Anonym (Så trött..)

Äldre 25 Apr 20:50

312 svar

Hon släpper inte ut barnen

Jag är i behov av tankar och reflektioner hur jag ska hantera denna situation.

Jag har varit tillsammans med min man i tre år, vi är gifta o har barn. Problemet är att hans exfru verkar fullkomligt hata mig utan att vi någonsin ens har pratat med varann. Det var inte jag som orsakde deras skilsmässa kan jag tillägga. Jag kom in i bilden ett år efter de gjort slut.

problemet är snarare att hon inte tycker att en annan tjej ska ha något som helst med hennes barn att göra. I tre år har hon visat sitt förakt mot mig men barnen har ändå accepterat mig och vi har roligt ihop när vi ses.

Tyvärr är de bara hos oss varannan helg eftersom hon flyttade till en annan kommun i samband med skilsmässan.

I förra veckan fick jag liksom nog av allt så jag bestämde mig för att jag måste lyckas träffa henne o se henne i ögonen för att fråga henne vad hon anser jag gör fel o hur vi kan lösa det. Jag bad därför min man att säga att jag häntar barnen den dagen. Då fick han svar att de stannar hos henne i helgen i så fall. Jag körde ändå dit för att äntligen lyckas möta henne o prata. Jag har hitills inte fått närvara någonstans där hon är och de gånger vi träffats har hon inte ens tittat på mig. Jag tänkte att om jag kör o hämtar dom istället för min man måste hon möta mig.

Det som då händer är att hon inte öpppnar dörren o barnen gråter o alla skriker i hallen. Jag väntade en halvtimme, satte mig i bilen o provade ringa henne o smsa henne utan svar. Hon ringde o fullkomligt skällde ut min man o sa åt honom att komma istället. Det slutade med att hon körde o lämnade dom (10mil tur o retur). Allt för att de inte skulle åka med mig.

Jag kom hem en liten stund innan de kom så när jag såg henne lämna av barnen gick jag ut för att prata med henne.. o återigen försöka förstå vad som är fel. Då lägger hon sig pä gasen o far iväg..

Min man har försökt prata med henne mååånga gånger men det enda svar hon har är att jag inte har med hennes barn att göra. De har en mamma o en pappa, det räcker.

De ska nu på sammarbetssamtal.

Hon har sökt sammarbetssamtal för att hon tycker min man gör helt fel och hon börjar mer o mer se till att barnen kommer mindre o mindre o att min man får mindre o mindre rättigheter.

Jag blir mer o mer ffrustrerad och trött på hela situationen....

Barnen är 8 och 13.

Några spontana tankar?

Iam

Äldre 27 Apr 12:41

#151

Ni snackar mycket om hänsynen som ska visas mamman. Vad jag undrar är: Är hon den enda part i detta som har rättigheter? Och är hon den enda som är befriad från skyldigheter?

Inte ens barnens rättigheter tar ni in utan fokuserar bara på den "stackars" mamman, som enligt info faktiskt är den enda som betett sig rakt av fruktansvärt i nämnd situation.

Det finns massor av människor här i världen jag helst av allt skulle slippa all kommunikation med. Men som vuxen part i olika sammanhang är det ibland bara att finna sig i att det inte går att helt utesluta och istället agera vuxet däreftet.

Mamman hade flera olika alternativ utöver att ts skulle hämta. Inget av dessa föll mamman i smaken och därför togs beslutet att ts gjorde ett försök. Det första och enda försöket. Hur kan ni få det till en så hemsk handling att mamman har rätt att kasta barnen framför tåget och sen skylla på ts?

Visst, ts borde listat ut att det inte skulle funka. Men dels utgår man ju från att en vuxen människa agerar vuxet, och dels börjar man till slut greppa halmstrån för att lösa problem.

Det är inte konstigt att så många barn mår så dåligt med tanke på hur många egoistiska föräldrar det finns.

vampyria2

Äldre 27 Apr 12:50

#152

Iam skrev 2015-04-27 12:41:38 följande:

Ni snackar mycket om hänsynen som ska visas mamman. Vad jag undrar är: Är hon den enda part i detta som har rättigheter? Och är hon den enda som är befriad från skyldigheter?

