Hej!
Ser många BF-trådar där alla flyttar över på Facebook, men tänkte att här kan vi som väntar barn i mars/april och som gärna också vill prata i en gammal hederlig tråd här på FL kan samlas! 
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2015-07-31 09:11
Jag har även skapat en grupp för oss som väntar marsbebisar 2016 om någon vill gå med! Det fanns dock redan en grupp för aprilbebisar. :)
www.familjeliv.se/forum/group/123779
Hej tjejer hoppas ni alla börjat må lite bättre ? Jag mår fruktansvärt illa om dagarna och kräks :( idag fick jag en typ ljus rosa flytning är jätte orolig :( är det något jag bör vara orolig över ? Går in i vecka 9 på torsdag
Dalja: tror inte du behöver vara orolig, hoppas inte det. Jag har blött i 3 dagar nu, ljusrosa men har kollat upp det på akuten och bebis är jätte livlig och har det bra. Är i vecka 12 (11+0).
Dalja: tror inte du behöver vara orolig, hoppas inte det. Jag har blött i 3 dagar nu, ljusrosa men har kollat upp det på akuten och bebis är jätte livlig och har det bra. Är i vecka 12 (11+0).
Å vad jag känner igen mig! Precis likadant här :( Är inne på 5e (eller är det 6e??) veckan nu som jag ligger pall i soffan. Idag tog maken med 3, 5 och 8-åringen på jippo här i stan med massa hoppborgar och annat kul. Jag låg kvar hemma och försökte roa uttråkad 16-månaders så gott det går...Är riktigt jäkla less på det här nu oxå! Jag mår inte illa hela tiden längre men det är som om kroppen gett upp helt, orkar fasen knappt sitta upp ju :(
3-åringen brukar säga "Kan vi åka till öppna förskolan idag mamma?" Men lika snabbt ändrar hon sig, lägger sin lilla hand på min panna och säger "nä just det ja, du är ju sjuk mamma"
Alltså mitt hjärta går sönder!!
Hej allihopa! Hur har ni det?
Här kommer ytligare ett tråkigt och negativt inlägg ifrån mig. Förlåt men måste få skriva av mig. Mår så dåligt. Mådde ju bättre med lergiganen kombinerat med postafen men sen i fredags har jag mått sämre igen och kräktes häromdagen. Jag är så trött på detta illamående nu,tar slut på mig både psykiskt och fysiskt. Orkar verkligen inte. Känner mig inte glad eller rolig alls. Ligger ju bara på sängen eller soffan hela tiden. Hur roligt är det liksom? Känner mig som världens sämsta mamma till min dotter som inte kan leka eller göra något kul,hon vill bara ha pappa när hon skall sova eller det är något. Känner mig som sämsta frun med som inte kan göra något hemma eller rolig att umgås med. När skall detta vända?! Ser inget slut på det illamående alls. Vecka 12+2 nu,jag vill bara må bra och vara glad och njuta nu!! Inte ligga i sängen och gråta som jag gjort typ hela förmiddagen. :'( Jag vill mår bra,kunna leka med mitt dotter,umgås med min man,göra saker hemma och kunna jobba. Men verkar dröja länge innan jag kan få det...
Förlåt för tråkigt inlägg,behövde skriva av mig.
Hej allihopa! Hur har ni det?
Här kommer ytligare ett tråkigt och negativt inlägg ifrån mig. Förlåt men måste få skriva av mig. Mår så dåligt. Mådde ju bättre med lergiganen kombinerat med postafen men sen i fredags har jag mått sämre igen och kräktes häromdagen. Jag är så trött på detta illamående nu,tar slut på mig både psykiskt och fysiskt. Orkar verkligen inte. Känner mig inte glad eller rolig alls. Ligger ju bara på sängen eller soffan hela tiden. Hur roligt är det liksom? Känner mig som världens sämsta mamma till min dotter som inte kan leka eller göra något kul,hon vill bara ha pappa när hon skall sova eller det är något. Känner mig som sämsta frun med som inte kan göra något hemma eller rolig att umgås med. När skall detta vända?! Ser inget slut på det illamående alls. Vecka 12+2 nu,jag vill bara må bra och vara glad och njuta nu!! Inte ligga i sängen och gråta som jag gjort typ hela förmiddagen. :'( Jag vill mår bra,kunna leka med mitt dotter,umgås med min man,göra saker hemma och kunna jobba. Men verkar dröja länge innan jag kan få det...
