Är det etiskt försvarbart att ge livsuppehållande behandling på aborterade foster?

Ett liv som ligger och piper och sprattlar med armar och ben, som kommer ut i en tid då man kan rädda det, men inte kan få luft, det livet vill nog leva. Ja det är en obehaglig sanning.

Fast när gör man första ultraljudet nu för tiden? Går inte alla mammor till MVC?

Socialstyrelsen sover alltså?

Den största andelen av de sena aborterna sker pga. fosterskador att ett skadat foster uppvisar livstecken efter en sen abort innebär inte att det finns någon chans att det ska överleva vilket klart sägs utifrån att inget av de foster som denne läkare försökt rädda har överlevt.
Foster med svåra fosterskador kan som alla vet överleva i livmodern betydligt fler veckor än gränsen som är satt för hur sent abort får utföras, somliga överlever ända fram till att graviditeten är fullgången men avlider i nära anslutning till förlossning eller efter några timmar.

Få överlever när de föds i vecka 22 och skulle skälet att det beviljats en sen abort inte vara fosterskador så ligger skälet hos kvinnan som pga. mycket svåra omständigheter dessa omständigheter försvinner inte för att fostret visar livstecken efter abort så det är alltså ett mycket prematurt barn utan föräldrar som ska intensivvårdas under månader och med största sannolikhet ha tämligen svåra handikapp.

Tills abortgränsen justerats gör barnmorskan bäst i att gilla läget.

Jag tycker även man ska ställa sig frågan hur etiskt det är att försöka rädda ett liv som med största sannolikhet inte kommer att överleva. Vilket lidande skapar det? Vet man ens det? Som sagt att rädda ett barn i början av v 22 är nästan omöjligt? Enl läkare som uttalat sig. Varför ska man då göra det om det var en abort? Om det var möjligt att rädda så mycket för tidigt födda skulle väl abort ej vara tillåten. Att beviljas abort så sent kräver starka skäl. Känner någon till något sådant fall och vilka omständigheterna i så fall var? Man måste väl veta det för att ha en klart uppfattning?

Nu är det ju ingen som beviljas en sen abort av skälet att den bestämt sig för sent utan bakom ligger saker som exempelvis kvinnor med kognitiva funktionshinder där ingen märkt att de varit gravida och kvinnan själv ligger på en så låg nivå att hon inte ens förstått detta, kvinnor med gravt missbruk, kvinnor som är en bit över 50 år som trott de kommit i klimakteriet, väldigt unga flickor 11-12 år som inte förstått att de blivit gravida, människor som lever i ren misär som råkat bli gravida när de delat övernattningstoalett under drogrus...

Jag tycker inte att aborter skulle få utföras så sent att det finns minsta chans för barnet att överleva. Att låta ett levande barn ligga och "självdö" är i min värld nära på mord.

Ett barn som lever utanför livmodern har rätt att leva och rätt till vård. Min systerdotter föddes i vecka 23 och överlevde. Det var dessutom för 19 år sedan.

Bara tanken på att hon skulle fått ligga och dö istället för att bli omvårdad är fruktansvärd. I somras tog hon studenten och har ett spännande liv framför sig.

Och detta vet du för att du arbetar på socialstyrelsen? För du är då inte en läkare som drar på dagarna för att aborten ska bli godkänd ;). Roligt när folk tror sig veta hur det går till i praktiken.

Är det inte nån medel man ger till fostret,så att den dör i magen och sen föder fram det?Har läst att fostret kämpar emot och vill leva.