• Leiben

    Ni som berättat för era barn!

    Min son fyller snart fyra. Vi har inte kommit in på donationsdiskussionen då han verkar rätt ointresserad av hur barn blir till-frågan. Vill att det ska komma naturligt samtidigt som jag inte vill att han ska känna att en dag fick han veta det. Vill att det ska ha funnits med honom så länge han kan minnas. För tillfället har han bara konstaterat att lillebror i magen (också äd) kom dit genom att han kröp dit genom huden - som vilken självklarhet som helst.

    Den dagen han får veta får man ju vara beredd på att det kan komma upp i vilka sammanhang som helst. Kanske bland folk man annars inte skulle ha sagt något till. Då får man ta sig i kragen och inte visa sig ev. generad.

    Hur har ni gjort, ni som berättat? Och hur tänker ni som ska berätta?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-08-10 16:11
    Känner också att när man som oss bor på mindre ort så kanske det är mer inskränkt och det finns mer fördomar från omgivningen. Känns viktigt att rusta sina barn med bra förståelse så att de känner sig trygga om de möter fientliga kommentarer från andra och själva kan förklara. Det kan jag känna från min egen familj också att det finns något lite obehagligt om det "kommer ut". För att deras inställningen till äggdonation bygger på oerfarenhet.

    Ni som gjort äd, tror ni att det kan vara känsligare i mindre samhällen än i storstäder? Eftersom jag jobbat med små barn både i en stor stad och i mindre samhälle så märker man ju att det helt klart finns fler typer av familjekonstellationer i en större stad som avviker från det normativa. Så viktigt att barnen så får prata om sin identitet på rätt sätt, tycker jag.

  • Svar på tråden Ni som berättat för era barn!
  • Shade80

    Alla mina barn är biologiska, så förlåt mig om jag kanske inte hör hemma här, men jag skulle nog vara fullt ärliga med dem. Alla förtjänar sanningen om sin bakgrund. Man ska inte hålla tillbaka sanningen bara för att man själv är rädd för dem.

  • Frontline

    Har inte gjort nån äggdonation precis men vårt första barn kom till via IVF och jag vet inte om vi ska berätta det för han då han blir större, vi har pratat om det men inget bestämt..


    Livet är underbart när underlivet är bart :)
  • Anonym (????)
    Frontline skrev 2014-08-08 22:53:19 följande:

    Har inte gjort nån äggdonation precis men vårt första barn kom till via IVF och jag vet inte om vi ska berätta det för han då han blir större, vi har pratat om det men inget bestämt..


    Fast är det ert biologiska barn finns det väl ingen anledning att berätta?
    Skillnad om det är äd då mamman inte är genetiskt släkt med sitt barn.
  • Leiben
    Shade80 skrev 2014-08-08 22:49:06 följande:

    Alla mina barn är biologiska, så förlåt mig om jag kanske inte hör hemma här, men jag skulle nog vara fullt ärliga med dem. Alla förtjänar sanningen om sin bakgrund. Man ska inte hålla tillbaka sanningen bara för att man själv är rädd för dem.


    Har jag varit otydlig?

    Absolut ska vi berätta sanningen! Vi har tom valt öppen donator till lillebror (fast man måste åka utomlands och vänta i kö i åratal) bara för att de tom ska få donatorns namn när de fyller 18.

    Jag vill veta HUR pratet har varit för de som har berättat! När har det skett och har det skett pga att frågan kring fortplantning själva har väckts av barnet elelr har föräldrarna propsat på det?

    Hur många föräldrar som inet gjort ÄD bara en dag berättar om hur deras barn blev till när de var 3.5 år utan att det kommit på tal eller barnet har verkat undra eller funderat på saken?
  • Frontline
    Anonym (????) skrev 2014-08-08 22:56:29 följande:
    Fast är det ert biologiska barn finns det väl ingen anledning att berätta?
    Skillnad om det är äd då mamman inte är genetiskt släkt med sitt barn.
    Jo det är sant, men vi har ändå tänkt tanken om man ska berätta eller inte då vi hade ett helvete med att få första...
    Även andra var svårt men kom till på naturlig väg efter att vi hade gjort 2 IVF och skulle påbörja ett tredje försök men det behövdes aldrig då det tog sig ändå..
    Men du har kanske rätt vi kan hålla det för oss själva...
    Livet är underbart när underlivet är bart :)
  • Leiben
    Shade80 skrev 2014-08-08 22:49:06 följande:

     Man ska inte hålla tillbaka sanningen bara för att man själv är rädd för dem.


    suck....
  • Leiben
    Frontline skrev 2014-08-08 22:59:33 följande:
    Jo det är sant, men vi har ändå tänkt tanken om man ska berätta eller inte då vi hade ett helvete med att få första...
    Även andra var svårt men kom till på naturlig väg efter att vi hade gjort 2 IVF och skulle påbörja ett tredje försök men det behövdes aldrig då det tog sig ändå..
    Men du har kanske rätt vi kan hålla det för oss själva...
    Fast det finns en poäng med att bara påvisa att få barn kan gå till på olika sätt dock. Så ser ju verkligheten ut.
  • Frontline
    Leiben skrev 2014-08-08 23:02:03 följande:
    Fast det finns en poäng med att bara påvisa att få barn kan gå till på olika sätt dock. Så ser ju verkligheten ut.
    Jo det är ju så...
    Livet är underbart när underlivet är bart :)
  • Löparnörden

    Är mamma till en äggdonationstjej som snart blir ett år så vi är långt ifrån att börja berätta men vår tanke är att berätta så tidigt som möjligt i dotterns takt och på hennes nivå så att det det som ni säger blir en del av henne redan från början.

    Har köpt en barnbok om ivf och äggdonation som heter "Hur jag kom till" som jag tycker verkar vara ett bra verktyg när man börjar prata.

    www.adlibris.com/se/bok/hur-kom-jag-till-en-barn--och-foraldrabok-om-provrorsbefruktning-och-aggdonation-9789163323287

    Skulle vara intressant att få höra hur de med äldre äd-barn gjort och hur barnen reagerat.

  • Anonym (-)
    Anonym (-) skrev 2014-08-08 22:46:08 följande:

    Jag reagerade också på "kröp genom huden". Dock reagerade jag än mer på att du inte tog tillfället i akt och förklarade för honom.

    Mitt tips är att köpa eller låna böcker om hur barn blir till; både på naturlig väg och på konstgjord väg. Att läsa om det i en saga kan liksom inte bli mer naturligt.

    Viktigt är väl dock att den vuxne som läser, kommer ihåg att det är just en _saga_ och inte en faktabok. Läs den hellre 100 gånger om än att stanna till vid varje detalj för att förklara varendaste liten grej in på atomer.

    Låt det bara vara naturligt, helt enkelt.


    Som sagt; en sagobok.
Svar på tråden Ni som berättat för era barn!