21 09:43:14 följande:
     

    Som sagt så hade jag varit tacksam om hon bollat med mig kring sin semester eftersom vi är fler i situationen, inte ta fem veckor utan att fråga om det funkar för mig för jag anser faktiskt att vi på något sätt kunde ha delat upp tiden. 
    Detta tycker jag du ska ta upp med henne. Men sen har hon väl lagt in om semester sedan länge, och då kan man inte ändra hur som helst. Vi har fasta perioder på jobbet som inte går att ändra.
  • Anonym (oförstående)
    Men om båda har det behovet får väl det stå för dig att du väljer att inte åka. Du har behov som du struntar i. Du har valt att strunta i alla dina behov för din mammas skull. Sen tycker du att din syster ska göra samma som du. Du skriver att du åker dit all din lediga tid. Jag skulle inte kunna sätta mig själv åt sidan så pass att all ledig tid gick åt till det. Man har sig själv, hus och hem, ev barn, ev sambo, fritidsintressen och vänner här i livet också. Hade jag en nära anhörig som var döende hade jag velat umgås med den mycket. Men inte all min lediga tid. Och hade den personen behövt hjälp med allt får man prata med kommunen.

    Jag trodde du skrev trådstarten för att få input från vad andra tycker. Men du näbbar ju emot alla som försvarar din syster. Bara för att du har valt att vara den barmhärtig samariten så behöver inte alla bete sig som du gör. Låter tvärtom sunt att inte spendera all sin lediga tid men en svårt sjuk. Jag skulle inte orka det. Men det spelar ingen roll vad man skriver. Vet redan svaret. "Min syster är egoistisk".

    Tycker det är helt otroligt att du inte kan skriva under på att alla andra inte vill spendera all sin lediga tid med någon annan bara för att du vill det. Du kallar din syster för egoistisk men det är du som bara kan se det från din synvinkel som är ego. Jag vet, svårt för dig att ta in eftersom du förknippar det med motsatsen att du för allt för sin mamma.

    Allra mest anmärkningsvärt är det att du skriver att det är dåligt att hon lämnar allt ansvar att hjälpa eran mamma till dig och eran pappa. Men det är ju egentligen inte någon av ert ansvar utan kommunens ansvar. Att du och din pappa väljer att göra det ändå är ju upp till er. Det rimligare vore som sagt att ringa kommunen och se till att få hjälp.
    Jag är sån som har svårt att sätta mig själv först. Min syster har inte det. Jag hade behövt hjälp att få göra det. Hade hon bollat med mig och sagt att hon bokat upp en resa och frågat mig om jag vill åka, så kanske jag hade tagit en vecka. Hon har inte räknat in mig i sina planer alls, inte haft en tanke på hur jag känner det om jag är själv hela semestern med mamma. 

    Jag näbbar inte emot, jag säger hur jag känner. Men det är konstigt att ni alla försvarar min systers beteende och ingen verkar ens förstå hur jag känner.

    Det är verkligen så man ska vara enligt er, sätta sig själv först. Hur mycket det än sårar andra så är det absolut viktigaste att tänka på sig själv - i alla lägen. Jag önskar ingen av er hamnar i denna sits jag är nu. För ni verkar totalt ofröstående kring hur det känns att vara ensam i detta vilket jag är nu. 

    All ledig tid har jag inte begärt min syster att vara med min mor. Jag hade uppskattat om vi delat på semestern på något vis. Å det handlar inte om hjälpen som sagt, det handlar om att mamma ska få må lite bättre denna svåra tid genom SÄLLSKAP av oss - dett kan inte hemtjänsten ersätta!

  • Anonym (oförstående)
    Ess skrev 2019-06-21 09:46:35 följande:
    Detta tycker jag du ska ta upp med henne. Men sen har hon väl lagt in om semester sedan länge, och då kan man inte ändra hur som helst. Vi har fasta perioder på jobbet som inte går att ändra.
    Resan bokades 10 dagar sen. Så ganska spontant. 
  • Anonym (oförstående)
    Ess skrev 2019-06-21 09:43:21 följande:
    Men res iväg då, istället för att sitta och göra dig till martyr!
    Ni kan lägga era resor så att en av er är hemma. Man kan inte lägga hela sitt liv på vänt för att hon kanske dör. 
    En släkting fick domen (pga cancer) att han hade ett par veckor kvar att leva, max en månad. Fyra år senare så dog han.
    Det ni ska göra är att se till att hon får hemtjänst som hjälper henne, så att ni inte kör slut på varken er pappa eller er själva. 
    Martyr och offer. Ni skriver så konstigt. Jag väljer ju att vara med mamma. Jag kan ju självklart resa men jag vill inte! 

