• Anonym (Okej eller inte?)

    Borta hela dagen, okej eller inte?

    Min sambo och jag fick första barnet precis. Bebis 11 dagar. Sambon är hemma med sina 10 pappadagar. Så blev han bjuden på en jobb-relaterad golftävling. Tackade ja. Borta 11-18 eller 19.

    Jag tycker han prioriterar fel och blev ledsen för att han stack.

    Hur hade ni ställt er till att sambon försvann en hel dag i samband med de första 10 dagarna? Nyfiken på om andra ser som jag att dessa 10 dagar är till för familjen och inte vara borta hela dagen.

    Att det dessutom är ett jobb-relaterat evenemang gör att jag blir ännu mer irriterad. För mig blir det ju samma som att han är på jobbet. Han kan dock inte lägga in arbetstid eftersom han ju faktiskt inte jobbar

    Blir så arg. Hur hade ni reagerat?

  • Svar på tråden Borta hela dagen, okej eller inte?
  • Anonym (Okej eller inte?)
    Kjell2 skrev 2015-09-14 16:24:11 följande:

    Det rör sig om drygt 3% av tiden under de första tio dagarna. Om det gör hon glad och på så sätt, en bättre pappa, kan det vara väl investerad tid.

    Är det däremot ett mönster, att han lägger mycket tid på annat än familjen, tv, läsning,spel, träning, sortera frimärken, hade det varit anledning att protestera.


    Du har rätt. Nej han har varit nästan uteslutande med oss förutom några gymbesök vilket bara känns positivt.
  • Anonym (Okej eller inte?)
    Anonym (L) skrev 2015-09-14 16:25:19 följande:

    Då missuppfattatade jag dig då!!

    Jag trodde att din sambo redan hade varit iväg och spelat golf.

    Men hur som helst kan du inte begära av honom att han ska behöva sitta inne hela dagarna.


    Jag förstår. nej ingen har begärt att han ska sitta inne hela dagarna.
  • Kjell2
    Anonym (Okej eller inte?) skrev 2015-09-14 16:29:13 följande:

    Du har rätt. Nej han har varit nästan uteslutande med oss förutom några gymbesök vilket bara känns positivt.


    Gymbesöken blir nog totalt mer än åtta timmar som golfen gäller. Förstår om det inte känns kul för dig att han drar en eftermiddag. Men genom att göra lite saker själv utanför familjen, i lagom dos,blir nog de flesta föräldrar bättre föräldrar och partner.

    När du om ett tag börjar känna dig instängd och behöver andas och komma bort lite så ta chansen. Låt honom vara ensampappa en stund, det är nog bra för er alla.
  • Anonym (Men skärp er)
    Birgitta02 skrev 2015-09-14 15:23:09 följande:

    Jahaaaa! Nå, jag kanske är lite för självständig för att passa in i den här diskussionen. Bäst jag lägger ner då eftersom jag inte alls håller med TS.


    Varför skaffar man familj om man är så "självständig" att man inte ens vill ha sin partner hemma? Vilken typ av man har du om du helst uppskattar att vara ensam med ert barn hela dagarna?

    Själv delar jag gärna alla fina ögonblick med min sambo, vi har väldigt trevligt tillsammans. Dessutom är det en praktisk grej att vara två, det underlättar så himla mycket med två extrahänder så om man tycker det är både trevligt och smidigt vill man ju såklart vara tillsammans dom få dagar man kan knåpa ihop under småbarnsåren.

    Golfbanan finns alltid kvar.
  • Voluptuous Shalimar

    Haha, maken åkte med bilen till service en timma efter att dottern kommit ut. Sen låg bebisen och jag på NEO i två veckopr, han hälsade knappt på. Därefter hade han "pappadagar" varvat med att åka och jobba. 

    Det tog mååååånga månader innan maken blev "förälskad" i vår dotter. Men nu är hon över året och han älskar henne över allt på jorden så det ordnade sig väl till slut kan man säga (utom att jag fortfarande känner mig grymt sviken över att han inte ville tillbringa någon tid med mig och sitt första nyfödda barn utan tog ut sin sommarsemester medan jag och bebisen låg på NEO - och smsade mig då och då att han hade det såååå skönt i poolen/skulle träna/käkade hamburgare osv). 

  • Anonym (Okej eller inte?)
    Voluptuous Shalimar skrev 2015-09-14 16:50:40 följande:

    Haha, maken åkte med bilen till service en timma efter att dottern kommit ut. Sen låg bebisen och jag på NEO i två veckopr, han hälsade knappt på. Därefter hade han "pappadagar" varvat med att åka och jobba. 

    Det tog mååååånga månader innan maken blev "förälskad" i vår dotter. Men nu är hon över året och han älskar henne över allt på jorden så det ordnade sig väl till slut kan man säga (utom att jag fortfarande känner mig grymt sviken över att han inte ville tillbringa någon tid med mig och sitt första nyfödda barn utan tog ut sin sommarsemester medan jag och bebisen låg på NEO - och smsade mig då och då att han hade det såååå skönt i poolen/skulle träna/käkade hamburgare osv). 


