Bli gravid vintern 2017/2018
Hejsan :)
Är det någon mer här inne som också planerar redan nu att försöka bli gravid vintern 2017/2018? :)
Hejsan :)
Är det någon mer här inne som också planerar redan nu att försöka bli gravid vintern 2017/2018? :)
Hej alla. Hoppas att jag kan hoppa in här, fyller 24 år i september och har precis slutat med p piller som jag använt i 6 år. Är redo för att skaffa barn och hoppas att det kommer inom det närmsta månaderna. Fick p-piller mensen direkt eller pillerstopp och hade sedan äl på cd21, 10 dagar efter det kom den riktiga mensen och jag är enligt Natural cycles och ägglossningstest inne på min andra ägglossning nu. Har sex som vanligt och "kämpar" inte extra kring äl men hoppas på plus innan 2017 är slut iallafall om man har tur.
Planerar att ta ut min hormonspiral till hösten. Hur lång tid tar det för kroppen att komma igång efter att man tagit bort preventivmedlet? Veckor eller månader?
Hej och välkomna alla nya! Roligt att ni vill vara med här också :)
Här har det varit ett par väldigt tuffa och kämpiga dagar. Varit mycket känslor och tankar. Min man har börjat och jobba igen efter semester tider och så och mina barn har varit mer högt än lågt och tagit alla energi ur mig och inte velat lyssnat. Sen inte bättre av att jag sovit dåligt på det,så varit mycket. Känt känslan av att inte räcka till och skall jag då skaffa en till på detta "kaoset" och hur skall jag klara det och hur skall jag räcka till och hur skall det gå om jag mår som jag mått innan när jag varit gravid och så. Blivit osäker och denna gnagande tanke med jobbet så kändes de bara som allt blev för mycket för mig. Min man sa till mig och lufsa ner mig och sa detta vill du ju och barnen växer till sig och är äldre kommer ha förskolan och springa av sig och skit i jobbet de får säga vad de vill. Allt löser sig men känns jobbigt ändå och jag oroar mig mycket.
Sen så hjälper det ju inte heller att jag haft smått mensvärk och som mensen varit på vägen men inte tusan kommer den ändå på riktigt vilket är sjukt frustrerande,för varför skall jag ha ont då. Egentligen spelar de ingen roll just nu och vet att de kan vara så här när man har hormonspiral men det är ändå så sjukt frustrerande att de är nästan här och jag skall ha ont och vara svullen men att den inte kommer :( Blir liksom extra på allting och jag blir känslig. Oroar mig för att de skall ställa till de när vi skall försöka att mensen inte skall komma igång ordentligt när spiralen är borta men antar att de bara är och vänta och se. Om ca en månad igen skall jag ha mens igen och då skall även spiralen ut så får vi se.
Hoppas alla dessa känslor och tankar som spökar och framförallt all oro lugnar sig lite och att jag kan försöka och slappna av och njuta men just nu känns allting bara jobbigt och tungt och osäkert. Men längtan är ju så stor och jag vet vad jag vill och känner. Bara allt runtomkring mig så stör och plockar på min uppmärksamhet och energi.
Förlåt för negativt inlägg,var bara tvungen och skriva av mig och ha någon och pratat med om detta. Min man börjar tröttna liksom redan på att höra bit ältande hihi :p
Hoppas att alla ni andra mår och har det lite bättre än jag har det just.
Kram på er
Hej alla. Hoppas att jag kan hoppa in här, fyller 24 år i september och har precis slutat med p piller som jag använt i 6 år. Är redo för att skaffa barn och hoppas att det kommer inom det närmsta månaderna. Fick p-piller mensen direkt eller pillerstopp och hade sedan äl på cd21, 10 dagar efter det kom den riktiga mensen och jag är enligt Natural cycles och ägglossningstest inne på min andra ägglossning nu. Har sex som vanligt och "kämpar" inte extra kring äl men hoppas på plus innan 2017 är slut iallafall om man har tur.
Hej och välkomna alla nya! Roligt att ni vill vara med här också :)
Här har det varit ett par väldigt tuffa och kämpiga dagar. Varit mycket känslor och tankar. Min man har börjat och jobba igen efter semester tider och så och mina barn har varit mer högt än lågt och tagit alla energi ur mig och inte velat lyssnat. Sen inte bättre av att jag sovit dåligt på det,så varit mycket. Känt känslan av att inte räcka till och skall jag då skaffa en till på detta "kaoset" och hur skall jag klara det och hur skall jag räcka till och hur skall det gå om jag mår som jag mått innan när jag varit gravid och så. Blivit osäker och denna gnagande tanke med jobbet så kändes de bara som allt blev för mycket för mig. Min man sa till mig och lufsa ner mig och sa detta vill du ju och barnen växer till sig och är äldre kommer ha förskolan och springa av sig och skit i jobbet de får säga vad de vill. Allt löser sig men känns jobbigt ändå och jag oroar mig mycket.
