Jag skrapades för en dryg vecka sedan i vecka 11 efter att graviditeten avstannat i vecka 6 och nu tänkte vi köra igång och försöka oss på en ny graviditet på en gång. Men denna gång känner jag mig inre lika kaxig. Oron över att det ska hända igen finns med och det skulle vara skönt att dela tankar med andra som upplevt samma på vägen.
Du ska inte kolla upp det? Jag hade ringt kvinnokliniken...
Snart en vecka och ingen mens. Igår natt hade jag hemsk mensvärk. Ökade flytningar, men inte färgade. Negativt graviditetstest. Märkligt...
Bim+5 för mig och ingen mens här heller... Inte ens ett tecken på att den är påväg... Börjar bli riktigt less på att bara vänta tills den kommer så man kan börja försöka igen.. Testade negativt i lördags och tänkte jag skulle avvakta att testa igen till helgen åtminstone..
Bim+5 för mig och ingen mens här heller... Inte ens ett tecken på att den är påväg... Börjar bli riktigt less på att bara vänta tills den kommer så man kan börja försöka igen.. Testade negativt i lördags och tänkte jag skulle avvakta att testa igen till helgen åtminstone..
Du ska inte kolla upp det? Jag hade ringt kvinnokliniken...
Japp, mens igen. Förhoppningsvis sista på länge. Vi siktar på nästa äl som är runt 19:e april och då blir det ett tidigt januaribarn (9:e) alt sent decemberbarn. Men nu kör vi! :)
Idag är jag helt blödningsfri, blödde då cirka 10 dagar med missfallet.
Nu hoppas jag ägglossning kommer igång snart och att kroppen kan vara som vanligt. Och att jag blir gravid snart.
Första gången jag blev gravid tog det 9 månader. Andra tog det ungefär samma. Någon med erfarenhet med fler graviditeter, har det tagit olika lång tid?
Nu äntligen kom lite blodiga flytningar. Äl runt den tjugonde april. Vi kör också nu!
Japp, mens igen. Förhoppningsvis sista på länge. Vi siktar på nästa äl som är runt 19:e april och då blir det ett tidigt januaribarn (9:e) alt sent decemberbarn. Men nu kör vi! :)
Nu äntligen kom lite blodiga flytningar. Äl runt den tjugonde april. Vi kör också nu!