    Men oj, måste varit så kämpigt för dig och du måste känt dig så ensam som inte fick dela första tiden med honom. Bra att han kommit ikapp! Men första tiden med bebisen måste påverkat ert förhållande väldigt negativt? Att åka på semester medans barn och mor är på BB känns ju helskevt.
  • Anonym (k)
    Kjell2 skrev 2015-09-14 16:34:55 följande:
    Gymbesöken blir nog totalt mer än åtta timmar som golfen gäller. Förstår om det inte känns kul för dig att han drar en eftermiddag. Men genom att göra lite saker själv utanför familjen, i lagom dos,blir nog de flesta föräldrar bättre föräldrar och partner.

    När du om ett tag börjar känna dig instängd och behöver andas och komma bort lite så ta chansen. Låt honom vara ensampappa en stund, det är nog bra för er alla.
    Jag tror inte att det är någon som menar att pappan aldrig ska göra saker på egen hand, bara att det kanske är lite onödigt att dra iväg en hel dag just när man har sina första pappadagar och då särskilt när mamman helst vill att han använder sin pappatid till att faktiskt vara med familjen.
  • Voluptuous Shalimar
    Anonym (Okej eller inte?) skrev 2015-09-14 16:56:43 följande:
    Men oj, måste varit så kämpigt för dig och du måste känt dig så ensam som inte fick dela första tiden med honom. Bra att han kommit ikapp! Men första tiden med bebisen måste påverkat ert förhållande väldigt negativt? Att åka på semester medans barn och mor är på BB känns ju helskevt.
    Nej, han åkte ingenstans, men vi har pool och det var under förra sommarens "tropiska värme" så han relaxade hemma vid poolen helt enkelt. Men ja, jag kände mig faktiskt väldigt ensam där jag låg med den pyttelilla bebisen i en plastbalja bredvid min säng, utan att kunna göra annat än att mata och sonda henne var tredje timma dygnet runt och byta blöja då och då. Jag ville inte vara ifrån henne heller, men jag hade faktiskt väntat mig att han skulle vilja vara hos oss, om inte för bebisens skull (han fick väl inte det där omedelbara bandet till det nyfödda barnet som jag fick) så för min...?!
  • Anonym (I)
    Voluptuous Shalimar skrev 2015-09-14 17:06:10 följande:
    Nej, han åkte ingenstans, men vi har pool och det var under förra sommarens "tropiska värme" så han relaxade hemma vid poolen helt enkelt. Men ja, jag kände mig faktiskt väldigt ensam där jag låg med den pyttelilla bebisen i en plastbalja bredvid min säng, utan att kunna göra annat än att mata och sonda henne var tredje timma dygnet runt och byta blöja då och då. Jag ville inte vara ifrån henne heller, men jag hade faktiskt väntat mig att han skulle vilja vara hos oss, om inte för bebisens skull (han fick väl inte det där omedelbara bandet till det nyfödda barnet som jag fick) så för min...?!
    Låter fruktansvärt. Hur i all världen har du kunnat förlåta det? Menar inte att du har gjort fel om du nu har förlåtit honom, du har haft dina anledningar, utan jag undrar mer hur du kom över detta?
  • Anonym (....)
    Anonym (Okej eller inte?) skrev 2015-09-14 15:53:25 följande:
    Men orka. Vem har sagt att jag redan är trött på det? Det har aldrig handlat om det så förstår inte alls hur du har tolkat det så. Jag är varken trött på bebisen eller att sköta om den.. Jag vill att vi ska vara tillsammans familjen helt enkelt. Punkt.

    Jag har sagt upprepade gånger att jag hade velat ta dessa dagar att vara tillsammans som familj. Det finns en anledning till att man får två veckor i samban med födseln och det är ju inte för att passa på att ägna sig åt sina fritidssysslor.

    Sen kan man tycka att det inte är en stor grej, men just idag tyckte jag det. JAg har varken skriki
    Det låter så på dig. Det är tydligt att du vill det men din sambo ville spela golf idag.

    Men allt handlar väl inte om dig? Pappan har också rätt till att ha en åsikt och vilja. Man har 60 dagar från barnets födsel att ta ut pappadagarna. Långt ifrån alla tar alla 10 dagar direkt. Jag har sett olika varianter i olika familjer under åren sen dagarna infördes. Så det hänger inte ihop med att mamman just har fött barn och inte anses klara av att ta hand om sig själv och barnet. De är till för att pappan ska få lära känna sitt nya barn, kunna hjälpa till med större barn i familjen och för att kunna närvara vid förlossningen. 

    Jag får hoppas att ni båda kommer att få ha egna fritidsintressen även sedan ni nu har blivit föräldrar. Det är viktigt för måendet.

    Du skrev i trådstarten att du "är så arg" så jag tolkade din tråd som att du verkligen var det. Ingen har väl sagt att du har skrikigt?

    Lycka till med allt och ett stort grattis till bebisen.
Svar på tråden Borta hela dagen, okej eller inte?