    Å "lägga hela ens liv på vänt" det handlar om EN SOMMAR, 5 VECKOR, det är en enormt kort tid i ens liv. Att skita i att resa iväg för sin syster, pappas och mammas skull är väl för sjutton inte så himla stort? 

    Min mammas diagnos är obotbar och behandlas inte, fyra år är inget hon kommer leva så här. Hon kan inte stå längre och måste matas. Så det är lite skillnad i hur dålig man är. Detta har hänt sista månaden så det går jäkligt snabbt här, inte alls att man kan tro att det kommer vända. Detta ser min syrra men väljer att åka och hon fattar att jag kommer vara med mamma och hon frågar inte ens om jag vill åka iväg och hur vika göra så att mamma får det bäst. Ingen planering med mig. 
  • Tiina87
    Anonym (oförstående) skrev 2019-06-21 09:48:32 följande:

    Resan bokades 10 dagar sen. Så ganska spontant. 


    Den kan ha varit planerat i lång tid innan...
  • Virriga Vera
    Anonym (oförstående) skrev 2019-06-21 09:48:02 följande:
    Jag är sån som har svårt att sätta mig själv först. Min syster har inte det. Jag hade behövt hjälp att få göra det. Hade hon bollat med mig och sagt att hon bokat upp en resa och frågat mig om jag vill åka, så kanske jag hade tagit en vecka. Hon har inte räknat in mig i sina planer alls, inte haft en tanke på hur jag känner det om jag är själv hela semestern med mamma. 

    Jag näbbar inte emot, jag säger hur jag känner. Men det är konstigt att ni alla försvarar min systers beteende och ingen verkar ens förstå hur jag känner.

    Det är verkligen så man ska vara enligt er, sätta sig själv först. Hur mycket det än sårar andra så är det absolut viktigaste att tänka på sig själv - i alla lägen. Jag önskar ingen av er hamnar i denna sits jag är nu. För ni verkar totalt ofröstående kring hur det känns att vara ensam i detta vilket jag är nu. 

    All ledig tid har jag inte begärt min syster att vara med min mor. Jag hade uppskattat om vi delat på semestern på något vis. Å det handlar inte om hjälpen som sagt, det handlar om att mamma ska få må lite bättre denna svåra tid genom SÄLLSKAP av oss - dett kan inte hemtjänsten ersätta!

    Det är ju en milsvid skillnad på att inte förstå och att inte hålla med. På mig verkar det som det faktiskt är du som inte förstår.
  • Ess
    Anonym (oförstående) skrev 2019-06-21 09:48:32 följande:
    Resan bokades 10 dagar sen. Så ganska spontant. 
    Resan ja, men själva semesterperioden.
  • Anonym (anonym)
    Anonym (oförstående) skrev 2019-06-21 09:51:58 följande:
    Martyr och offer. Ni skriver så konstigt. Jag väljer ju att vara med mamma. Jag kan ju självklart resa men jag vill inte! 

    Å "lägga hela ens liv på vänt" det handlar om EN SOMMAR, 5 VECKOR, det är en enormt kort tid i ens liv. Att skita i att resa iväg för sin syster, pappas och mammas skull är väl för sjutton inte så himla stort? 

    Min mammas diagnos är obotbar och behandlas inte, fyra år är inget hon kommer leva så här. Hon kan inte stå längre och måste matas. Så det är lite skillnad i hur dålig man är. Detta har hänt sista månaden så det går jäkligt snabbt här, inte alls att man kan tro att det kommer vända. Detta ser min syrra men väljer att åka och hon fattar att jag kommer vara med mamma och hon frågar inte ens om jag vill åka iväg och hur vika göra så att mamma får det bäst. Ingen planering med mig. 
    Om din mamma måste matas så har hon behov av hemvård och din pappa har behov av avlastning inte minst med tanke på att du och din syster inte kan vara där dygnet runt. Avlastning bör vara utanför hemmet för att din pappa helt kan släppa omvårdnaden några dygn i sträck alternativt att du flyttar in någon vecka i taget och din pappa kan vara någon annanstans stora delar av dygnet så att han inte behöver aktivt vara till hands.
Svar på tråden Mamma har fått en dödlig cancerdiagnos - syster väljer att resa på bilsemester i sommar