Hjälp mig sluta tänka på att bli gravid!

Ett väldigt sent svar (jag har inte varit inloggad alls) men stort grattis till båda! Vad fint att det gått bra, jag hoppas att det fortsätter så. Vårt lilla hjärta har blivit 16 månader och vi har det mestadels fint och roligt. Jag hoppas ni mår bra!!

Snart är det dags igen, vi har börjat hoppas på ett syskon :) Är ni kvar här, kanske med liknande tankar...? Jag känner att jag redan börjar bli lite besatt sådär, jag kanske ska läsa igenom hela tråden och alla goda råd :D

Kul att höra från dig! Vi började försöka med syskon när min mens kom tillbaka förra våren, vi kände ju båda att det kunde ta lång tid och att vi ville börja direkt eftersom vi inte blir yngre direkt. Och på tredje försöket gick det, helt otroligt! Vi fattade ingenting och knappt vi kan fatta det nu heller trots att det bara är ca 10 veckor till beräknad förlossning. Känns verkligen helt overkligt men ibland har man tur också. Hade lite blödningar i början så trodde såklart det var kört men de tror att det var missfall på en tvilling som inte utvecklats. Verkar som jag inte kan genomgå en graviditet utan blödningar..

Hur går det med dottern? Jag håller tummarna att det går fort för er också och att du slipper bli sådär besatt som det är så lätt att bli. Jag tror det kommer sluta jättebra :)

Oj wow, grattis!! Så underbart. Vad skönt att det fick vara lite enklare denna gång :) Åh, jag blir så glad för din skull. Det blir inte så lång tid mellan barnen, eller hur? Så himla mysigt med ett litet syskon! Det var verkligen roligt att höra. Berätta gärna mer!

Och tack snälla. Jag är faktiskt gravid, men väldigt tidigt än så länge. Jag hade ett missfall i höstas efter att ha blivit oplanerat gravid, och jag känner mig lite orolig att det ska hända igen. Men jag är ändå lite försiktigt glad och hoppas på det bästa. Om denna stannar kvar blir det syskon i slutet av oktober.

Med dottern går det fint. Hon är ganska stor nu, 21 månader. Det är så häftigt att se hur hon utvecklas, och så fint att få vara med och busa och leka och lära :) Haha, det är mycket med den egna viljan! Hon är så otroligt bestämd. Hon började föris för några månader sen och älskar det. Både jag och min man (vi har gift oss sen sist!) jobbar deltid och tycker att det är roligt att både vara igång på jobbet och att ha mycket tid tillsammans.

Kram på dig :)

Åh, grattis till dig med! Förstår dock att du är orolig, men håller tummarna att det ska gå denna gång. Tror att det kommer bli bra <3

Åh, snart 2 år, tänk vad tiden går fort. Känner igen det där med den egna viljan :) så bra att förskolan fungerar bra, vi hade tänkt att Oliver ska börja till hösten, hoppas han också kommer tycka om det. Känns som att han behöver lite mer häng med andra barn.

Kommer bli drygt 1.5 år mellan Oliver och lillasyskonet. Kommer nog bli intensivt men är så otroligt tacksam. Började blöda redan i vecka 6 och var orolig för utomkveds för det var lite likt hur det var när jag hade det. Åkte in för jag inte vågade vänta till det inbokade ultraljudet och fick se en liten, liten en där hjärtat precis börjat slå. De såg också en annan uppklarning i livmodern och att jag hade haft ägglossning från båda äggstockar därför fick jag tid 2 veckor senare. Blödde mer under den tiden och även på det ultraljudet kunde de se en uppklarning förutom det levande fostret så antagligen var det en tvilling som aldrig utvecklats. Slutade blöda först efter kub-ul i vecka 14 typ. Så sjukt jobbigt psykiskt att blöda så skönt när det upphörde. Annars har det varit en bra graviditet hittills, lite tyngre, lite mer trötthet och illamående och lite foglossning jämfört med förra men mår oförskämt bra.

Håller tummarna för er! Har du något inbokat ultraljud?

Kram!

Ja, jag ska faktiskt göra ett ultraljud nästa vecka. Det är ju tidigt då men känns ändå skönt att få kolla så att det inte blir samma sak som förra gången (då upptäcktes det i vecka 14). Jag måste säga att jag tycker inte att den här perioden är särskilt rolig. Det är tufft att gå och oroa sig, vara trött och må illa. Jag är så klart glad och hoppas att det ska gå vägen, men det är mycket andra känslor också. 

Så fint att allt gått så bra för dig! Visst sa läkaren att ni inte skulle bli gravida utan hjälp? Och nu väntar du redan ett andra barn!

Förskolan tycker vi är toppen :) Lilla tjejen har så roligt där med kompisar och aktiviteter, det är verkligen positivt, Jag var lite orolig innan men det har verkligen bara varit bra.

Skönt att ni fått tid till tidigt ultraljud. Verkligen tufft att upptäcka att det inte gått vägen först i vecka 14. Håller med dig om att första tiden som gravid inte alls är speciellt kul, mest oro och trötthet.

De pratade aldrig så mycket om våra odds att bli gravida utan hjälp, de bara konstaterade att ivf antagligen var den rätta vägen att gå för oss. Antagligen för att det var både kvinnlig och manlig faktor som ställde till det. Så känns verkligen helt osannolikt att det gick så fort nu, men vi tackar och tar emot av den goda turen :)

Låter ju verkligen toppen med förskola, hoppas det går lika bra för oss :)

Ja, det var väldigt ledsamt förra gången. Jag tror att det är anledningen till att jag har så svårt att vara glad denna gång. Det känns ändå skönt att få kolla snart, även om det så klart aldrig finns några garantier. Förhoppningsvis går allt bra, gör det det så tror jag att det känns bättre om ett tag.

Jaa, du har så rätt - det är bara att tacka och ta emot när det bjuds :)

Jag skriver igen när jag har gjort min koll på onsdag. Hu, jag känner mig helt nervös bara av att skriva det.

Hoppas att fu fortsätter må bra :)

Idag har jag gjort vul och allt såg normalt ut. Lättnad. Känner mig fortfarande orolig att det ska bli som sist men ändå lite försiktigt glad :) Men vad tiden går långsamt!

Åh, vad glad jag blir! Känner igen oron, lättnaden som efter ett tag fylls av oro igen. Man vet liksom att oron varken gör till eller från och att den därför bara är en energidödare, men ändå går den inte att trycka bort. En dag i taget är min filosofi typ.

Vilken vecka är du i? Vad gick att se på vul:et?