Förlåt för tråkigt inlägg,behövde skriva av mig.
Nystjärna, du behöver inte be om ursäkt för att du skriver precis som det är! Vi är ju här för att hjälpa, peppa och prata med varandra:) det du beskriver stämmer bra in på min första graviditet då jag kräktes från v 6-26, kände knappt igen mig själv då. Denna gång mådde jag ju med helt kasst men i dagsläget så spyr jag inte dagligen längre och så fort du kommer ha ett par dagar då du får äta utan att få kväljningar, och du får behålla lite näring så kommer du bli dig själv igen. Håller tummarna för att du snart ser en bättring.
Massa krya kramar
Å vad jag känner igen mig! Precis likadant här :( Är inne på 5e (eller är det 6e??) veckan nu som jag ligger pall i soffan. Idag tog maken med 3, 5 och 8-åringen på jippo här i stan med massa hoppborgar och annat kul. Jag låg kvar hemma och försökte roa uttråkad 16-månaders så gott det går...Är riktigt jäkla less på det här nu oxå! Jag mår inte illa hela tiden längre men det är som om kroppen gett upp helt, orkar fasen knappt sitta upp ju :(
3-åringen brukar säga "Kan vi åka till öppna förskolan idag mamma?" Men lika snabbt ändrar hon sig, lägger sin lilla hand på min panna och säger "nä just det ja, du är ju sjuk mamma"
Alltså mitt hjärta går sönder!!
Usch :( Till och med jag får tårar i ögonen.. Jag har känt så många gånger under dessa veckorna att jag aldrig kommer göra om detta och för allt i världen inte förstår mig på folk som genomlider denna psykiska och mentala terror mer än en gång frivilligt. Och du är inne på din femte gång stackarn :( Jag förstår ju att man vill ha fler barn, men ändå. Ni brudar är fanimej mina hjältar ;D Sjukt strongt av er.
Vad gulliga ni är allihopa!! <3 Tack för ert fina stöd!!
Som någon skrev här inne så glömmer man helt bort hur dåligt man mår och hur jobbigt en del saker är under graviditeten och precis efter förlossningen. Det är såå värt det när man har sin skatt i famnen!! Jag vet att jag både tänkte och sa till min man och andra när jag var gravid med dottern och kräktes och mådde hemskt,då vet jag att jag sa och tänkte aldrig aldrig mer. Inte en gång till. Men ändå ligger jag här gravid igen och mår likadant och konstigt nog så vill jag ändå göra detta en gång till sen då jag gärna vill ha minst 3 barn. Vill dock inte må såhär igen men insätt att jag nog är en sån person som mår såhär och får denna komplikationen som gravid,är väl extra känslig. Till och med min bm sa till mig på inskrivningen att hon inte förstod hur jag orkade sist,hon hade läst min journal och vart chockad och chockad över att jag "vågar" göra det igen. Men det är så värt det. Min styrka är när jag ser min dotter leka och vara glad,komma och ge mig pussar och kramar eller som nu bara ligga och gosa när mig och lägga huvudet på min bröstkorg. Finns inget bättre!! :) <3 Hon hade hört hur jag kräktes på toaletten häromdagen och då gått till sin pappa och sagt "pappa,stackars mamma" sen när jag kom ut fick jag en stor kram. <3 Det är kärlek,så liten men förstår så mycket. Så även om de är jobbigt och svårt ibland och extra svårt när man har barn sen innan,så är de tack vare mln solstråle som jag orkar och får lite energi. :) För finns inget bättre en sina barn <3 Det bästa jag någonsin gjort :) <3
Usch :( Till och med jag får tårar i ögonen.. Jag har känt så många gånger under dessa veckorna att jag aldrig kommer göra om detta och för allt i världen inte förstår mig på folk som genomlider denna psykiska och mentala terror mer än en gång frivilligt. Och du är inne på din femte gång stackarn :( Jag förstår ju att man vill ha fler barn, men ändå. Ni brudar är fanimej mina hjältar ;D Sjukt strongt av er.