Sen så hjälper det ju inte heller att jag haft smått mensvärk och som mensen varit på vägen men inte tusan kommer den ändå på riktigt vilket är sjukt frustrerande,för varför skall jag ha ont då. Egentligen spelar de ingen roll just nu och vet att de kan vara så här när man har hormonspiral men det är ändå så sjukt frustrerande att de är nästan här och jag skall ha ont och vara svullen men att den inte kommer :( Blir liksom extra på allting och jag blir känslig. Oroar mig för att de skall ställa till de när vi skall försöka att mensen inte skall komma igång ordentligt när spiralen är borta men antar att de bara är och vänta och se. Om ca en månad igen skall jag ha mens igen och då skall även spiralen ut så får vi se.
Hoppas alla dessa känslor och tankar som spökar och framförallt all oro lugnar sig lite och att jag kan försöka och slappna av och njuta men just nu känns allting bara jobbigt och tungt och osäkert. Men längtan är ju så stor och jag vet vad jag vill och känner. Bara allt runtomkring mig så stör och plockar på min uppmärksamhet och energi.
Förlåt för negativt inlägg,var bara tvungen och skriva av mig och ha någon och pratat med om detta. Min man börjar tröttna liksom redan på att höra bit ältande hihi :p
Hoppas att alla ni andra mår och har det lite bättre än jag har det just.
Kram på er
Skickar en stor styrkekram till dig! Men lyssna på din magkänsla och på din man! Skit i jobbet och vad de ska tycka. Vet att det är lätt att säga... Jag har också såna där jävel-dagar då jag ifrågasätter hela alltet med bebislängtan och att försöka få en liten. Vi har ju tre barn på 9, 10 och 13 år och vår tillvaro emellanåt stavas K-A-O-S. Små barn små bekymmer, stora barn stora bekymmer... Är jag beredd på vakna nätter, amningshjärna och bebbisbekymmer när jag samtidigt ska tampas med trotsiga nästan-tonåringar och deras bekymmer? Samtidigt vet jag att jag så gärna vill ha ett barn till.Jag vill inte sitta där när jag blir "gammal" och ångra att jag aldrig försökte.
Så jag förstår dig och dina tankespöken, även om dina barn är betydligt yngre än våra. Och du! I denna tråd finns inga negativa inlägg. Vi är här för att lyssna på varandra och hjälpa varandra
Imra 23 år, 2:a försöket, ÄL 2/8, BIM 16/8.
Bara 2:a försöker som sagt men hållet tummarna som bara den! :)
Hej Damer :)
Redan innan vi satte igång med försökandet undrade jag om också kommer inbilla mig att jag är gravid varje månad så som jag läst och hört att många andra gör. Jag är på ÄL +9 och ikväll när jag låg i soffan och läste skulle jag lägga mig på mage en stund med aj, så ont det gjorde i brösten! De är sjukt ömma! Det är dem iofs när jag ska ha mens också. Jag är såå nyfiken vad det beror på! PMS eller graviditet <3
Hoppas allt är bra med er tjejer :)
Hej Damer :)
Redan innan vi satte igång med försökandet undrade jag om också kommer inbilla mig att jag är gravid varje månad så som jag läst och hört att många andra gör. Jag är på ÄL +9 och ikväll när jag låg i soffan och läste skulle jag lägga mig på mage en stund med aj, så ont det gjorde i brösten! De är sjukt ömma! Det är dem iofs när jag ska ha mens också. Jag är såå nyfiken vad det beror på! PMS eller graviditet <3
Hoppas allt är bra med er tjejer :)
Håller tummarna för att du har ont i brösten pga graviditet! För mig är det bröstvårtorna som är katastrof. Jag är bara på äl +6 men dom står rakt ut haha (ursäkta för detaljerat info) och så fort jag kommer åt något så gör de svin ont, brösten i sig känns väldigt tunga bara. Det är nästan så att det är skönare att ha på sig bh för dom är "skyddade" då. Har kort lutealfas så vet inte om de beror på att mensen snart kommer eller om det är jätte tidiga graviditets symtom.. Är de möjligt att känna något så tidigt?