• Anonym (Ledsen)

    Dotter vill att jag ska skilja mig

    Jag och min man har varit gifta i 5 år. Han har en son på 15 år och jag har en dotter på 17 år. Har även en son på 30 år men han bor såklart inte hemma.

    Jag och min man har ett lyckligt äktenskap och han och min dotter har en mycket bra relation till varandra. Relationen mellan min dotter och hans son är dock inte lika bra. Hans son har grov ADHD och detta fick han reda på för 3 år sedan. Han tar medicin för detta och träffar en psykolog då och då.

    Pojken är speciell på många sätt. Han tenderar att brusa upp väldigt snabbt och det kan resultera i skrik hemma. Han kastar saker omkring sig och lever rövare. Dessa utbrott kommer inte särskilt ofta och det är något som jag kan leva med, men min dotter säger att hon inte kan det. Hon tycker dessutom att han är otrevlig och tar all uppmärksamhet i familjen.

    Pojken har dessutom varit inblandad i ett flertal incidenter som har fått koppling till polisen.

    Min dotter säger nu att om inte jag och min man skiljer oss så kommer hon att flytta till sin pappa helt och hållet. 

    Jag vet inte vad jag ska göra. Jag vill såklart bo med min dotter men ska jag behöva ge upp min man för det? Det känns så hemskt. Det borde finnas något annat sätt att lösa detta på, men jag vet ärligt talat inte vad jag ska ta mig till.

    Notera att det sista jag behöver just nu är elaka kommentarer! Mår väldigt dåligt så det är inte ok att skriva om man ska vara spydig och elak som ett flertal användare här på FL tenderar att vara.

  • Svar på tråden Dotter vill att jag ska skilja mig
  • KlunsSmurfen
    AndreaBD skrev 2017-08-02 00:00:19 följande:

    Jag tänkte på en annan sak: Jag är inte säker att det verkligen är pojken som är problemet. Varför vill dottern att mamman ska skilja dig? Det skulle ju inte behövas. Det låter mer som om hon vill ha mamma till sig själv, eller som om hon hoppas att hennes föräldrar blir ihop igen.

    Jag tycker det är väldigt ovanligt och oroande att hon vill att mamma skiljer sig, trots att mamman har hittat en bra partner som hon älskar. Mina tre barn skulle ALDRIG ens tänka tanken eller yttra något sånt. Trots ADHD-impulsivitet. Något är konstigt här. Antigen är den här tjejen väldigt egocentrisk eller så har hon någon konkret plan där mannen, samt son, inte passar  in i bilden.



    Anonym (Ledsen) skrev 2017-07-31 20:17:55 följande:

    [...] han och min dotter har en mycket bra relation till varandra. Relationen mellan min dotter och hans son är dock inte lika bra. Hans son har grov ADHD och detta fick han reda på för 3 år sedan. Han tar medicin för detta och träffar en psykolog då och då.[...]



  • KlunsSmurfen
    Anonym (Nej) skrev 2017-08-01 09:58:28 följande:
    Om du har tänkt på att skada/döda andra människor så har du problem..
    Ja hon hade problem, det var ju själva poängen med inlägget.

  • KlunsSmurfen
    That girl skrev 2017-08-01 20:01:25 följande:
    Pojken har uppenbarligen andra problem än sin ADHD. Han har ju varit involverad i brottsliga handlingar. Ska det också skyllas på diagnosen? Jag skulle vilja höra vad pappan har att säga om det hela och hur han hanterar situationer.

    Att leva nära en person med ADHD är inte alltid så lätt. Jag har ADHD men beter mig absolut inte som denna pojke gör. Jag har aggressionsproblem och kan brusa upp lätt, men jag tappar inte kontrollen. Men som sagt, att leva med en person som har ADHD kan vara lättare sagt än gjort. Det kan vara svårt att förstå sig på diagnosen och handskas med en människa som i många situationer kan spåra ur eller bete sig annorlunda.

    Förekommer det ofta så blir det ju ett problem, det kan man inte förneka. Man kan inte säga att det är konstigt att ts dotter känner som hon gör, för det är det inte. Jag hade inte heller velat leva med en person som gapar och skriker och kastar saker. Och det är inte konstigt alls att inte vilja det.
    Men grav ADHD som föräldrarna av någon anledning missat så kan det bli en jäkla massa problem, man kan inte skylla beteendet på diagnosen när man missat i 12 år att ens barn har stora problem.

    Man kan inte heller ha diagnosen som argument för att dottern ska bo kvar och visa hänsyn när hon ändå är tillräckligt gammal för att bestämma själv.
  • Anonym (Majlis)

    Kan inte barnen ha olika varannan vecka hos er och hos den andre föräldern så de slipper ses?

  • Anonym (Blåluvan)
    Anonym (Ge flickan en chans!) skrev 2017-08-01 23:53:52 följande:

    TS, jag tycker att du ska låta göra vad som är bäst för henne. Jag har växt upp med ett (hel)syskon med diagnos, och jag hade det extramt svårt under stora delar av uppväxten, som värst var det under tonårstiden. Jag mådde så dåligt av mina hemförhållanden och min vanmakt att förändra situationen att jag gjorde ett par självmordsförsök och slutligen rymde hemmifrån. När jag till sist kom hem igen så fick jag äntligen flytta hem till min far, och det är det enda som räddade oss som familj.


    Kan bara hålla med och hoppas att TS lyssnar. Det må vara att det svider i mammakänslorna lite men om man faktiskt tycker om sitt barn så får man ta det om man vill kalla sig vuxen.

