Spin-Off tråd för oss som följdes åt, stöttade och hejade på varandra i tråden 'Vi runt 30 som siktar på vårt första plus NU' och som nu plussat!
Här fortsätter vi följas åt, stötta och dela erfarenheter med varandra :)
Tråkiga nyheter när man går in här och jag har också en dålig dag idag. Hade ont i magen igår och blev riktigt orolig. Hur skiljer man på värk av att livmodern växer, foglossning och ev begynnande missfall liksom? Sen tycker jag att illamåendet är lite bättre och det är ju iofs skönt, men då börjar jag ju oroa mig för det också såklart. Går in i v 8 idag. Det är 9 dagar kvar tills missfallet började förra gången. Längtar faktiskt dit. Det blir som en milstolpe. Även om det inte kommer att ta bort oron såklart.
Jag ska på vul i morgon och är skit nervös. Helt plötsligt så tänker jag att den säkert har dött och jag kommer att få tråkigt besked. Jag hatar att plåga mig såhär.
Nån annan som varit på vul och har bra historier från det? Jag är i vecka 8.
Kram på er
Fy vad tråkig läsning, Sserena 86 och Lisen84. Jag är så ledsen för er skull.
Även om jag försöker att inte tänka på det och vara glad så gnager ändå lite oro i mig längst inne. Att det ska hända något. Antar att det är ganska vanligt i början..
Var på inskrivning idag!
Massa info samtidigt men har iallafall lyckats dra igång värsta läkar-cirkusen :S
Har lite sjukdomshistoria både i familjen och hos mig själv så nu blir det maaaaassa prover och utredningar!
Det positiva med detta är väl att första UL blir redan nästa vecka ;) (v.8 då)
Mina sjukdomar ska inte påverka fostret men däremot ska de ha stenkoll på mig så jag inte påverkas av det.
Vi har än så länge bara sagt att vi är 'gravida' när vi pratat om detta, mannen o jag. Men BM sa "väntar barn" hela tiden och det var lugnande på nåt sätt!
Efter att ha läst en massa på FL så får man känslan av att det är större risk att få mf än att faktiskt lyckas men prata med en BM var bra :)
Oh Diamant, du har så rätt. Chansen att lyckas är ju faktiskt större än risken att få MF.
Jag ser fram emot inskrivningen nästa vecka, känns som det kanske kommer bli mer verkligt då. Handlade det någonting om mannen? Jag har fått för mig att på inskrivningen så riktas mycket fokus på kvinnan. Jag vill att min man ska känna att han också är viktig, så jag hoppas att bm pratar lite med honom också. Han har säkert också massa funderingar och saker han är orolig för.
Härligt att inskrivningen gick bra och att du får den hjälp du behöver! Och å vad kul med vul redan nästa vecka :) håller med dig om att man blir lite knäpp av att läsa på fl angående missfall, jag har ju dessutom bara en graviditetserfarenhet och det är mf i v 9, så det är lätt att falla in i negativa tankar. Jag hoppas det blir bättre när jag passerat v 9.
Det var inte jättemycket fokus på mannen, det frågades om familjeförhållanden, vänner, yrke och sjukdomar och om han hade några frågor vilket han hade. I övrigt så var frågorna riktade mot mig.
Han har absolut fått mer förståelse för mina symtom nu när hon berättat om dom och han känner också att det blivit mer verkligt liksom hehe. Han ser mycket fram emot UL nästa vecka :D
Nu idag har jag inget illamående alls så bara för det börjar man dagen med lite oro men det går nog över hehe
Hon sa att det är fullt normalt att man oroar sig, men man väntar ju inte missfall, man väntar ju barn!
Jag ska på vul i morgon och är skit nervös. Helt plötsligt så tänker jag att den säkert har dött och jag kommer att få tråkigt besked. Jag hatar att plåga mig såhär.
Nån annan som varit på vul och har bra historier från det? Jag är i vecka 8.
Kram på er