BF Mars 2015

Just ja, fick veta att moderkakan ligger i bakväg så jag borde känna sparkar om ett par veckor eller så :D längtar ngt så otroligt!!

Så känner egentligen jag också. Magen växer, känner mig redan stooor (!) och kissar hela tiden. RUL snart för er, KUL! Det är ju inte alls långt kvar. Uppdatera sen om du hade rätt eller inte ang. könet :) Lycka till med allt! Tack! Detsamma, ni fick ju ännu bättre siffror, härligt! :) KUB-testet var en upplevelse i sig, verkligen. Alla närbilder, se hur h*n skjuter ifrån med fötterna, tar sig för ansiktet vrider och vänder på sig, för att till slut somna (vi höll på ett tag, livlig en där inne!) För oss var det dessutom vi fick se bebis "på riktigt" och man kunde urskilja vad som är vad o.s.v. Jag tänkte berätta för min chef imorgon, om hon inte är sjuk för det har hon varit i två dagar nu. Men jag är lite nervös inför det. Hur berättar man? Haha! Vad sa du till din chef? Min moderkaka ligger också i bakväg, snart så känner vi förhoppningsvis kullerbyttorna där inne! :) Lycka till i fortsättningen! 

Förresten! Jag la in bilden i någon sån där "gissa könet-tråd" och där var det en tjej som var lite påläst vad gäller olika teorier. Hon skrev flicka direkt. Det är ju vad "alla" säger! Lite roligt, även om det ju inte är något man kan lite på direkt :)

Gud vad kul! Blir lite avis på alla som redan fått se sina små liv, längtar så!

Själv har jag idag fått förlängt min sjukskrivning då jag fortfarande behöver medicin mot illamåendet :( drygt men vad ska man göra! känner bara att man egentligen skulle vilja jobba då det inte är så många månader till man ska jobba.. Men men pricken (vårt namn på den lill*) är viktigast!

Krya på dig och ta den tid du behöver! :) 

Idag (i v. 14+2) berättade jag för chefen på jobbet och en del kollegor. Jag har så många kollegor och kommer väl få svara på en hel del frågor framöver. Tycker både att det är kul OCH lite jobbigt. Men mest av allt är det skönt att man inte längre bär på denna (iofs mysiga) hemlighet! :)

[quote=74000982][quote-nick]Ludaca skrev 2014-09-15 18:18:44 följande:[/quote-nick]

Krya på dig och ta den tid du behöver! :) 

Idag (i v. 14+2) berättade jag för chefen på jobbet och en del kollegor. Jag har så många kollegor och kommer väl få svara på en hel del frågor framöver. Tycker både att det är kul OCH lite jobbigt. Men mest av allt är det skönt att man inte längre bär på denna (iofs mysiga) hemlighet! :)

[/quote

Tack, det är ju som sagt inte så mkt jag kan göra mer än vänta.

Tycker också det är ganska skönt att berätta för folk även om det är mysigt att gå och bära på hemligheten, blev ju tyvärr tvungen att berätta väldigt tidigt på jobb pga illamåendet.

Hej! Ursh jag vet precis hur du känner. Har varit med om 3 otroligt jobbiga händelser under min graviditet. Bl.a. 2 akutbesök till sjukhuset med min systerson och sambo och även ett nära dödsfall med begravning. Nu har även jag varit inlagd 2 nätter. Inget som hade med graviditeten att göra. Men oron och sorgen har varit större än nånsin men vi har klarat oss. Bebisen verkar må bra och är nu i v 17. Vet inte annars hur sorg kan påverka men i mitt fall har det iallafall gått bra än så länge :)

Hoppas de känns lite bättre nu!

Ta hand om dig och bebisen. Kram Sanna

Idag var vi på tidigt ul, så häftigt! Man såg hur den lilla sprattlade omkring och hade sig

Så mysigt, förstår attack ET måste vara en häftig känsla!

Jaa två av mina chefer fick veta förra veckan och det gick bra. Hon jag pratade med (den andra lyssnade mest i bakgrunden) var jättesnäll och trevlig även om jag förstår att det är en mindre katastrof för henne med den akuta personalkris som är just nu.. Drar mig dock för att berätta för den sista chefen och för kollegorna. Två som jag litar på vet redan och har lovat att vara med när jag berättar för övriga för jag vet verkligen inte alls hur folk kommer reagera.. Det är som sagt inte helt poppis att komma och säga att man är gravid som nyanställd när man knappt kommit in i verksamheten ens :-/ har väldigt ont i magen över detta vilket är sorgligt för det tar liksom glädjen ifrån mig. Mycket annat har också hänt den sista tiden som gjort att detta underbart roliga helt har hamnat i bakgrunden. Det är som att jag inte är gravid längre.. Jag hoppas det vänder snart. Jag sa mest som det var, att jag är gravid och att det inte var planerat så men att nu är läget som det är typ. Hon misstänkte redan vad det var jag ville säga när jag började så hon blev nog inte helt dödschockad iaf.
Tack så mycket! ja oron äter upp en just nu när man är så känslig känner jag. Är så himla glad att jag har min fina sambo, min familj och mina vänner som ställer upp som bara den nu för annars hade jag nog gått in i väggen helt. Skönt att höra att bebisen klarat sig opåverkad iaf! Hoppas det är så i mitt fall också.