någon mer som nyligen fått missfall/MA och vill följas åt till ny graviditet?

Tack ska ni ha!

Men hur ska man tänka om man fått MA då? Enligt ultraljudet slutade fostret växa den 18/2 (v7+1) men det upptäcktes först nästan två veckor senare och dagen efter skrapades jag. Så om jag ska räkna från missfallsdagen är jag ju redan förbi första ägglossningen och bör få vanlig mens om en vecka ungefär. Eller ska man räkna från skrapningen? 

Och hur kommer det sig egentligen att jag fortfarande har små små bruna blödningar fem dagar efter skrapning. Är inte själva poängen med skrapning att man tar bort allt och "nollställer" livmodern. Det borde inte finnas något kvar att blöda ut tycker jag?!

Grattis till era plus! Håller upp nu under mars, mensen dök upp nu. :(

Beklagar mensen. Det verkar som att det bara är du och jag som håller upp i mars, de andra kör på.

Höll på att bli galen i onsdags, 36 dagar sedan MF och väntade på mens. Har knappt kunnat koncentrera mig på jobbet utan har suttit jättemycket och tittat på almanackan och tänkt "om jag får mens då så är det ÄL då, eller om jag är gravid blir det BF då och då" har varit ganska besatt av att bli gravid igen ASAP, ville ju ha ganska tätt mellan barnen (ca2 år) Hade ju testat negativt på söndagen. Så jag tog ett test på onsdag kväll igen - negativt. Min reaktion hade jag inte räknat med, blev jätteledsen. Sen pratade jag med min man om att vi kanske borde sexa på lite mer nu när det inte kommer nån mens, vem vet, kanske hade jag ÄL nu? Var ganska inställd på att det kanske skulle ta de där 6-8 veckorna innan jag fick mens igen efter MF. Men han var inte alls motiverad till det, han ville vänta på nästa mens. Då blev jag ännu mer ledsen och arg och förklarade att vi skulle ju haft barn i september, nu blir det kanske inte förrän februari 2016 eller nåt om vi ska hålla på att vänta! Jag fick ta och lugna ner mig och landa lite. Sen kände jag att detta med barn, de kommer när det är meningen att de ska komna. Blev genast lite mer lättad och slutade titta på almanackan på jobbet och ändrade inställning till att försöka leva lite och planera andra saker än barn i livet, typ en resa. Vi tänkte köra igång igen på söndag efter att jag skulle testa en gång till, för att få ett avslut, om jag inte var gravid då så skulle det inte vara någon idé att testa på ett tag eftersom vi knappt haft sex de senaste två veckorna eftersom jag väntat på mens. Så jag testade och det var positivt!!! Kan inte fatta det! Blev först jätteglad men sen orolig. Det var ett väldigt svagt plus, så var det sist med MF med, känner inga direkta symptom alls. Första gången jag var gravid var plusset så tidigt och hade ömmande bröst och sånt. Å andra sidan har jag hört att det kan kännas mindre med graviditeter efter man fött barn. Kan ändå inte hjälpa att jag tänker att något kanske kan vara fel eller att det kan bli MF när som helst. Denna första tid är ju jättekänslig. Men försöker behålla inställningen från i onsdags då jag kände att blir det inte så blir det förr eller senare. Några månader hit eller dit spelar ingen roll i långa loppet. Kommer nog inte våga hoppas på detta förrän v 12 är passerad. Kanske har fel inställning här. Men det känns väldigt konstigt nu. Imorgon ska jag utomlands på tjänsteresa också. Förra gången fick jag MF när jag var på en sådan resa. Känns nästan lite ödesmättat, hur ska det gå denna gång liksom? Ojoj, ska försöka att bara leva som vanligt ett tag nu trots detta. Har iaf skrivit av mig lite nu, känns bra. Jag håller tumnarna för er andra! Ni andra som plussat, hur tänker ni?

Japp, har äl 21 april som vi kommer sikta på. Vi kommer också försöka komma iväg på en weekend bara jag och sambo. Känns trist att vänta men vi får fylla tiden med lite roligheter. Vet du när du kommer ha äl i april?

Grattis poi!

Nej vet inte riktigt när jag har äl i april. Runt den 15 april kanske.

Vi pratade faktiskt också om att försöka komma iväg en helg bara vi två. Kan vara skönt att tänka på nåt annat.

Hej på er! Va kul att så många plussar igen.

Jag fick fördröjt missfall i februari. Graviditeten hade avstannat v.7 men upptäcktes först i v.10.
V.11 fick jag tabletter för att stöta ut allt. Men tyvärr blev det blodbad och jag fick åka ambulans för att akutopereras :( Fick blodtransfusion och mådde lite bättre efter ett dygn på sjukhus. Dagarna efter kom chocken och jag kunde inte sluta gråta. Var tyvärr redan inne i en depression så det här gjorde ju inte saken bättre. Blev av med jobbet i december och kände att graviditeten gjorde mig gladare! Nu är allt ett stort frågetecken och jag vet inte ens om jag vill bli gravid igen. Börjar tveka på allt nu, till och med mitt äktenskap. Har en snart treåring hemma som jag väldigt gärna vill ska växa upp med syskon.
Nu vill jag nog vänta till april i alla fall innan vi försöker igen så det blir ett januaribarn. Tyvärr är tre av mina bästa kompisar gravida och vi skulle haft så tätt. Så jag blir stressad pga det att försöka igen snabbt.

Någon mer än jag som haft såna här tankar?

Efter en skrapning har man ett sår i livmodern som måste läka. Det är därför du blöder lite fortfarande. Själv blödde jag i lite över 2 veckor efter min skrapning. Men jag skrapades då i vecka 14, fostret hade dock dött 5-6 veckor tidigare.

Vid ett MA fortsätter kroppen vara gravid och hormonerna fortsätter alltså produceras. Det är därför fostret inte stöttes ut direkt när det dog. Efter ett missfall (oavsett vilken typ av missfall det är) så kan det dröja flera veckor innan ägglossningen kommer igång.

Har du gjort graviditetstest efter skrapningen? Vi blev strängt beordrade att inte ha sex alls förrän blödningen helt upphört och att ha skyddat sex fram tills jag testat negativt på ett graviditetstest efter skrapningen.

Beklagar ditt missfall :(. Hemsk upplevelse att det blev så akut så ambulans fick komma.

Har många runt omkring mig som är och blivit gravida under tiden vi gått igenom detta. Har varit och är mycket jobbigt psykiskt.

Har varit väldigt stressad över att det ska bli barn 2015 mest för att våran dotter nu fyllt 5 år och längtar efter syskon. Vi kommer försöka nu till helgen när jag beräknas ha Äl men tar det sig inte nu hoppar vi över april månad eventuellt. För då beräknas barnet komma precis efter nyår och vi ska göra kejsarsnitt så då blir det ju tidigare vilket innebär runt julhelgen och det vill vi inte. Försöker att inte tänka så mycket på det utan får börjar förlika mig med att det istället blir 2016 som nästa barn kommer och det känns så otroligt långt borta.