Vi som är gravida efter IVF i januari/februari 2015

Ja funkar fint tycker jag. Som du säger är vi ju inte så många

Bilder är alltid kul

Verkar som att många av oss känner lite liknande med oron. Jag är glad ungefär en dag efter ul, sen lika nervös igen. Fast efter det i måndags känner jag mig faktiskt lugnare, i helgen har jag gått 10 hela veckor och 12 närmar sig ändå. Jag har varit extremt nere och maken oxå fast nu i veckan bestämde vi oss för att vi måste försöka rycka upp oss allt ser ju faktiskt bra ut! så i helgen ska vi åka till gekås och shoppa lite och så ska vi bjuda hem lite kompisar och försöka vara lite sociala igen. Jag isolerar mig lätt när jag känner mig nere, men märker ju att jag mår mkt bättre om jag inte gör det. Har ni andra berättat för folk? Eller när tänker ni berätta?

Håller med lisodan om att det är bra med positiva saker! Känns ju annars som man lätt oroar sönder sig! Antingen i denna tråd eller tilläggstråd, spelar ingen roll. Jag var i en barnklädesbutik i dag på lunchen för att köpa en grej till en kompis barn, o blev så himla sugen på att köpa något eget men jag kände att det liksom tog emot så så jag vågade inte! Bestämde mig för att om det ser bra ut i morgon på ul så ska jag banne mig gå tillbaka o köpa åtminstone ett par sockar! För att få det att kännas lite mer verkligt också.

Alltså, jag är fasen på gång att köpa en barnvagn! Sug på den. Min kompis ska sälja sina fina Joolz till ett bra pris men hon vill ju sälja den nu. Jag bad att få vänta till efter UL nästa vecka och det gick bra men shit vad läskigt det känns att köpa vagn redan nu. Pirrigt!

Coolt att redan köpa vagn och små sockor.

Jag tyckte det var ett stort steg att handla eller bara att låna/ärva mammakläder. Men nu känns det helt ok. Man ska väl över en barriär. Nu har jag två jeans, ett par leggings, ett par mjukisshorts och ett par mjukisbyxor till hemma. Såååå sköna! Har även en tunn tröja och en klänning men tar kanske lite tid innan jag får använda dem. Tycker fortfarande det är lite tidigt att visa fram magen och försöker mest dölja den med makens t-shirts och skjortor just nu.

Men maken gillar när jag har på mig tajta kläder hemma i allafall så jag visar magen stolt för honom. Nu kan fostret tydligen redan uppfatta ljud och han har sjungit och pratat till den ett par gånger redan!

Vi har redan berättat för många. Är 11+1 idag. Familj och nära vänner har vetat länge, sen vi fick ett plus, för de har följt oss i IVF processen. Maken berättade för sina jobbarkompisar i måndags, men jag berättade för mitt jobb redan för någon månad sen- men kände mig tvungen också för jag orkade inte jobba heltid. Fler och fler får veta hela tiden. Men vi har inte gått på Facebook eller så. Tänker att det får komma efter RUL nångång om det känns viktigt.

Magbilder är det bara att lägga upp för dem som känner. Bara roligt att följa alla :) Idag är jag i v. 10 (9+1 ) och jag är såååå glad över att jag inte har haft något illamående, peppar peppar. Dock har mvc fullt upp så vi får först komma dit när jag är i V. 15.

Jag är i vecka 11+0 och senaste veckan har det allt blivit lite put på magen. Så roligt!

Annars är det med mig, som för er flesta här inne, ORO! Jag bara måste få göra ultraljud innan RUL 20 maj. Man får ju alla möjliga konstiga idéer nu när det var ett tag sedan man såg de små. Skulle vara så skönt att få bekräftat att allt ser bra ut när vecka 12 passerat.

Har ni som gått lite längre piggnat till tro? Jag är verkligen dödstrött. 8+1 idag. Klockan är halv åtta och jag har redan lagt mig i sängen. Snark.

Vi gick ut med det tidigt, precis efter VUL i vecka 9. För oss var det jätteskönt, dels för att flera visste vad vi gick igenom (jag är väldigt nära flera av mina kollegor) och dels för att en fd kollega sett oss hos barnmorskan och hon är skvallrig av sig och jag ville inte att det skulle gå ett rykte. Arbetar på en arbetsplats med 150 anställda, där man känner de flesta.

Nu är det jättekul att prata med alla om det, och flera som också är gravida har smugit fram och sagt "jag är också gravid" så nu är det iaf två som är nära mig i tid.

Sen resonerar jag så att om nåt händer så kan mina kollegor kommunicera ut det lättare till varandra så jag själv inte behöver ta upp det.