Ny muslimsk terrorattack. Nästa gång kan det vara du eller jag.

Det handlar ju inte bara om de som dör. Ta t ex Spanien år 2004 där 200 dog och 2000 skadades. Lägg till sedan alla med kopplingar till dessa personer som.påverkas av detta. För att inte tala om alla som befann sig i området. Såg döda kroppar etc och får leva med ptsd livet ut. I Stockholm dog 5 st och många fler skadades. Men hur många tror du påverkades av dådet? Som satt instängda i affärer och vad rädda för sina liv, som gömde sig, inte fick tag i familj släktingar m.m.

Jag vet inte hur det ser ut för dig men blir det skottlossning på t centralen och ett tåg sprängs, då vill jag helst vara så långt som möjligt från Stockholm. Även om jag har så tur att jag inte blir skjuten eller uppsprängd är det inte en situation jag vill befinna mig i. Skräcken av att vara mitt i en terrorattack och inte veta ifall det kommer komma ett gäng med automatvapen och skjuta ner folk likt Bataclan i Frankrike. Tror en majoritet i Stockholm och många utanför upplevde en stor skräck, satt och ringa och försökte få tag i anhöriga.

Den skräcken pratas det lite om. Även om alla de tusentals och åter tusentals som på olika sätt påverkas av attacken. Vare sig man sitter instängd på ett kontor, eller ser döda kroppar överallt, eller inte får tag i anhöriga m.m.

Så sluta jämför detta som att det vore likadant som att dö i en arbetsolycka. Du vet lika mycket som jag att det är två helt skilda ting och det är rent ut sagt vidrigt hur du förminskar folk som varit med i terrorattacker. Det är uppenbart att du saknar erfarenhet och har slutat mista någon som.står dig nära eller befinna dig i det kaoset och med den skräcken. Prata inte om saker du inte vet något om. Det är jävligt stor skillnad på en tragisk arbetsolycka än med personer som springer och medvetet skjuter/kör på personer etc.

Nej, jag anser inte att det är fel att jämföra risker - och självklart har även personer som dör i olyckshändelser anhöriga och vänner som påverkas, i precis samma utsträckning som de som mördas av terrorister.

Jag jobbar för övrigt i närheten av Drottninggatan, slutade tidigt den fredagen och gick hem vid 15:00. Så jag upplevde det som inträffade på nära håll.

Hade jag varit i Barcelona så hade jag gärna stämt in med de tusentals forbollssupporters som ropade "Vi är inte rädda!.

www.svt.se/nyheter/utrikes/barcelonas-svar-pa-terrorn-vi-ar-inte-radda

Men kära nån, sluta bara. Du vet mycket väl som jag att det är skillnad på de som dör i terrorattacker än vanliga olyckor. Det är såklart skillnad på att veta att en anhörig blev jagad till döds som för dem i bataclan eller på Drottninggatan där han sicksacka för att köra ihjäl. En olycka är en olycka. Sluta håll på.

Nej, det vet jag inte.

Jag tycker det är vämjeligt att som du försöka förminska sorgen hos föräldrar till ett barn som drunknat eller omkommit i en trafikolycka.

Försök bara inte komma lismande med din tröst till föräldrar eller andra anhöriga som drabbats av döden.

Är övertygad om att de flesta förstår skillnaden mellan att förlora en anhörig i en olycka och ett terrorattentat. Givetvis tragiskt i båda fallen. Skillnaden är dock att en olycka är just en olycka och inget planerat. Ett terrordåd är mord, en planerad handling och säkerligen svårare för de flesta drabbade att förlika sig med.

Jag håller med FDFMGA, att förlora ett barn/en kär anhörig är det värsta som kan hända på vilket sätt det än må hända. Resultatet är detsamma, barnet/den anhöriga är borta för alltid.

Jag håller med FDFMGA, att förlora ett barn/en kär anhörig är det värsta som kan hända på vilket sätt det än må hända. Resultatet är detsamma, barnet/den anhöriga är borta för alltid.

Självklart kan man inte jämföra sorgen, smärtan och saknaden hos dem som förlorat en anhörig eller vilken död som är värst att dö.

Men om man ändå försöker så tror jag att det skulle vara allra svårast att uthärda tanken att man själv hade ett direkt ansvar för det inträffade, t ex struntat att ta med flytvästar vid en båttur som slutat i en katastrof.

Så om en nära anhörig till dig går in på ett dagis och spränger sig själv och massa barm, då är det lika hemskt som ett naturligt dödsfall? Resultatet är ju detsamma ....