Loppan84 skrev 2016-02-26 19:17:45 följande:
Måste säga att jag känner mig väldigt orolig igen. Tror det här med Allex va lite tufft... Var ju så länge sen hon pulsade och hade inte en tanke på att nått kunde hända så sent. Nu handlar ju detta självklart om Allex och inte mig så jag menar inte att va ego, menar bara att när såna saker händer it makes you think...
Sa det till min bästis, hon som också är gravid och hon har ett barn sen innan och hon bara "vänj dig vid en livslång oro - först missfall, sen handikapp/sjukdom, sen förlossning, sen att du ska råka skada ditt barn, sen att barnet ska skada sig, sen att nån annan ska skada det osv Jösses har inte riktigt fattat hur det är att det är ingen paus från man blir gravid till man föder och därefter med motstridiga känslor och rädslor...
Förstår hur du känner och kan inte annat än hålla med din bästis. Oron försvinner aldrig, man lär sig bara hantera den.
Gällande Allex förstår jag vad ni menar, men ni alla har ju bokat in tidigt vul och mer kan ni inte göra. Det är dessvärre livets gång. Dock har både du och eagle fått MF redan, vilket statistiskt sett ger en mindre risk att få det igen. Så försökte jag tänka den här gången efter mitt MF/MA i v 8+1 i september. Gissa om jag var skitnödigt nervös under mitt vul i v 7+5. Skakade i hela kroppen och hann igenom över halva "fader vår" (blev helt plötsligt hysteriskt religiös!) på de få sekunderna det tog för honom att hitta hjärtat.
Men den känslan, mina raringar. Det pickandet är det få saker i världen som slår. Min älskade de Buracki sprängde nästan högtalarna för min skull! <3