Hej!
Ser många BF-trådar där alla flyttar över på Facebook, men tänkte att här kan vi som väntar barn i mars/april och som gärna också vill prata i en gammal hederlig tråd här på FL kan samlas! 
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2015-07-31 09:11
Jag har även skapat en grupp för oss som väntar marsbebisar 2016 om någon vill gå med! Det fanns dock redan en grupp för aprilbebisar. :)
www.familjeliv.se/forum/group/123779
Håller med ovanstående!
Och lägger till att det alltså inte är ett helt år med bebisbubbla framöver, de växer så gryyyymt fort - den bubblan i början är supernyttig för bebisen och föräldrarna men väldigt mycket händer det första året, bubblan varar rätt kort!:)
Efter första månaden kände vi att NÄ det måste väl ha gått TRE månader?!:D
Vem vet, kanske kommer första ordet vid 8 månader, "bebisen" kanske springer redan vid 10 månader, kanske är redo för fast föda vid 6 månader, sover hela nätter vid 3 månader - allt kan hända!!:)
Paulina- Oftast så helammar inte bebis efter ca 6-8mån, de brukar behöva mer föda och börja smått med riktig mat. Sedan kan man pumpa eller använda ersättning. Vad som känns bäst för er. Men det är viktigt att komma ifrån och det kommer du kunna göra bebis kommer inte hänga vid dina bröst varje halvtimma i flera månader, utan det är i början som amningen är som mest frekvent för att mängden mjölk anpassas till bebis.
Min man kommer ta över föräldraledigheten när bebis är ca 8-9mån. Jag mjukstartar med att jobba 50% i en vecka sedan är det jullov i två veckor. Därefter kommer jag jobba 100% skulle bebis fortfarande vilja amma så kommer min man komma till mitt jobb. I många anställningar har man rätt till ytterligare paus i jobbet för amning.
Min första ammade bara 1-2mån, vi fick det inte att funka.
Nr 2 gick amningen kanon men i combo av att jag reste bort en helg och att han fick magsjuka så slutade han tvärt att amma vid 8mån. Han total vägrade.
Vi får se hur det kommer gå med nr 3.
Hej allihop!
Idag slog jag i magen i handfatet (Akta er för halt golv i badrummet) är i v 35.
Allt såg bra ut, gjort CTG osv. Men, när vi gör ultraljud för att kolla till kakan osv så ser läkaren att min lilla vänt sig med huvudet upp igen.. Hon har legat ner i typ tre veckor ganska rejält. Då började läkaren prata om vändningsförsök eller kejsarsnitt om hon inte lagt sig ner igen vecka 37.
Någon som varit med om det förut? Kan ni berätta hur det känns/går till?
Vi har inte haft problem att dela på föräldraskapet trots amning. Jag tog matningen och ibland tog han blöjbyten på vardagsnätterna beroende på hur jobbig dagen varit. Under vardagarna så tog jag nästan alla nätterna och han kvällarna. Helgerna turades vi om gällande sovmorgon och natten. Jag ammade ju varje natt men han tog blöjorna och annat som behövde göras under sin natt.
Min man ville alltid ta bebisen när han kom hem från jobbet. De hade rutin att ta en tupplur tillsammans och sen när hon vaknade så gick de upp och bara gosade, bytte blöja etc. Då fick jag tid för mig själv.
Vår dotter har aldrig varit mammig eller pappig utan båda dög oavsett situation men det är oxå olika för alla. Vissa barn blir extremt mammiga eller pappiga.
Det gäller att låta pappan bli delaktig. Att de umgås tillsammans. Bara för att man ammar betyder inte att pappan inte kan göra det andra som hör till. Tror att många mammor kanske tar barnet mer utan låta pappan göra saker då man tror att man känner barnet bäst. Jag minns att jag tyckte att min man gjorde saker "fel" som tex hur han tröstade dottern (höll barnet annorlunda än jag och sjöng en konstig sång ) men jag blundade för det eftersom de skapade en rutin som passade dem två. Och det blev jättebra! Jag har aldrig tagit barnet ifrån pappan när han haft henne och hon varit ledsen eller något. Om barnet var hungrig var ju en annan sak. Då matade jag och gav barnet tillbaka.
Första tiden lever man i en bubbla, vi var trötta och skittråkiga men efter några månader så blev det bättre. Då hade vi kommit in i rutinerna.
Håller med ovanstående!