Inte ens barnens rättigheter tar ni in utan fokuserar bara på den "stackars" mamman, som enligt info faktiskt är den enda som betett sig rakt av fruktansvärt i nämnd situation.

Det finns massor av människor här i världen jag helst av allt skulle slippa all kommunikation med. Men som vuxen part i olika sammanhang är det ibland bara att finna sig i att det inte går att helt utesluta och istället agera vuxet däreftet.

Mamman hade flera olika alternativ utöver att ts skulle hämta. Inget av dessa föll mamman i smaken och därför togs beslutet att ts gjorde ett försök. Det första och enda försöket. Hur kan ni få det till en så hemsk handling att mamman har rätt att kasta barnen framför tåget och sen skylla på ts?

Visst, ts borde listat ut att det inte skulle funka. Men dels utgår man ju från att en vuxen människa agerar vuxet, och dels börjar man till slut greppa halmstrån för att lösa problem.

Det är inte konstigt att så många barn mår så dåligt med tanke på hur många egoistiska föräldrar det finns.

Bonusmamman har gjort ett val och det är att vara en del av familjen, mamman har inte haft något att säga till om utan det är pappan som har bestämt att denna kvinna ska vara en del av det här nu....därför så kan inte nån av pappa eller bonusmamman kräva något av mamman, pappan kan kräva mycket men aldrig att mamman ska acceptera den nya kvinnan.

Visst går barnens bästa alltid först men jag kan inte se att mamman i TS gjorde något som gjorde illa deras barn, visst hon hörde dem vara ledsna när hon ringde på och mamman inte öppnade men det var faktiskt TS som satte barnen i den situationen, inte mamman.

Kan påpeka här att jag även är bonusmamma så det är inte så att jag sitter här som mamman och talar ur egen erfarenhet, har dessutom inga problem med mina bonusbarns mamma.

Iam

Äldre 27 Apr 12:57

#153

vampyria2 skrev 2015-04-27 12:50:22 följande:

Bonusmamman har gjort ett val och det är att vara en del av familjen, mamman har inte haft något att säga till om utan det är pappan som har bestämt att denna kvinna ska vara en del av det här nu....därför så kan inte nån av pappa eller bonusmamman kräva något av mamman, pappan kan kräva mycket men aldrig att mamman ska acceptera den nya kvinnan.

Visst går barnens bästa alltid först men jag kan inte se att mamman i TS gjorde något som gjorde illa deras barn, visst hon hörde dem vara ledsna när hon ringde på och mamman inte öppnade men det var faktiskt TS som satte barnen i den situationen, inte mamman.

Kan påpeka här att jag även är bonusmamma så det är inte så att jag sitter här som mamman och talar ur egen erfarenhet, har dessutom inga problem med mina bonusbarns mamma.

Mamman har också gjort val. Hennes val är att skaffa två barn med en man. Iom det valet har hon enligt mig ålagt sig själv ansvaret för dessa barns välmående. Att förvägra barnen umgänge med pappan för att hon själv inte kan detaljstyra pappans familj är inte att se till deras bästa. Att vägra öppna dörren och skicka ut barnen till väntande bil är inte heller speciellt vettigt.

Det är liksom inte en person allena som bär ansvaret här. Visst, som jag skrev, ts borde fattat att det inte skulle funka. Men var ligger mammans ansvar?

Som jag frågade: Är det bara hon som har rättigheter, och är det bara hon som slipper alla skyldigheter?

Mitt svar är nej.

Hon satte barnen i en jobbig sits genom att först förvägra umgänge och sen börja skrika och gorma och vägra släppa ut barnen när hon inte fick som hon ville.

Oopsi

Äldre 27 Apr 13:17

#154

En eloge till mamman som är mänsklig och visar sina barn att du ska aldrig finna dig i något du egentligen mår väldigt dåligt av..

