socialen tog min 1 månaders dotter utan grund

Du vet att barn bygger upp anknytning genom samspel med den som vårdar det ett nyfött barn känner ingen automatisk anknytning till sina föräldrar utan detta byggs upp som starkast är anknytningen mellan 6-8 månader, det finns alltså ingen instinkt att anknyta till de barnet har familjeband med.

Hej ni får gärna spekulera och anta att jag gjort mer fel än vad jag skrivit i tråden. Det bryr jag mig inte så mycket om. Lämnar nu min tråd och återkommer längre fram om hur det gick.

Inte en enda krona

Aha, så de barn som adopteras till Sverige efter 8 månaders ålder, saknar anknytning till sina föräldrar? Konstigt nog så verkar de adopterade inte förstå det själva... Tur att du kan berätta det för dem.

Barnet är en liten bebis, frågan var varför mor- eller farföräldrar eller övriga närstående inte får ta hand om barnet.

Tycker det är stort j-kla övergrepp mot er, kidnappa ett barn. Finns inget som ni kan ha gjort som motiverar en kidnappning av en nyfödd. Hoppas de får media på sig igen och tv efter sig så det framkommer vilka maktgalningar de är. Det enda som skulle motivera en kidnappning är våld. Och då hade det stått annorlunda i anmälan och ser de några brister varför inte tipsa ir fråga om. Tror ni inte gjort ngt speciellt utan blivit utsatt för galna människor. Skulle aldrig våga föda på ditt BB efter din skräckhistoria.

Det brukar vara knepigt att få en god anknytning mellan barn som adopteras om de bott på stora barnhem där de inte haft någon få anknytningsperson som tagit hand om dem också därför det finns en större risk psykisk ohälsa hos adopterade barn. Det är också därför det inte skulle skulle fungera att barn växer upp med sina föräldrar på institution där personal fyller upp med de saker föräldrarna inte klarar av.

Dagens skämt!

Du har inte läst forskningen om detta och du vet inte att adoptivföräldrar får väldigt mycket hjälp för att bygga upp anknytning.

Många adoptivbarn har inte fått möjlighet att etablera eller utveckla en tillitsfull anknytning till en annan person. En del barn har tvingats att utveckla ett beteende där de "klarar sig själva". Det kan visa sig när barnet ska sova, när det gör sig illa eller "kommer bort" på så sätt att barnet inte söker, utan snarare avvisar, hjälp, tröst och beskydd. I en del fall dunkar barnet huvudet eller vaggar sig. Andra barn utvecklar en "flyktighet" i kontakten och kan vara överdrivet närhetssökande i förhållande till okända personer, som för tillfället visar dem uppmärksamhet. Det kan innebära att den första tiden tillsammans är påfrestande och svår för både barnet och föräldrarna. Ibland blir det en lång och mödosam process för båda parter att anpassa sig till varandra.

Om barnet har stora anpassningssvårigheter och är flyktigt i kontakten, kan det vara bra att försöka skapa en förutsägbar dag för barnet och ge barnet möjlighet att upptäcka att någon förälder alltid finns tillgänglig. Man bör helst inte ha barnvakt första tiden, i synnerhet inte om det är ett barn som dessutom verkar okänsligt för att man lämnar det..

I vissa fall kan man faktiskt veta det. Tex vid grava förståndshandikapp där föräldrarna inte är mogna nog att ta hand om sig själva.

Far- och morföräldrar är sällan en god idé av en mängd olika orsaker (men ibland). För övrigt så undersöks alltid nätverket när det gäller längre placeringar. Men det vill ju till att det finns lämpliga där som både vill och kan...