    Ingen i tråden vet hur den här killens beteende och frekventa utbrott påverkar tjejens förmåga att studera, sova, må bra osv. så hur kan ni säga att hon bara ska stå ut? Jag tycker det är ni som är helt i avsaknad av empati eftersom ni anser att en minderårig ska bo ihop med en våldsam kille som utför kriminella handlingar.

    Mamman har valt detta själv, det har inte dottern. En del gör då självmordsförsök, vi andra gör...andra saker. Jag tänkte hela vägen till att jag inte var straffmyndig än men att jag riskerade min framtid och det var det inte värt. 

    Vill du vara ansvarig för dessa scenarion TS? Hur vet du att inte din dotter är så rädd för killen så hon sätter en kniv i honom en dag för att bli av med hotet och få leva ifred? Eller att han gör henne illa?

    Tonåringar funkar verkligen inte som vuxna och impulskontroll är oftast inte deras starkaste drag.
  • AndreaBD
    Anonym (Ledsen) skrev 2017-07-31 20:17:55 följande:

    [...] han och min dotter har en mycket bra relation till varandra. Relationen mellan min dotter och hans son är dock inte lika bra. Hans son har grov ADHD och detta fick han reda på för 3 år sedan. Han tar medicin för detta och träffar en psykolog då och då.[...]



    KlunsSmurfen skrev 2017-08-02 01:06:22 följande:

    Och? Förväntar du dig att styvsyskon som är i tonåren och där den ena har ganska stora problem ska älska varandra direkt? Det betyder inte att de inte kan bo i samma hus.

    Jag undrar ändå: Varför säger flickan att mamma ska skilja sig? Varför säger hon inte pojken bör bor hos mamma eller på internat? Är hon ändå svartsjuk mot alla som tar mammans uppmärksamhet? Vilket nog är mannen i större utsträckning än hans son.

  • AndreaBD
    KlunsSmurfen skrev 2017-08-02 01:24:28 följande:
    Men grav ADHD som föräldrarna av någon anledning missat så kan det bli en jäkla massa problem, man kan inte skylla beteendet på diagnosen när man missat i 12 år att ens barn har stora problem.

    Man kan inte heller ha diagnosen som argument för att dottern ska bo kvar och visa hänsyn när hon ändå är tillräckligt gammal för att bestämma själv.
    Jag är också förvånad att diagnosen har missats, men vi vet ju inte varför. Det är ganska sannolikt att det är föräldrarna som inte velat se det, men vi vet inte säkert. Det förekommer också att skolan sabbar det, eller att de som utreder sabbar det. Jag har själv en son med svår ADHD och första läkare som skulle utreda honom, ställde inte diagnos för att hon "inte tror" på ADHD. Vi såg dock till att få honom utredd någon annanstans när han var 7 år. 12 år, som här, är ovanligt sent, men vem vet....

    Och visst skulle dottern kunna flytta till pappa om hon vill, men det verkar snarare som att hon vill utpressa mamman med detta.
  • Anonym (R)
    AndreaBD skrev 2017-08-02 10:42:57 följande:

    Och? Förväntar du dig att styvsyskon som är i tonåren och där den ena har ganska stora problem ska älska varandra direkt? Det betyder inte att de inte kan bo i samma hus.

    Jag undrar ändå: Varför säger flickan att mamma ska skilja sig? Varför säger hon inte pojken bör bor hos mamma eller på internat? Är hon ändå svartsjuk mot alla som tar mammans uppmärksamhet? Vilket nog är mannen i större utsträckning än hans son.


    Dottern har bollat sina tankar fram och tillbaka kommit fram till det av någon anledning. Tänk på att vi alla här egentligen har väldigt dålig insyn i vad som pågår i familjen. Vi kan ju bara spekulera. En 17 åring inte ett barn men knappast vuxen heller så hur hon kom fram till det vet nog bara de som känner henne, familjen och situationen. Jag är iaf inte förvånad att en 17 åring har tagit upp det här som ett alternativ.
  • Påven Johanna II
    AndreaBD skrev 2017-08-02 10:42:57 följande:
    Och? Förväntar du dig att styvsyskon som är i tonåren och där den ena har ganska stora problem ska älska varandra direkt? Det betyder inte att de inte kan bo i samma hus.

    Jag undrar ändå: Varför säger flickan att mamma ska skilja sig? Varför säger hon inte pojken bör bor hos mamma eller på internat? Är hon ändå svartsjuk mot alla som tar mammans uppmärksamhet? Vilket nog är mannen i större utsträckning än hans son.

    Det ser inte jag som något konstigt alls. Det är väl betydligt lättare att be någon man har en långvarig och nära relation till om en sådan sak än det är att föreslå att en person man inte har en långvarig och nära relation till ska flytta. 

    För mig är det självklart att en sådan här kan betyda att tonåringarna inte kan bo i samma hus och det bör man i så fall heller inte begära av dem. 
  • AndreaBD
    Anonym (R) skrev 2017-08-02 14:26:06 följande:
    Dottern har bollat sina tankar fram och tillbaka kommit fram till det av någon anledning. Tänk på att vi alla här egentligen har väldigt dålig insyn i vad som pågår i familjen. Vi kan ju bara spekulera. En 17 åring inte ett barn men knappast vuxen heller så hur hon kom fram till det vet nog bara de som känner henne, familjen och situationen. Jag är iaf inte förvånad att en 17 åring har tagit upp det här som ett alternativ.
    Att skilja sig? Vad har det med pojken att göra? Om hon kände minsta sympati för sin styvpappa eller omtanke om sin mamma, så skulle hon väl inte just kräva skilsmässa? Då skulle hon har frågat om inte pojken kan bo nån annanstans.
Svar på tråden Dotter vill att jag ska skilja mig