Har du förtroende för regeringen?

Den visar att det i Sverige anmäls 53,2 våldtäkter per 100 000 invånare. Det är skyhögt över våra nordiska grannar.

Den höga siffran behöver inte betyda att svenskar faktiskt löper större risk att våldtas än andra. Anledningen är att benägenheten att anmäla en våldtäkt kan vara högre här än i andra länder, enligt Niklas Långström, professor och sexualbrottsforskare vid Karolinska Institutet.

.....

UNODC-statistiken visar också att antalet anmälda våldtäkter i Sverige har ökat kraftigt de senaste åren. Men även den oroväckande trenden har åtmistone delvis en rimlig förklaring, enligt Långström.

– Förutom förändringar i anmälningsbenägenheten brukar det förklaras med att sexuallagstiftningen förändrades 2005 så att fler brott än tidigare betraktas som våldtäkt.

Men faktum är att bland annat Brottsförebyggande rådet misstänker att antalet våldtäkter faktiskt ökar, i alla fall när det gäller våldtäkter där gärningsmannen är okänd.

Enligt Långström beror det på en förändring i svenskarnas nöjesliv.

– Vi konsumerar mer alkohol och ses mer i utemiljöer än tidigare. Då ökar riskytorna. Säg att två till tre procent av den manliga befolkningen kan tänka sig att begå sexualbrott under vissa förutsättningar. Nu exponeras de för fler möjligheter än tidigare, säger han."

Samtidigt växer oppositionens krav på att Sveriges strategi ska ändras. En majoritet, Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna, är överens om att en kommission ska tillsättas före sommaren.

Vänsterpartiet har öppnat för att stötta förslaget.

Kravet om en snabb särskild coronakommission kommer från M-ledaren Ulf Kristersson som riktat hård kritik mot regeringen och positionerat sig som en förespråkare för utökad testning. Hans huvudargument – som han lyft flera gånger – är att ”rätt människor” kan komma tillbaka till sina arbeten och återstarta ekonomin om fler får testas.

Partiledarens många uttalanden går därmed direkt emot MSB:s analys, eftersom det enligt den inte varit någon stor frånvaro av personal."

Så fåtöljforskarna önskar fler tester och kritiserar regeringen för att detta inte sker.  Regeringen anser att regionerna är ansvarig för tester och MSB säger att sjukfrånfrånvaron i berörda grupper är så låg att tester inte är nödvändiga... samtidigt är test av antikroppar ingen given garant att man vet om personer varit sjuk eller kommer att bli sjuk eller inte.

När såväl politiker som fåtöljforskare får spelrum så har relevans tydligen ingen given plats.

Det FHM och smittskydd i andra länder säger är att tester för smittspårning kan göras i vissa lägen och i andra lägen är det mindre relevant.  I Sverige görs tester för smittspårning i hela landet, men inte allmänt av kända skäl. Smittspråningen bland sjukårdspersonal har gjort att smitta inom vård och äldreomsorg minskar.

Men redan i början av maj erbjöd MSB att hjälpa till med logistiken.

”När det gäller arbetet med att skala upp provtagningen till 100 000 prov per vecka så påminde MSB om att de kan bistå med logistiklösningar för att stötta FoHM.”, står det i mejlet som Expressen tagit del av.

Enligt Folkhälsomyndighetens riktlinjer från den 5 maj ska regionerna testa i de första två prioriteringsgrupperna.

Regioner, med Stockholms finansregionråd Iréne Svenonius (M) i spetsen, har hävdat att de aldrig fått uppdraget att testa i ”prioriteringsgrupp 3”. Regionerna pekar på stöd i följande formulering från ett dokument från Folkhälsomyndigheten:

”Provtagning och laboratorieanalys inom denna grupp behöver hanteras utanför respektive regions sjukvårdsuppdrag. Nya aktörer för provtagning, logistik, dataöverföring och provanalys behöver etableras”, skriver myndigheten enligt Ekot.

Lena Hallengren har varit av motsatt åsikt. Hon hävdar att ansvaret för smittskydd och smittspårning ligger på regionerna och att ett ansvar för smittspårning inte går att ha utan testning.

Regionerna tog i veckan på sig att skala upp och testa även prioriteringsgrupp tre.

– Det viktiga är att det sker en provtagning som är ändamålsenlig och som svarar upp mot de behov vi har i olika faser av pandemin, säger Emma Spak i ett pressmeddelande."

Från pressmedelandet

"Regionerna klargör därmed genom ställningstagandet att de nu tar ansvar för att bygga upp en breddad ändamålsenlig testning av samtliga tre priogrupper. Provtagning av covid-19 är viktigt för av att minska smittspridningen, ge vård och omsorg av smittade och säkra personalförsörjningen i vård, omsorg och andra samhällsviktiga funktioner. Provtagning är därför en viktig del av regionernas arbete med pandemin.

− Regionerna tar ett tydligt ansvar och har kapaciteten och kunnandet att öka antalet tester på ett långsiktigt hållbart sätt. Det viktiga är att det sker en provtagning som är ändamålsenlig och som svarar upp mot de behov vi har i olika faser av pandemin, säger Emma Spak, sektionschef hälso- och sjukvård på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Beslutet om den gemensamma inriktningen fattades den 26 maj 2020 av samtliga regiondirektörer efter beredning av regionernas hälso- och sjukvårdsdirektörer."