Ess

Äldre 27 Apr 13:33

#155

Oopsi skrev 2015-04-27 13:17:05 följande:

En eloge till mamman som är mänsklig och visar sina barn att du ska aldrig finna dig i något du egentligen mår väldigt dåligt av..

Så kan man också vända det.

Nästa gång jag träffar min mans barn så ska jag lappa till dem, för jag tycker ju ändå inte om dem. Varför hålla artig och god min när man kan skrika och slåss. Då föregår jag med ett riktigt gott exempel framför mina barn, gillar man inte någon så ska man inte sky några medel för att visa det....................

Anonym (Nya frun)

Äldre 27 Apr 13:36

#156

Oopsi skrev 2015-04-27 13:17:05 följande:

En eloge till mamman som är mänsklig och visar sina barn att du ska aldrig finna dig i något du egentligen mår väldigt dåligt av..

Varför skulle barnen må dåligt av att hämtas av den de ska vara hos? Mamman har inga problem med att barnen vistas där, bara att den de ska vistas hos hämtar. Jag tror barnen mår dåligt av att mamman sätter dem i en sån sits att det blir en lojalitetskonflikt. Barn ska inte behöva utsättas för denna form av känslomässig utpressning, ett barn har rätt att få tycka om Både sin mamma Och sin bonusmamma.

Ess

Äldre 27 Apr 13:39

#157

En mamma kan aldrig göra fel. Ts kom på utsatt tid, men fick inte barnen med sig, och får ta en massa skit för det i tråden. Hon trampade över mammans gräns osv.

En annan styvmamma blev förbannad när mamman gick objuden in i deras bostad.
Hon fick höra att mamman hade rätt att gå in där eftersom barnen bodde där deltid och det fick hon stå ut med. Inte tal om att trampa över några gränser där inte.

Anonym (Nya frun)

Äldre 27 Apr 13:47

#158

Jag börjar känna mig som en riktig supermorsa. Mitt ex nya fru och jag gick tillsammans på utvecklingssamtal och julpyssel och sånt, vi måste ha sett ut som ett lesbiskt par med barn. När det var något gällande sonen ringde jag alltid och pratade med henne, hon var ju den som var hemma och hade huvudansvaret eftersom hon var hemma med sitt och mitt ex nya barn. Det kanske är något fel på mig som inte är en bitch mot exet nya

Iam

Äldre 27 Apr 14:27

#159

Ess skrev 2015-04-27 13:39:23 följande:

En mamma kan aldrig göra fel. Ts kom på utsatt tid, men fick inte barnen med sig, och får ta en massa skit för det i tråden. Hon trampade över mammans gräns osv.

En annan styvmamma blev förbannad när mamman gick objuden in i deras bostad.

Hon fick höra att mamman hade rätt att gå in där eftersom barnen bodde där deltid och det fick hon stå ut med. Inte tal om att trampa över några gränser där inte.

Som jag frågat flera gånger. Är mamman den enda med rättigheter? Är mamman den enda som är befriad från skyldigheter.

Det är ju uppenbart att dom flesta tänker så. Skitsamma om det innebär att du kastar dina egna barn framför tåget eller beter dig som en ouppfostrad 3-åring.

Lustigt är också att det inte sällan är bonusföräldern som är den enda som faktiskt försöker lösa det till det bästa för barnen.

Som sagt, inte konstigt att så många barn mår dåligt med tanke på hur extremt egoistiska och egocentriska deras föräldrar är.

Anonym (Dumt)

Äldre 27 Apr 14:29

#160

Anonym (Nya frun) skrev 2015-04-27 09:31:49 följande:

Fast ts situation ser ju lite annorlunda ut. Hon och maken har varit gifta i tre år, man får förmoda att de var tillsammans något eller några år innan. De har gemensamma barn, halvsyskon till makens barn. Mamman har haft några år på sig att anpassa sig till nuvarande förhållande.

Fel! Dom har varit tillsammans i 3 år, gifta kanske bara 1 vecka det framgår inte!

Hon släpper inte ut barnen

INNEHÅLL