Och lägger till att det alltså inte är ett helt år med bebisbubbla framöver, de växer så gryyyymt fort - den bubblan i början är supernyttig för bebisen och föräldrarna men väldigt mycket händer det första året, bubblan varar rätt kort!:)
Efter första månaden kände vi att NÄ det måste väl ha gått TRE månader?!:D
Vem vet, kanske kommer första ordet vid 8 månader, "bebisen" kanske springer redan vid 10 månader, kanske är redo för fast föda vid 6 månader, sover hela nätter vid 3 månader - allt kan hända!!:)
Igår har vi avgjutit magen. De har varit ett av mina "måsten" och de är så skönt när de är klart! Sovit som en prinsessa inatt, om man inte räknar med kisspausen vid 05. Barnen lät oss sova själva i vår säng till 07 (de är lyx!!).
Har däremot ont i framfogen och går mer bredbent än vanligt. BM besök igår gick bra, SF måttet hade inte ökat, järnvärdet va bättre än någonsin och likaså blodtrycket.
Vart förresten spådd igår att jag kommer föda 3 april / 13 april. Innan bf med andra ord, ska bli kul och se hur de blir :) bara jag får gå på mitt frisörbesök på fredag och min spadag på tisdag så är jag nöjd :)
Hej allihop!
Idag slog jag i magen i handfatet (Akta er för halt golv i badrummet) är i v 35.
Allt såg bra ut, gjort CTG osv. Men, när vi gör ultraljud för att kolla till kakan osv så ser läkaren att min lilla vänt sig med huvudet upp igen.. Hon har legat ner i typ tre veckor ganska rejält. Då började läkaren prata om vändningsförsök eller kejsarsnitt om hon inte lagt sig ner igen vecka 37.
Någon som varit med om det förut? Kan ni berätta hur det känns/går till?
Igår har vi avgjutit magen. De har varit ett av mina "måsten" och de är så skönt när de är klart! Sovit som en prinsessa inatt, om man inte räknar med kisspausen vid 05. Barnen lät oss sova själva i vår säng till 07 (de är lyx!!).
Har däremot ont i framfogen och går mer bredbent än vanligt. BM besök igår gick bra, SF måttet hade inte ökat, järnvärdet va bättre än någonsin och likaså blodtrycket.
Vart förresten spådd igår att jag kommer föda 3 april / 13 april. Innan bf med andra ord, ska bli kul och se hur de blir :) bara jag får gå på mitt frisörbesök på fredag och min spadag på tisdag så är jag nöjd :)
Ni som inte jobbar längre, vad gör ni på dagarna och nätterna (ni som inte kan sova)?
Jag har ju fått graviditetspenning sen början av februari. Mådde helt ok och längtade att småhusmarknaden hemma, gå på korta promenader osv men sen fick jag ju den förbannade influensan näst sista dagen på jobbet som gjorde mig mer eller mindre sängliggande i fyra veckor. Efter det har jag inte orkat mycket alls, är fortfarande sjuk. Ont i fogarna, tungt att andas, känner mig så tung, kan inte sova på nätterna så då blir man ju helt off på dagen. Sover sen kanske max tio minuter på dagen. Sömn finns inte.
Försöker plocka och städa lite men efter en kort stund är jag helt slut.
När barnen kommer från skolan så försöker och vill jag göra enkla saker med dem men jag är helt slut. Att hämta yngsta från skolan är en pärs. Att sätta sig i bilen är en jobbig grej. Magen är i vägen och trycker och det är väldigt obekvämt.
Har gått och fikat med kompis men jag är helt död efter en timme och vill hem och då går man som en pingvin och efter några steg så blir jag helt andfådd. Då hela grejen är en jäkla procedur. Vi behöver saker från Ikea men bara tanken hur min kropp funkar så blir det inte av. Hjärnan vill så mycket men kroppen säger nej.
På dagarna och nätterna tittar jag mycket på tv och film, gör korsord, Facebookar, (så här aktiv har jag aldrig varit på Facebook 
), googlar, är på familjeliv men nu är allt skittråkigt. Jag vill fixa hemma med inredning, städa mera, gå på promenad, SOVA, handla det sista som jag saknar, gå och fika, måla tavlor ( det är helt omöjligt nu med magen, ryggen och foglossningen), vara pigg, vara aktiv. Nu sitter/ligger man bara och väntar ut tiden, Blä!
Vad gör ni?
Småhusmarknaden jäkla autocorrect. Jag menade små fixa hemma. Att skriva på mobilen med svullna fingrar är ju inte lätt direkt