Fortsättningstråd-Vi som har BF Maj 2014

Min bebis har börjat jollra lite smått och igår 04:30 fick jag första leendet Imorgon måndag är han 4 veckor. Hjälp vad tiden går!

Vi stannade ju på BB extra länge för att få rätt på den så jag har fått supermycket hjälp.. Det som funkade för oss var att byta till rugbygreppet, alltså att ha bebisen på utsidan av kroppen, under armen.. Inget annat funkade, han fick inte tag.. Igår testade jag för första gången igen att amma "normalt" och det går men är svårare. Dock lättare ändå när jag inte är hemma och har all uppallning och sånt.. Har också börjat försöka med liggamning på sidan och det är krångligt att få honom att få tag men sen är det smidigt..

Be om (mer?) hjälp med att få rätt på amningen, det är en sån jäkla lättnad när det funkar!

Idag blir vår Charlie en vecka! Igår fick jag lite stress av att tiden går så fort och att man vill hinna njuta av spädistiden! Vi hade några tuffa nätter i början utan sömn och då han bara ville amma. Det som var positivt i det är ju att amningen och mjölken kommit igång. Har fortfarande inte helt 100 teknik vid amningen varvid bröstvårtorna får sig en omgång och det lite då och då kommer blodblandad mjölk. Men det kommer bli bättre sa BB-personalen. Purelan är min nya kompis. De senaste 3 nätterna har vi kommit in i toppenrutin med amning 2-3 ggr per natt med 3 timmars mellanrum. Jag suger i mig alla timmar av sömn som jag kan eftersom man vet aldrig när det ändras! Sömnen är det som är jobbigast för mig att det blivit mindre timmar per dygn - kroppen stänger ner och det är jag inte van vid.

Jag passar på att bara njuta när den är vaken. Ibland sitter jag med bebisen i knät och snackar, berättar om alla människor som har längtat efter honom, sjunger en sång eller berättar om dagen innan eller om dagarna dom kommer vad vi kanske har planerat. Om han är lugn så kan han ju ligga själv i sitt babynest i vår soffa och få titta lite medan vi (jag och pappan) sitter bredvid och läser eller pratar med varandra. Pappan gillar att bära runt på Charlie ich snacka med honom om allt möjligt, det gör ofta att han somnar, hoppas den triggern håller i sig länge.

Jag ser till att alltid ha ljud på någonstans, TVn eller radion eller så pratar vi för att det ska bli lite intrycka Det är ju inte så mycket man kan göra med de heller nu när de är så små och inte så många timmar om dagen de är vakna (inte min bebis iallafall). Man får bara vara tacksam att man har ett friskt barn och utan kolik.

I torsdags kom vår dotter till världen! 2855 gram och 49 cm lång, allt gick bra. Sprack lite ytligt, grad 1, knappt tre stygn sa barnmorskan (stygn på olika ställen om jag förstod rätt i lustgas-yran).

Lillasyster ammar med 1-4 timmars mellanrum, 10-30 minuter per gång. Däremellan soooover hon, precis som sin storasyster gjorde. Men hon är pigg när hon väl är vaken :) Tyvärr gör mina bröst så fruktansvärt ont när hon börjar suga, det lättar efter en liten stund men känns lite hela tiden. Det ser ut som att hon har rätt tag, så tror bara brösten behöver härdas lite.

Har fått några småsår på toppen av ena bröstet, det såg ut som det var små blåsor där förut. Jaja, det har blivit lite mindre smärtsamt på ena bröstet så jag hoppas det ger med sig snart.

Sen tänkte jag höra om någon har samma, jag har som en tyngdkänsla mellan benen, som att något hela tiden är på väg ut. Är det vanligt efter vaginal förlossning eller? Någon mer som har så? Svullnaden har gått ner ganska mycket men tyngdkänslan är kvar. Blir värre om jag står eller går länge.

Jag kämpar i alla fall på ned knipövningar och hoppas att det blir bättre snart, vill kunna gå ut på promenader utan detta som stör och känns så obehagligt.

Tygndkänslan hade jag också i typ en vecka efter förlossningen.

Åh idag är en jobbig dag. Dottern på 4 år prövar oss riktigt. Hon vill å vill, å hon vill det NU. Förstår inte att vi ärvtrötta med noll tålamod. Å det är ju inget konstigt med det, hon är ju bara ett barn. Hon tjatar å tjatar å mamma å pappa går runt som zombies å försöker överleva. Riktigt trötta idag! Försöker göra så mkt vi orkar med henne men hon är så enormt full av energi ( vilket ju är bra, men jobbigt just nu...) å blir ju aldrig nöjd ändå utan tjatar efter mer. Nu har jag fått lite tid ifred med bebisen å försöker att bara vara, å gråter en skvätt. Är trött men ändå för uppe i varv på nåt vis för att sova.

Hur tycker ni andra med fler barn att det är?

Har storasyskonet förändrats sen bebisen kom?

Åh vad svårt det är att bestämma ett namn till miniplutten... Vet inte vad det är som tar emot att välja det jag gav i förslag. Farmor, farfar å pappa kallar honom vid detta namn. Kanske därför, det känns konstigt. Han är 17 dar å behöver ju få sitt namn...

Jo men det greppet kör vi med här också Funkar superbra..men som sagt inte något man kan direkt köra med när man är ute någonstans. Har inte ammat offentligt än, kör på tilläggsmatning med ersättning i flaska för att hon inte verkar bli mätt på bara min mjölk så det blir flaska när vi är ute på stan.

Här är det det omvända problemet - jag har alldeles för mycket mjölk, det sprutar ut och han sätter i halsen och blir hysteriskt arg. Så lösningen nu är att pumpa urungefär 60-80 ml först och låta honom amma sedan, då blir det inte så mycket tryck och han brukar kunna amma lite lugnare.

För er som har problem med såriga, smärtande bröstvårtor jag kan rekommendera Lansinoh, en riktigt fet kräm i lila liten tub. Otroligt effektiv både för läkning och smärtlindring. Direkt smärtlindring tyckte jag dock att jag mest fick från Multi-Mams kompresser som jag köpte på Kronans apotek, helt fantastiska!